Triage och flödesprocesser på akutmottagningen

SBU:s slutsatser

I denna rapport innebär triage att patienter på en akutmottagning systematiskt indelas i kategorier utifrån medicinsk angelägenhetsgrad, dvs hur snabbt patienten behöver tas om hand med hänsyn till sitt hälsotillstånd.

Flödesprocesser innebär att arbetet på en akutmottagning organiseras så att patienterna handläggs i olika processer i syfte att snabba upp genomströmningen av patienter.

Rapporten sammanställer resultat från studier av samtliga patienter som sökt vård på akutmottagning oavsett diagnos eller svårighetsgrad. Trigeskalornas och/eller flödesprocessernas effekter på sjukdomsförlopp och överlevnad kan således inte bedömas för enskilda diagnosgrupper.

• I vetenskapliga studier av triageskalor är risken att avlida kort tid efter bedömningen mycket liten i de fall som har bedömts vara minst brådskande. I det avseendet är triageskalorna säkra att tillämpa. En liten andel av dessa patienter kan trots detta behöva tas in för vård på sjukhus. Således kan patienter inte hänvisas till exempelvis primärvården från sjukhusets akutmottagning enbart på grundval av triagenivå.
  
  Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra i vilken utsträckning som triageskalorna är reproducerbara, dvs hur ofta olika bedömare kommer fram till samma resultat.
• Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra om det finns några skillnader i säkerhet, tillförlitlighet och reproducerbarhet mellan de tre vanligaste triagemetoderna i Sverige – Medical Emergency Triage and Treatment System (METTS), Adaptivt processtriage (ADAPT) och Manchester Triage Scale (MTS).
• När arbetet på akutmottagningen organiseras i olika flödesprocesser (exempelvis en särskild process för patienter som med stor sannolikhet behöver tas in på sjukhuset) minskar dels patienternas väntetid för att träffa läkare, dels den sammanlagda tid som de vistas på akutmottagningen. Eftersom de olika flödesprocesserna inte har studerats sida vid sida, är det inte möjligt att avgöra vilken av dem som har störst effekt.
• Så kallat snabbspår (som innebär att patienter med enklare åkommor tas omhand i en särskild process) är den flödesprocess som har bäst vetenskapligt underlag. Denna flödesprocess ger kortare tid till första läkarkontakt och kortare vistelse på akutmottagningen.
• När den medicinska angelägenhetsgraden bedöms av ett vårdteam där olika personalkategorier ingår (läkare, sjuksköterska och undersköterska eller sekreterare) kallas detta teamtriage. Denna flödesprocess kan ge kortare tid till första läkarkontakt och kortare vistelse på akutmottagningen. Teamtriage leder också till att färre patienter spontant lämnar akutmottagningen innan de blivit medicinskt bedömda.
• Det finns ett visst stöd för att vistelsen på akutmottagningen kan kortas om provanalyser utförs på själva mottagningen eller om remisserna till vissa röntgenundersökningar skrivs av sjuksköterskor istället för av läkare.

Citera till denna SBU-rapport:
SBU. Triage och flödesprocesser på akutmottagningen. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010. SBU-rapport nr 197. ISBN 978-91-85413-33-1

SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering | Box 3657, 103 59 Stockholm | Olof Palmes Gata 17 | Telefon: 08-412 32 00 | Fax: 08-411 32 60 | E-post: info@sbu.se | registrator@sbu.se