SBU:s upplysningstjänst
Publikation nr: ut202035
Publicerad: 9 december 2020
Nedladdad: 5 maj 2025
Stöd till anhöriga efter suicid
Observera att det är möjligt att ladda ner hela eller delar av en publikation. Denna pdf/utskrift behöver därför inte vara komplett. Hela publikationen och den senaste versionen hittar ni på www.sbu.se/ut202035
Att förlora en anhörig genom suicid är ett svårt trauma som kan leda till både sorg och livskris. Situationen innebär en ökad risk för psykisk ohälsa och även egna suicidhandlingar. Det finns behov av insatser för stöd och hjälp till de anhöriga efter suicid.
Vilken sammanställd forskning finns om effekter av olika typer av stöd till anhöriga efter suicid?
Frågeställare: Socialstyrelsen, projektledare för deluppdrag till Regeringsuppdrag om psykisk ohälsa.
SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning och bedömning av risk för bias inkluderat tre systematiska översikter i svaret. Studiepopulationerna är nära anhöriga till den som suiciderat och icke-närstående, till exempel skol- eller arbetskamrater. Interventionerna innehöll olika typer av stöd och behandling exempelvis i form av peer support online, mindfulness, socialiserande samvaro, kognitiv beteendeterapi och annan psykoterapi samt manualbaserad terapi för komplicerad sorg, som kunde ges individuellt eller i grupp. De utfallsmått som användes i studierna var exempelvis grad av sorg, psykosocial hälsa och suicidrisk. Översiktsförfattarna har bedömt att nästan alla de inkluderade studierna hade låg kvalitet och därmed hög risk för bias. Ingen av översikterna innehöll någon metaanalys utan författarna har istället presenterat en narrativ analys. Författarna till översikterna menar att det finns studier som visar viss minskning av sorgens intensitet och suicidrisk av stödinsatser och behandling men att det sammantaget endast finns svag evidens för effekterna. Författarnas slutsatser har inte analyserats utifrån svenska förhållanden.
SBU:s upplysningstjänst har även identifierat en relevant primärstudie från år 2020 som inte finns med i någon av översikterna. Primärstudier granskas inte med avseende på risk för bias så författarnas slutsatser presenteras inte här, men studien beskrivs kort i svaret och finns i referenslistan för den som önskar läsa mer.
På SBU:s upplysningstjänst identifierar och redovisar vi sammanställd forskning (systematiska översikter) eller identifierar vetenskapliga studier som svar på en avgränsad fråga. Vi bedömer risken för bias (överskattning eller underskattning av resultat) i systematiska översikter och presenterar författarnas slutsatser från systematiska översikter med låg eller måttlig risk för bias. I vetenskapliga primärstudier bedömer vi inte risken för bias och därför presenteras de bara som referenser. Vid behov bedömer vi kvalitet avseende ekonomiska aspekter och överförbarhet av resultat i hälsoekonomiska studier och presenterar författarnas slutsatser från de studier som bedöms ha minst medelhög kvalitet och överförbarhet. I svaren väger vi inte samman resultaten eller bedömer graden av vetenskaplig tillförlitlighet.
År 2019 avled totalt 1 269 personer i Sverige till följd av avsiktlig suicid [1]. Hos efterlämnade närstående är risken stor att drabbas av komplicerad sorg som inte minskar med tiden och som ofta leder till både psykiska och fysiska besvär [2, 3]. Det finns även en förhöjd risk för suicid hos de efterlevande [4] [5]. Upplevt stigma kring suicid är vanligt, vilket kan försvåra sorgearbetet och försena stödinsatser [6].
Stöd till efterlevande vid suicid organiseras både av offentliga aktörer och frivilligorganisationer. Samtalsgrupper för efterlevande är en etablerad insats, där familjemedlemmar och andra närstående har möjligheten att dela erfarenheter med andra.
Liknande etablerade insatser för stöd och vägledning för anhöriga saknas dock för den akuta fasen i direkt anslutning till en närstående persons suicid [7].
