Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär

En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter

Arbetsmiljön har betydelse för artros i knä och höft. Det är vanligare med artrosbesvär i knä för personer som arbetar i knästående och stående arbetsställning. När det gäller artrosbesvär i höft är det vanligare hos personer som arbetar i böjd eller vriden position. Att lyfta och bära i arbete visar också samband med högre förekomst av artrosbesvär i såväl knä som höft.

Slutsatser

SBU har systematiskt granskat och sammanställt den samlade forskningen om samband mellan arbetsmiljö och artrosbesvär.

  • Personer som har ett knästående eller stående arbete har högre förekomst av artrosbesvär i knä än andra. Personer som sitter i sitt arbete har lägre förekomst av artrosbesvär i knä än andra.
  • Personer som arbetar i böjd eller vriden position har högre förekomst av artrosbesvär i höft än andra.
  • Personer som i sitt arbete lyfter och bär, som går i trappor eller som klättrar på stege har högre förekomst av artrosbesvär i såväl knä som höft än andra. Detsamma gäller dem som har ett fysiskt ansträngande arbete.
  • Kvinnor och män med likartad arbetsmiljö utvecklar artrosbesvär i samma utsträckning.

Bakgrund och syfte

SBU har från år 2011 i uppdrag av regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom och att särskilt beakta kvinnors arbetsmiljöer. Förebyggande av arbetsrelaterad ohälsa och rättssäker bedömning av arbetsskadeärenden kräver en tydlig vetenskaplig kunskapsbas.

Syftet med detta projekt har varit att göra en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen som beskriver arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär. Denna systematiska litteraturöversikt inkluderar artrosbesvär i hela kroppen, dock har vi inte inkluderat sådant som rör ryggen eftersom ryggproblem tas upp i en tidigare SBU-rapport ”Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem”.

Artros är en vanlig ledsjukdom som drabbar cirka var fjärde person över 45 år i Sverige. En person som har artrosbesvär har perioder av smärta, stelhet och nedsatt rörlighet i den drabbade leden.

Metod

Den systematiska litteraturöversikten har genomförts i enlighet med SBU:s metodik. SBU använder det internationellt utarbetade systemet GRADE för att beskriva evidensen för resultatet. För att inkluderas i denna rapport skulle studierna undersöka arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär samt vara inriktade på personer i arbete där frågeställningen var relevant för svenska förhållanden. Varje studie skulle inkludera minst 20 personer som var exponerade för den faktor i arbetsmiljön som forskarna undersökte. Vi accepterade studier där artrosbesvär konstaterats med hjälp av röntgen (i vissa fall också i kombination med subjektiva mått så som frågeformulär och intervjuer), titthålsoperation, MRI eller data från register. Fler olika studieupplägg accepterades (randomiserade och kontrollerade studier, kohort- samt fall–kontrolldesign). Vidare krävdes att studien var publicerad mellan 1980 och januari 2016 i en sakkunnig-granskad tidskrift och skriven på svenska, norska, danska eller engelska.

Resultat och kunskapsluckor

Av de artiklar som ligger till grund för resultat och slutsatser var i stort sett alla inriktade på artrosbesvär i antingen knä eller höft. Vår genomgång visar att arbetsmiljön har betydelse för artrosbesvär i dessa två leder, se sammanställningen i Tabell 1. Framför allt har forskarna undersökt fysiska faktorer, såsom arbetsställningar och arbetsrörelser.

Tabell 1. Kort översikt av resultaten. Grå rutor indikerar att det inte går att avgöra om det finns något samband eller inte. Pil som pekar uppåt betyder att det finns ett samband mellan exponeringen och högre förekomst av artrosbesvär, medan pil nedåt innebär ett samband mellan exponeringen och lägre förekomst av artrosbesvär.

Exponering i arbetsmiljönArtrosbesvär i knäArtrosbesvär i höft
Lyfta och bära Samband↑  Samband↑
Knästående* Samband↑   
Lyfta och bära+knästående*  Samband↑  
Fysisk ansträngning  Samband↑  Samband↑
Icke-neutral arbetsställning    Samband↑
Gå i arbete  Samband↑  Samband↑
Sitta i arbete  Samband↓  
Stå i arbete  Samband↑  
Gå i trappor och klättra  Samband↑  Samband↑
 * I begreppet knästående infattas även huksittande och krypande arbetsställningar

Inom vissa områden saknas relevant forskning som motsvarar de kriterier vi har valt för att kunna dra säkra slutsatser om samband mellan arbetsmiljö och artrosbesvär. Ibland saknas forskning helt, i andra fall har studierna metodo-logiska begränsningar. På ytterligare några områden finns alltför få studier för att slutsatser ska kunna dras (detta gäller till exempel för vibration i arbetet). Det är ovanligt att studera samband mellan organisatoriska och psykosociala faktorer och uppkomst och förvärrande av artrosbesvär, något som skiljer sig från SBU:s tidigare rapporter inom arbetsmiljöområdet.

