Insatser som kan stödja anhörigvårdare – och om de kan minska risken för negativa effekter för den egna hälsan

Närmare en femtedel av den vuxna befolkningen i Sverige bistår regelbundet med vård eller stöd till en närstående person enligt Socialstyrelsen. En tredjedel av dem lägger mer än tio timmars arbete i veckan, varav vissa ansvarar för omsorg dygnet runt. I publikationstypen SBU Kommenterar så identifierar, granskar och belyser SBU vetenskapliga kunskapssammanställningar från andra aktörer.

Lästid: ca 1 min Publikationstyp:

Pågående projekt

SBU granskar aktuell och välgjord forskning och tar reda på vilken effekt olika insatser har, om det finns några risker eller etiska problem och vad som gör mest nytta för pengarna inom områdena hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst, funktionstillstånd- och funktionshinder samt arbetsmiljö.

Bakgrund

Anhörigas insatser ska vara frivilliga, men gränsen mellan frivillighet och krav kan på grund av omtanke och plikt vara svår att dra, särskilt om välfärdens resurser brister. För anhörigvårdare kan begränsade möjligheter till egna val och egen återhämtning leda till stress och på sikt egen ohälsa. Den här översikten undersöker insatser som prövats för att stödja anhörigvårdare till äldre, och om de insatserna kan minska risken för ohälsa i den gruppen.

Kommenterad översikt

Mariam K, Ahmad A, Lena D, Lawrence BS, Lucas M, Amaia C-L. Effectiveness of interventions designed to mitigate the negative health outcomes of informal caregiving to older adults: an umbrella review of systematic reviews and meta-analyses. BMJ Open. 2023;13(4):e068646. Available from: https://doi.org/10.1136/bmjopen-2022-068646

Projektgrupp

Anna Christensson, projektledare
Fredrik Tholander, samordnare
Irini Åberg, projektadministratör
Klas Moberg, informationsspecialist
Jenny Odeberg, projektansvarig chef

Sidan uppdaterad 2024-04-26