Vi har gjort sökningar (se avsnittet Litteratursökning) i databaserna MedLine (Ovid), Embase, Scopus, PsycInfo och Cinahl.
Vi har formulerat frågan enligt följande PICO1:
För att vi skulle inkludera en artikel i svaret krävde vi att den var publicerad på engelska eller ett av de nordiska språken.
Litteratursökningen och svaret har begränsats till artiklar publicerade från år 2000 och framåt.
1. PICO är en förkortning för patient/population/problem, intervention/index test, comparison/control (jämförelseintervention) och outcome (utfallsmått).
Under genomförandet av en systematisk översikt finns det risk för att resultatet blir snedvridet på grund av brister i avgränsning, litteraturgenomgång och hantering av resultaten. Det är därför viktigt att granska metoden i en systematisk översikt. Projektledaren och utredaren bedömde risken för bias i översikterna med stöd av de frågor som finns beskrivna i AMSTAR granskningsmall [8] utifrån sex delsteg (detaljerad beskrivning återges i Bilaga 1). Om översikten inte uppfyllde kraven i ett steg bedömdes den inte vidare för efterföljande steg. En systematisk översikt bedöms ha hög risk för bias om den inte uppfyller alla kraven till och med steg 4 i mallen.
Systematiska översikter med låg eller måttlig risk för bias beskrivs i text och tabell. De översikter som bedöms ha hög risk för bias presenteras inte i text och tabell eftersom risken för att resultaten är missvisande bedöms vara för hög.
Primärstudier bedöms inte för risk för bias av SBU:s upplysningstjänst. Det är därför möjligt att flera av studierna kan ha haft högre risk för bias än vad SBU inkluderar i sina andra rapporttyper.
Upplysningstjänstens litteratursökning genererade totalt 1 162 artikelsammanfattningar (abstrakt) efter dubblettkontroll (se flödesschema Bilaga 2). Två utredare på SBU läste alla artikelsammanfattningar och bedömde att 53 kunde vara relevanta. Dessa artiklar lästes oberoende och i fulltext av två utredare. De artiklar som inte var relevanta för frågan exkluderades (Bilaga 3). De åtta systematiska översikter som var relevanta för frågan bedömdes med avseende för risk för bias och tre av dem bedömdes ha måttlig risk för bias och är inkluderade i svaret (Bilaga 4). I Upplysningstjänstens svar ingår även en primärstudie.
SBU:s upplysningstjänst inkluderade tre systematiska översikter med måttlig risk för bias [9] [10] [11]. I två av översikterna är syftet att undersöka effekterna av olika interventioner på sorg hos personer som är närstående vid suicid [10] [11] och en översikt syftar till att undersöka effekten av koordinerade stödinsatser till efterlevande vid suicid [9]. Ingen av översikterna har avgränsat populationen till enbart nära anhöriga. Två av översikterna är publicerade år 2019 av samma forskargrupp.
Den första översikten av Andriessen och medarbetare syftar till att undersöka effekten av olika koordinerade stödinsatser vid suicid [9]. Författarna inkluderade åtta primärstudier och tolv riktlinjer (guidelines). Samtliga primärstudier bedömdes enligt författarna vara av låg kvalitet.
Tre av åtta primärstudier inkluderade i översikten hade en kontrollgrupp och studerade professionellt ledda interventioner med fokus på nära anhöriga. Övriga studier beskrivs inte närmare i svaret. Två av dessa studier var randomiserade kontrollerade studier. Den ena jämförde KBT-baserad terapi med ingen behandling [12] och den andra jämförde en manualbaserad terapi vid komplicerad sorg (Complicated Grief Therapy) med farmakologisk antidepressiv behandling eller placebo [13]. Ingen effekt på primära utfallsmått som utveckling av komplicerad sorg, depression, suicidrisk eller arbetsförmåga gick att utläsa ur studierna, men i den ena studien redovisades positiv effekt av KBT-baserad terapi på intensiteten i sorgesymtomen. Den tredje studien var en retrospektiv tvärsnittsstudie där professionella i samhällsfinansierad verksamhet, StandBy, utarbetade ett individuellt stödprogram till dem som önskade. Livskvalitet, psykisk hälsa, suicidrisk och arbetsförmåga jämfördes med matchade kontroller. De som tagit del av stödet i StandBy rapporterades ha lägre suicidrisk [14].
