Kunskapsläget kan ha förändrats genom att det har kommit ny forskning eller systematiska översikter av relevans för den aktuella frågeställningen. Sammanställda resultat och ett kunskapsläge med starkt vetenskapligt stöd är dock ofta tillförlitliga över tid.

Välkommen att läsa mer i SBU:s Metodbok. Metodboken ger vägledning åt de som utför och granskar systematiska översikter inom hälso- och sjukvård, tandvården samt socialtjänst och funktionshinderområdet. 

Förmaksflimmer – förekomst och risk för stroke

Lästid: ca 1 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

Publicerad:

SBU gav 2011 ut Alert-rapporten Dabigatran för att förebygga stroke vid förmaksflimmer (SBU-rapport 2011-04). Förutsatt att styrningen av warfarinbehandlingen är av god kvalitet bedömdes Dabigatran vara likvärdigt med warfarin när det gäller att förebygga stroke eller död. Risken för biverkningar i form av allvarlig blödning bedömdes också vara lika medan risken för blödning i hjärnan var lägre i gruppen som fick Dabigatran.

En diskussion uppkom om den i Alert-rapporten angivna förekomsten av förmaksflimmer var korrekt när det gällde svenska förhållanden. SBU beslöt därför att komplettera Alertrapporten och därvid fokusera på prevalens, risk för stroke och användning av antikoagulantia hos patienter med förmaksflimmer.

Arbetsgruppen har utgjorts av Leif Friberg, med dr, överläkare, Hjärtkliniken Danderyds Sjukhus, Peter J Svensson, professor, överläkare, Hematologi och koagulationskliniken, Skånes Universitetssjukhus Malmö/Lund och Magnus von Arbin, docent, överläkare, Stroke enheten, Danderyds Sjukhus.

En referensgrupp har följt processen. Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har ingått i referensgruppen och beretts möjlighet att delge synpunkter. Rapporten är inte genomgående en systematisk litteraturgenomgång utan baseras också på andra företrädesvis svenska data.

Sidan publicerad