Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer

Lästid: ca 4 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

Sammanfattning och slutsatser

Standardmetoden för att utreda män med misstänkt prostatacancer är att ta systematiska vävnadsprover (biopsier) med vägledning av ultraljud. Metoden kan ge viktig information men har stora begränsningar, eftersom man inte med säkerhet vet om prover tagits i det område i prostatan där en eventuell tumör finns. Dessutom upplever många patienter att provtagningen är obehaglig och ibland smärtsam. En viktig fråga är därför om mer avancerade avbildande metoder kan bidra till mer tillförlitlig diagnostik.

Utvärderingen avser män med misstänkt prostatacancer på grund av förhöjda PSA-värden, symptom eller misstänkt fynd vid klinisk undersökning där biopsier tas för att utesluta eller bekräfta cancer i prostata. De metoder som utvärderats är magnetkameraundersökning, positronemissionstomografi med datortomografi, ultraljud med Doppler samt tillämpningar av ultraljudsteknik som elastografi, där vävnadens elasticitet mäts, och HistoScanning® där ultraljudsinformation behandlas med vävnadskarakteriserande algoritmer.

Slutsatser

  • Dagens kunskapsläge motiverar inte att mer avancerade metoder för bilddiagnostik används rutinmässigt i stället för ultraljudsledda vävnadsprov vid utredning av misstänkt prostatacancer.
  • Det behövs välgjorda studier som undersöker tillförlitligheten hos olika bilddiagnostiska tekniker. Sådan teknisk information krävs för att i fortsatta studier kunna värdera nyttan i ett kliniskt sammanhang. Tänkbar nytta skulle t ex kunna vara att vävnadsprov blir mer välriktade eller kan undvikas.
  • För att kunna bedöma patienternas överlevnad och livskvalitet samt de bilddiagnostiska metodernas kostnadseffektivitet behövs det studier med långa tidsperspektiv som innefattar både diagnostik och behandling.

Fråga

Vilken är den diagnostiska tillförlitligheten hos bilddiagnostiska metoder för patienter med misstänkt prostatacancer?

Evidensgraderade resultat

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma olika bilddiagnostiska metoders diagnostiska tillförlitlighet jämfört med ultraljudsledda biopsier för patienter med misstänkt prostatacancer +000.

Etiska aspekter

Den mest använda diagnostiska metoden i Sverige för närvarande är ultraljudsledda biopsier. Metoden är osäker såtillvida att om en cancerdiagnos inte kan ställas efter provsvar kan prostatacancer ändå inte uteslutas, ofta med upprepad biopsitagning som följd. Metoden innebär också risker för patienten samt kan vara obehaglig och smärtsam att genomgå. Om nya bilddiagnostiska metoder visar sig mer tillförlitliga, skulle detta kunna innebära mindre psykiskt och fysiskt lidande. Risken är dock att om dessa nya metoder införs för män med misstänkt prostatacancer skulle undanträngningseffekter kunna uppstå, eftersom patientgruppen är stor, metoderna är relativt kostsamma och tillgången till utrustning och kompetens är begränsad.

Ekonomiska aspekter

För att bedöma om bruket av nya bilddiagnostiska metoder är kostnadseffektivt behöver deras kostnader och effekter jämföras med de kostnader och effekter som uppstår av en ultraljudsledd biopsitagning. Därför behövs kunskap om hur bra de olika metoderna är på att upptäcka fall av prostatacancer i den här patientgruppen, något som det idag saknas vetenskapligt underlag för. Om det skulle visa sig att det finns skillnader i diagnostisk tillförlitlighet mellan metoderna behövs emellertid även kunskap om den kliniska betydelsen av att upptäcka fler fall av cancer.

Gradering av styrkan i det vetenskapliga underlag som en slutsats grundas på görs i fyra nivåer enligt GRADE:
Starkt vetenskapligt underlag (++++). Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
Måttligt starkt vetenskapligt underlag (+++0). Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med förekomst av enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
Begränsat vetenskapligt underlag (++00). Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
Otillräckligt vetenskapligt underlag (+000). När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studier har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet är motsägande anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt.
Evidensgraderingen enligt GRADE grundar sig i första hand på studier med hög eller medelhög kvalitet om sådana finns. Finns det både randomiserade kontrollerade studier (RCT) och observationsstudier av samma kvalitet grundar sig evidensgraderingen på RCT.

SBU Alert bedrivs i samverkan med Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting.

Citera denna SBU Alert-rapport: SBU. Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer”. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014. SBU Alert-rapport nr 2014-01. ISSN 1652-7151. http://www.sbu.se

Pressmeddelande

Ny bildteknik kan ännu inte ersätta vävnadsprov vid misstänkt prostatacancer

Idag utreds misstankar om prostatacancer med hjälp av ultraljud i kombination med vävnadsprov. Nya metoder för att avbilda prostata är kostsamma och än så länge är det oklart om de ökar träffsäkerheten i diagnostiken. Det visar en granskning som SBU har gjort av den samlade forskningen.

Läs pressmeddelandet

Tre frågor till projektets ordförande

Lennart Blomqvist, adjungerad professor i radiologi och ordförande för rapporten.

Vilken är den viktigaste slutsatsen i rapporten?

Att mer kunskap om bilddiagnostik vid prostatacancer behövs.

Vad hoppas du ska hända i vården?

Att det blir initiativ till riktlinjer för införande av bilddiagnostik och planering av studier för att fylla kunskapsluckor.

Var det något resultat du själv blev överraskad av i rapporten?

Diskrepansen mellan den snabba tekniska utvecklingen och möjligheten att uppnå bevis för värdet av bilddiagnostik.

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Lennart Blomqvist, adjungerad professor, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset (ordförande)
  • Ove Andrén, docent, överläkare, Universitetssjukhuset Örebro
  • Stefan Carlsson, med dr, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset
  • Peter Gjertsson, docent, överläkare, Sahlgrenska universitetssjukhuset

SBU

  • Monica Hultcrantz, med dr, projektledare
  • Ingegerd Mejàre, professor emerita, projektledare
  • Sofia Tranæus, docent, biträdande projektledare
  • Agneta Brolund, informationsspecialist
  • Anna Attergren Granath, projektadministratör
  • Emelie Heintz, med dr, hälsoekonom

Betalningsviljestudie

  • Martina Lundqvist, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys, Linköpings universitet
  • Therese Eriksson, Avdelningen för hälsooch sjukvårdsanalys, Linköpings universitet

Granskare

  • Jonas Hugosson, professor, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
  • Anders Magnusson, professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala
  • Sten Nilsson, professor, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm
  • Camilla Thellenberg Karlsson, med dr, Norrlands universitetssjukhus, Umeå
Sidan publicerad