Majoriteten av de riktlinjer som inkluderats i översikten fokuserar på krishantering för skolor i samband med självmord. Tre nationella riktlinjer med folkhälsofokus rekommenderar behandlingar beroende på hur allvarlig sorgereaktionen är, informationsmaterial till stödgrupper och enskild psykoterapi.
Författarna konstaterade att bristen på forskning av hög kvalitet med låg risk för bias begränsar möjligheten att dra slutsatser om effektiviteten av interventioner riktade mot närståendes sorg efter suicid [9].
Den andra översikten författad av Andriessen och medarbetare syftade till att undersöka effekten av stödinterventioner till närstående [10]. Översikten inkluderar 12 artiklar baserade på 11 randomiserade studier. Två av studierna höll måttlig kvalitet, och resterande bedömdes hålla låg kvalitet. En av studierna med måttlig kvalitet inkluderade studerande som förlorat en nära person genom suicid och där olika typer av skrivövningar jämfördes. Skrivuppgifter som handlade om ämnen relaterade till död reducerade mått på suicidspecifik sorg jämfört med mer triviala skrivuppgifter [15]. Den andra studien med måttlig kvalitet redovisar minskning av ångest och depression men inte post-traumatisk stress hos barn efter gruppterapi med psykolog jämfört med barn som inte fått någon behandling. I den studien fick även föräldrarna viss utbildning av psykolog [16].
Bland de nio studierna (10 artiklar) med låg kvalitet var relationen mellan studiepopulationen och personen som avlidit genom suicid ospecificerad i två studier och i två studier riktades interventionen till klasskamrater eller medlemmar i en större grupp där den avlidne ingått. Utfallen i övriga studier med låg kvalitet beskrivs kortfattat nedan.
En studie (2 artiklar) med låg kvalitet jämför familjebaserad kognitiv beteendeterapi som ges i hemmet av utbildade psykiatrisköterskor med annan sedvanlig behandling. Studiens resultat visar ingen reduktion av andelen med komplicerad sorg eller någon reduktion i suicidrelaterade utfallsmått jämfört med behandlingen i kontrollgruppen [17] [18].
I två studier med låg kvalitet som inkluderade änkor eller änklingar efter suicid visade den ena studien att psykoterapi i grupp reducerade mått på sorgesymtom jämfört med endast social samvaro men att resultaten inte gick att upprepa i nästa studie [19] [20].
Två av studierna som bedömts ha låg kvalitet ingår också i översikten av Andriessen och medarbetare (2019a) [9] och har beskrivits kortfattat ovan. En studie där KBT-baserad terapi jämfördes med ingen behandling visade ingen skillnad i utveckling av komplicerad sorg eller suicidrisk men hade en viss effekt på symtomens intensitet och depressionssymtom [12]. Den andra studien som erbjöd manualbaserad terapi för komplicerad sorg minskade suicidtankar jämfört med innan men utan att det fanns någon kontrollintervention att jämföra mot [13].
Författarna till översikten drog slutsatsen att även om det finns viss evidens för att stödinterventionerna kan ha effekt på sorg så saknas det evidens för att de har effekt på komplicerad sorg. De interventioner som med svag evidens tycks mest lovande är de som erbjuder en serie av stödjande, terapeutisk och psykoedukativa insatser som leds av professionella handledare och även involverar den sörjandes sociala omgivning.
Översikten av Linde och medarbetare [11] syftar till att utvärdera effekten av olika interventioner för att lindra sorg hos närstående efter suicid. Författarna har inkluderat sju studier där alla utom en finns med i översikten av Andriessen och medarbetare, (2019b) [10]. Den studien har ingen kontrollgrupp utan mäter utfallsmått före och efter interventionen som består av peer support i grupp. Alla studier bedömdes vara av låg kvalitet. Översiktsförfattarna menar att eftersom fem av sju studier reducerar sorgens intensitet i minst ett av utfallsmåtten så finns det viss evidens för att de gör nytta, samtidigt som de skriver att den metodologiska kvaliteten på studierna var så låg att den vetenskapliga evidensen för slutsatserna om nytta är svag.