För att kunna uppskatta en enskild persons exponering för en viss faktor i arbetsmiljön krävs information om exponeringens intensitet, frekvens och duration. Det är angeläget med framtida forskning kunde kvantifiera när en exponering blir skadlig, var gränsvärdena ligger.

SBU har nu slutfört ytterligare en etapp av regeringens uppdrag att sammanställa forskningsresultat om samband mellan arbetsmiljö och ohälsa, i detta fall artrosbesvär. Rapporten visar att det finns vetenskaplig kunskap som tills vidare kan användas som underlag för ställningstagande om åtgärder på arbetsplatserna.

Framtidens forskning bör bland annat inriktas mot interventionsstudier, det vill säga det behövs studier som undersöker hur man skulle kunna påverka arbetsmiljön där vi har konstaterat vetenskapligt säkerställda samband med artrosbesvär.

Etiska och sociala aspekter

De som träffar personer med artros, till exempel inom myndigheter och hälso- och sjukvården, bör vara bekanta med kunskapsläget om sambandet mellan yrkesexponeringar och artrosbesvär. En okunskap kan fördröja åtgärder och ge ytterligare lidande åt den aktuella personen och vara en risk för andra som är utsatta för samma exponering.

Det är viktigt att kunskapen uttrycks på ett sådant sätt att det kan förstås av så många som möjligt. Det skulle vara bra om det gick att beskriva exakt hur stor risken är vid en viss arbetsmiljöexponering, men idag saknas kunskap för att göra en sådan detaljerad redovisning. I denna rapport beskriver vi samband mellan exponeringar i arbete och artrosbesvär; vi uttalar oss dock inte om sambandets storlek.

Extra kapitel och bilagor

Bilaga 2 Sökstrategier.pdf

Bilaga 4 Artiklar som ej uppfyller specificerade relevans- resp kvalitetskrav.pdf

Bilaga 5 Gallrings- och granskningsmallar.pdf

Kapitel 4 Resultat av granskning av artiklar − fördjupning.pdf

Kapitel 12 Studier som ligger till grund för resultat och slutsatser.pdf

Citera denna rapport: SBU. Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär. En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2016. SBU-rapport nr 253. ISBN 978-91-85413-96-6.

Ladda ner rapport Ladda ner sammanfattning

SBU Utvärderar En allsidig vetenskaplig utvärdering som innefattar systematisk översikt, ekonomiska/hälsoekonomiska analyser samt genomgång av sociala och etiska aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet med stöd av medarbetare på SBU, patienter/brukare. Rapporten granskas av oberoende experter. Graden av vetenskaplig tillförlitlighet i de sammanvägda resultaten bedöms på ett systematiskt sätt och rapportens slutsatser godkänns av SBU:s nämnd.

Publicerad: 2016-09-01
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: 253
http://www.sbu.se/253

Innehållsdeklaration

    Utvärdering av ny/etablerad metod
✓ Utvärdering med annat fokus än metod
✓ Systematisklitteratursökning
✓ Relevansgranskning
✓ Kvalitetsgranskning
✓ Sammanvägning av resultat
✓ Evidensgradering gjord av SBU
    Evidensgradering gjord externt
    Baseras på en systematisk litteraturöversikt
    Konsensusprocess
✓ Framtagen i samarbete med sakkunniga
    Patienter/brukare medverkat
✓ Etiska aspekter
    Ekonomiska aspekter
✓ Samhälleliga perspektiv
✓ Godkänd av SBU:s prioriterings- och kvalitetsgrupp
✓ Godkänd av SBU:s nämnd

Pressmeddelande

Arbetsmiljön har betydelse för artros i knä och höft

Det är vanligare med artrosbesvär i knä för personer som arbetar i knästående och stående arbetsställning. När det gäller artrosbesvär i höft är det vanligare hos personer som arbetar i böjd eller vriden position. Att lyfta och bära i arbete visar också samband med högre förekomst av artrosbesvär i såväl knä som höft.

Läs pressmeddelandet

Film som presenterar rapporten

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Eva Vingård (ordförande)
  • Martin Englund
  • Bengt Järvholm
  • Olle Svensson

SBU

  • Karin Stenström, projektledare
  • Agneta Brolund, informationsspecialist
  • Charlotte Hall, biträdande projektledare
  • Therese Kedebring, projektadministratör