Tabell 1. Systematiska översikter med låg/måttlig risk för bias/Table 1. Systematic reviews with low/medium risk of bias
| Included studies | Population/Intervention | Outcome |
| Andriessen at al 2019a [9] | ||
| 8 publications (literature search restricted to year 2014 to 2019) 3 controlled studies: 2 RCT and one retrospective cross-sectional study 5 studies without control group Overall study quality was weak In addition, 12 guidelines are summarised. |
Population: Mainly first degree family members Interventions in original studies: Suicide postvention in the controlled studies: 1. CBT-based psychoeducation compared to no treatment. 2. Intensive grief therapy program with antidepressant medication compared to Intensive grief therapy program without antidepressant medication. 3. Community based crisis response team (StandBy) compared no postvention Time to assessment ranged from shortly after intervention up to 12 months follow-up. |
Outcomes in controlled studies: Different scales and indexes in the three studies including: Scales for quality of life, grief or complicated grief, psychological distress, suicidality, depressive symptoms, work performance, impaired relationship, index of capability Narrative summary of effects in controlled studies: The community-based crisis intervention program reported decreases in suicidality. Other measures yielded mixed results regarding grief, mental health or suicidality by the community based crisis intervention, mindfulness-based retreat and CBT-based psychoeducation. |
| Authors' conclusion: “Hence, while some evidence is emerging, this review found little evidence of effective models of postvention service delivery” |
||
| Andriessen et al 2019b [10] | ||
| 12 publications reporting on 11 studies. Prospective controlled studies conducted in USA (8 studies), the Netherlands (1), Australia (1) and Belgium (1). Overall study quality was weak |
Population: People bereaved by suicide. First degree relatives or spouses (7 studies, 8 publications), Students with a deceased friend or other bereaved (4 studies) Interventions in original studies: Group interventions (6 studies: 3 with active control interventions, 3 with passive) Family-oriented interventions (2 studies with passive control interventions, 1 with treatment as usual) Individual interventions (2 studies with active control interventions). The duration varied from one session in one study to a series of more than 20 weeks in another. Outcome was measured immediately post-intervention in some studies and up to 8 months after in others. |
Outcomes: Study findings includes grief, psychosocial and suicide-related outcomes. Narrative summary of effects: While there was some evidence of the effectiveness of interventions for uncomplicated grief, evidence of the effectiveness of complicated grief was lacking. Interventions which seem to show promise include supportive, therapeutic and educational approaches, involve the social environment of the bereaved, and comprise a series of sessions led by trained facilitators. |
| Authors' conclusion: “There is a clear need for additional methodologically sound studies in this area. Specifically, selection procedures, sample sizes, randomization, and the use of appropriate measures are crucial. As people bereaved by suicide are at risk of adverse grief, mental ill-health, and suicidal behaviour further research across the life-span is essential to prevent grief and mental health ramifications.” |
||
| Linde et al 2017 [11] | ||
| 7 studies were included Prospective intervention studies with follow-up or pre- post measurements. Studies were conducted in the USA (4), the Netherlands (1), Canada (1) and Belgium (1). Overall study quality was weak< |
Population:<br/ > People at high risk for complicated grief such as children, parents, partners (4 studies) spouses or partners to the deceased (2). Intervention: Secondary or tertiary preventive interventions designed for people with high risk for, or experiencing, complicated grief. Group interventions (5 studies: 1 pre-post measurement, 2 with active control interventions, 2 with inactive control interventions) Individual intervention (1 with an active control intervention) Mixed group/individual (1 with an inactive control intervention) Interventions lasted between 2 to 16 weeks, in the majority about eight weeks. Outcome was measured directly post-intervention in 5 of the studies. In two studies follow-up ranged between six to 12 months. |
Outcome: Uncomplicated and complicated grief, suicide related outcomes Narrative summary of effects: Five of the seven interventions were effective in reducing grief intensity on at least one outcome measure. Bereavement groups tend to be effective in lowering the intensity of uncomplicated grief, as are writing interventions in lowering suicide-specific aspects of grief. Cognitive behavioural programs were helpful for a subpopulation of people who had high levels of suicidal ideation. |
| Authors' conclusion: “Studies investigating grief interventions for suicide survivors are rare and the results of these studies need to be interpreted with caution due to notable methodological limitations. Nevertheless, the preliminary results indicate some positive effects of interventions in reducing grief intensity and suicide-specific aspects.” |
||
SBU:s upplysningstjänst identifierade även fem systematiska översikter med hög risk för bias och av det skälet finns inte resultat eller slutsatser beskrivna i text eller tabell för dessa översikter [21] [22] [23] [24] [25]. Alla dessa uppvisade brister i strategin för sökning och urval av studier (Bilaga 1 och 4).
SBU:s upplysningstjänst identifierade en relativt nypublicerad primärstudie som inte finns med i någon av de inkluderade översikterna [26]. För denna har inte risken för bias bedömts och av det skälet finns inte resultat eller slutsatser beskrivna i text eller tabell. Studien av Gehrman och medarbetare som publicerades år 2020 har samlat data genom en webb-baserad enkät för att jämföra suicidrisk, sorgereaktioner och social isolering hos personer som nyligen (1–5 dagar tidigare) förlorat en nära vän eller anhörig genom suicid och som i samband med dödsfallet fått stöd genom ett kommunalt program kallat StandBy. Kontrollgruppen var personer som också förlorat en anhörig genom suicid men som inte tagit del av stödet.
I översikten av Andriessen och medarbetare (2019a) [9] listas även tolv riktlinjer (guidelines) som kan vara av intresse. Tre av riktlinjerna presenterar en teoretisk modell för hur hälso- och sjukvården kan utgöra ett stöd för efterlevande efter suicid och är publicerade i England [27], Australien [28] och USA [29].
Upplysningstjänsten identifierade även två primärstudier som inte uppfyllde PICO, men som ändå kan vara av intresse:
Braiden och medarbetare har år 2009 publicerat en kvalitativ pilotstudie med ett tvådagars program riktat mot barn och familjer som förlorat en närstående genom suicid [30]. Fem familjer ingick i studien där utfallet var resultatet av strukturerade intervjuer.
Comans och medarbetare har publicerat en hälsoekonomisk studie som utvärderar kostnadseffektiviteten för stödmodellen kallad StandBy [31].
Detta svar är sammanställt av Irene Edebert (projektledare och produktsamordnare), Emma Palmqvist Wodja (utredare), Per Lytsy (intern sakkunnig), Therese Åhström (intern sakkunnig), Sara Fundell (projektadministratör), samt Pernilla Östlund (avdelningschef) vid SBU.
Det här är ett svar från SBU:s upplysningstjänst
* Utfördes av en enskild person, det vill säga ej oberoende granskning av två personer.
| / = Term from the MeSH controlled vocabulary; .sh = Term from the MeSH controlled vocabulary; exp = Term from MeSH including terms found below this term in the MeSH hierarchy; .ab,ti = Abstract or title; .tw = Abstract or title; .kf = Keywords; .kw = Keywords, exact; .af = All fields; AdjX = Proximity operator with a specified number , adj3 retrieves records with search terms within two terms from each other; * = Truncation; “ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase | ||
| Search terms | Items found | |
| Population: | ||
| 1. | Suicide/ or Suicide, Completed | 39 463 |
| 2. | Exp Bereavement/ | 13 358 |
| 3. | (suicide adj8 (bereave* or grie* or mourn* or loss)) .ab,kf,ti | 833 |
| Intervention: | ||
| 4. | Exp Social Support/ | 71 565 |
| 5. | Self-Help Groups/ | 9 128 |
| 6. | Exp Psychotherapy/ | 196 579 |
| 7. | Exp Counseling/ | 44 235 |
| 8. | Community Mental Health Services/ | 18 554 |
| 9. | Or/4-8 | 321 746 |
| 10. | Postvention*.ab,kf,ti | 168 |
| 11. | Support*.ab,kf,ti | 1 568 851 |
| 12. | Intervention*.ab,kf,ti | 1 019 239 |
| 13. | Counsel*.ab,kf,ti | 111 488 |
| 14. | Group*.ab,kf,ti | 3 773 897 |
| 15. | outreach.ab,kf,ti | 13 980 |
| 16. | Therap*.ab,kf,ti | 2 975 126 |
| 17. | Psychotherap*.ab,kf,ti | 47 039 |
| 18. | Service*.ab,kf,ti | 536 185 |
| 19. | Or/10-18 | 8 185 054 |
| Combined sets: | ||
| 20. | 1 and 2 and 9 | 248 |
| 21. | 3 and 19 | 533 |
| 22. | 20 or 21 | 672 |
| Limits: | ||
| 23. | Specific year range: 2000 - | 512 |
| Final | 512 | |
| TLE-ABS-KEY = Title, abstract or keywords; ALL = All fields; W/x = Proximity operator with a specified number , W/3 retrieves records with search terms within three terms from each other; * = Truncation; “ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase | ||
| Search terms | Items found | |
| Population: | ||
| 1. | TITLE-ABS-KEY(suicide W/7 (bereave* OR grie* OR mourn* OR loss)) | 1 288 |
| Intervention: | ||
| 2. | TITLE-ABS-KEY(postvention*) | 269 |
| 3. | TITLE-ABS-KEY(support*) | 5 441 691 |
| 4. | TITLE-ABS-KEY(intervention*) | 1 470 028 |
| 5. | TITLE-ABS-KEY(counsel*) | 244 639 |
| 6. | TITLE-ABS-KEY(group*) | 8 424 851 |
| 7. | TITLE-ABS-KEY(outreach) | 30 749 |
| 8. | TITLE-ABS-KEY(therap*) | 5 541 536 |
| 9. | TITLE-ABS-KEY(psychotherapy*) | 161 764 |
| 10. | TITLE-ABS-KEY(service*) | 2 657 901 |
| 11. | 2 OR 3 OR […] 10 | 19 740 574 |
| Combined sets: | ||
| 12. | 1 AND 11 | 877 |
| Limits: | ||
| 13. | 2000 - | 692 |
| Final | 692 | |
| /de = Term from the EMTREE controlled vocabulary; /exp = Term from EMTREE including terms found below this term in the EMTREE hierarchy; /mj = Major Topic; :ti,ab,kw = Title, abstract or author keywords; NEAR/x = Proximity operator with a specified number , NEAR/3 retrieves records with search terms within two terms from each other; * = Truncation; ’ ’ = Citation Marks; searches for an exact phrase | ||
| Search terms | Items found | |
| Population: | ||
| 1. | ‘suicide’/exp | 59 665 |
| 2. | ‘bereavement support’/exp | 783 |
| 3. | ‘bereavement’/exp | 9 048 |
| 4. | ‘grief’/exp | 13 235 |
| 5. | 3 OR 4 | 19 752 |
| 6. | 1 AND 2 | 33 |
| 7. | 1 AND 5 | 987 |
| 8. | (suicide NEAR/8 (bereave* OR grie* OR mourn* OR loss)) :ti,ab,kw | 955 |
| Intervention: | ||
| 9. | ‘support group’/exp | 12 491 |
| 10. | ‘psychotherapy’/exp | 273 302 |
| 11. | 15 OR 16 | 284 156 |
| 12. | Postvention*:ti,ab,kw | 180 |
| 13. | Intervention*:ti,ab,kw | 1 419 451 |
| 14. | Support*:ti,ab,kw | 2 011 002 |
| 15. | Counsel*:ti,ab,kw | 161 411 |
| 16. | Group*:ti,ab,kw | 5 246 057 |
| 17. | outreach:ti,ab,kw | 19 817 |
| 18. | Therap*:ti,ab,kw | 4 194 717 |
| 19. | Psychotherap*:ti,ab,kw | 67 150 |
| 20. | Service*:ti,ab,kw | 707 511 |
| 21. | 12 OR 13 OR […] 20 | 10 984 326 |
| Combined sets: | ||
| 22. | 7 AND 11 | 153 |
| 23. | 8 AND 21 | 615 |
| 24. | 6 OR 22 OR 23 | 736 |
| Limits: | ||
| 25. | Publication year: 2000 - | 598 |
| Final | 598 | |
| The search result, usually found at the end of the documentation, forms the list of abstracts; DE = Term from the APA thesaurus of Psychological Index Terms; MA = Term from the MeSH controlled vocabulary; SU = All keyword terms, including author keywords, MeSH terms, and APA Psychological Index terms; TI = Title; AB = Abstract; TX = All Text. Performs a keyword search of all the database's searchable fields; Nx = Proximity operator with a specified number , N3 retrieves records with search terms within three terms from each other; * = Truncation; “ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase | ||
| Search terms | Items found | |
| Population: | ||
| 1. | DE “Suicide” | 32 300 |
| 2. | DE “Bereavement” OR DE “Grief” | 16 835 |
| 3. | TI (suicide N7 (bereave* OR grie* OR mourn* OR loss)) OR AB (suicide N7 (bereave* OR grie* OR mourn* OR loss)) OR SU (suicide N7 (bereave* OR grie* OR mourn* OR loss)) | 1 388 |
| Intervention: | ||
| 4. | DE “Support Groups” OR DE “Group Psychotherapy” OR DE “Mental Health Services” OR DE “Community Mental Health Services” OR DE “Psychotherapy” | 145 156 |
| 5. | TI(postvention* OR intervention* OR support* OR counsel* OR group* OR outreach OR therapy OR psychotherapy OR service*) OR AB(postvention* OR intervention* OR support* OR counsel* OR group* OR outreach OR therapy OR psychotherapy OR service*) OR SU (postvention* OR intervention* OR support* OR counsel* OR group* OR outreach OR therapy OR psychotherapy OR service*) | 2 212 930 |
| Combined sets: | ||
| 6. | 1 AND 2 AND 4 | 126 |
| 7. | 3 AND 5 | 963 |
| 8. | 6 OR 7 | 1 003 |
| Limits: | ||
| 9. | Source type: Academic Journals | 714 |
| 10. | 2000 | 478 |
| Final | 478 | |
| MW = Word in CINAHL Subject Heading; MH = Exact CINAHL Subject Heading; SU = All keyword terms, including author keywords and subject headings; TI = Title; AB = Abstract; TX = All Text. Performs a keyword search of all the database's searchable fields; Nx = Proximity operator with a specified number , N3 retrieves records with search terms within three terms from each other; * = Truncation; “ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase | ||
| Search terms | Items found | |
| Population: | ||
| 1. | (MH “Suicide”) | 18 682 |
| 2. | (MH “Bereavement+”) | 14 099 |
| 3. | TI (suicide N7 (bereave* OR grie* OR mourn* OR loss)) OR AB (suicide N7 (bereave* OR grie* OR mourn* OR loss)) OR SU (suicide N7 (bereave* OR grie* OR mourn* OR loss)) | 586 |
| Intervention: | ||
| 4. | (MH “Support Groups”) | 10 611 |
| 5. | (MH “Psychotherapy”) | 20 988 |
| 6. | 4 OR 5 | 31 435 |
| 7. | TI(postvention* OR intervention* OR support* OR counsel* OR group* OR outreach OR therapy OR psychotherapy OR service*) OR AB(postvention* OR intervention* OR support* OR counsel* OR group* OR outreach OR therapy OR psychotherapy OR service*) OR SU (postvention* OR intervention* OR support* OR counsel* OR group* OR outreach OR therapy OR psychotherapy OR service*) | 2 959 242 |
| Combined sets: | ||
| 8. | 1 AND 2 AND 6 | 65 |
| 9. | 3 AND 7 | 392 |
| 10. | 8 OR 9 | 428 |
| Limits: | ||
| 11. | Academic Journals | 345 |
| 12. | Publication Date: 2000 | 318 |
| Final | 318 | |