Algoritmbaserad diagnostik vid ärftligt ökad risk för äggstockscancer

Publicerad: 17 december 2025

Sammanfattning

Personer som tillhör en population med förhöjd ärftlig risk för äggstockscancer, men som av olika skäl väljer att skjuta upp eller avstå från riskreducerande kirurgi (RRSO) (Faktaruta 4), kan i stället följas upp över tid med hjälp av olika algoritmer (Faktaruta 1). Det handlar ofta om personer som vill bevara sin reproduktiva förmåga och livskvalitet, vilka kan påverkas negativt av de kirurgiska ingreppen. Författarna till den systematiska översikt som SBU kommenterar här undersöker metoder för systematisk klinisk uppföljning av cancerrisk i populationer med förhöjd risk för äggstockscancer [2], samt för- och nackdelar med dessa metoder [3]. Översiktsförfattarna konstaterar att det är viktigt att patienten inte ser uppföljning som ett alternativ till RRSO, eftersom uppföljningen i sig inte minskar risken för att utveckla cancer.

Den metod för systematisk klinisk uppföljning som författarna till den systematiska översikten bedömer som mest tillförlitlig (låg till måttlig evidens) är en kombination av blodprov var fjärde månad för att mäta tumörmarkören CA125 (cancer antigen 125), TVUS (transvaginalt ultraljud), och därefter analys av resultaten med hjälp av en algoritm. Författarna nämner algoritmen ROCA (risk of ovarian cancer algorithm) (Faktaruta 2), men skriver att andra algoritmer med motsvarande validering också kan göra samma nytta. Även kombinationen CA125 och TVUS, utan ROCA, bedöms ha låg till måttlig evidens. Patienten bör dessutom kallas till ett årligt samtal om möjligheten och behovet av RRSO. SBU:s bedömning är att evidensen för de framtagna resultaten, både med och utan ROCA, är låg (). Det innebär att slutsatsen är möjlig, men att resultaten är osäkra.

Översiktsförfattarna kommer också fram till att evidensen för att systematisk klinisk uppföljning förbättrar överlevnad i äggstockscancer är begränsad. Vidare finns det en risk för både falskt positiva och falskt negativa resultat även med validerade algoritmer, som till exempel ROCA, vilket både kan leda till onödig oro samt att cancertumörer missas vid uppföljningen. I den ekonomiska analysen skriver författarna att uppföljning av populationer med förhöjd risk för äggstockscancer kommer att kräva en del sjukvårdsresurser, så som samordning, tester, utbildning av vårdpersonal och frånvaro från ordinarie arbete för patienterna. Enligt författarna kommer det dock troligen att handla om relativt få patienter, eftersom de flesta i dessa riskpopulationer väljer RRSO. SBU konstaterar att inga av de ekonomiska studierna kommer från Sverige eller ett annat nordiskt land, och att överförbarheten till svensk hälso- och sjukvård är svårbedömd. Länder med en stor andel privatfinansierad vård kan till exempel ha ekonomiska incitament för de behandlingsval som görs.

Ordförklaringar och förkortningar

Bias	Ett systematiskt fel (snedvridning) i en vetenskaplig studies upplägg eller genomförande som påverkar resultaten och inte beror på slumpfaktorer.
CA125	CA125 står för Cancer Antigen 125. Ett protein som finns i blodet och används som biomarkör för att följa vissa sjukdomsförlopp och för uppföljning och screening. Kan även vara förhöjt vid andra tillstånd, som till exempel endometrios och graviditet.
Confounder	Förväxlingsfaktor som man måste ta hänsyn till eftersom den riskerar att snedvrida resultatet vid analys av det undersökta orsakssambandet.
Evidens	Forskningsresultat som är systematiskt sökta, relevans- och kvalitetsgranskade och sammanvägda eller på annat sätt sammanställda.
GRADE	GRADE står för Grading of Recommendations, Assessment, Development and Evaluation. Modell för värdering av tillförlitligheten av resultat i systematiska översikter och andra forskningssammanställningar.
HE4	HE4 står för Human Epididymis Protein 4. Ett protein som finns i blodet och används som biomarkör. Nivåerna ökar vid förekomst av äggstockscancer.
Histopatologi	Mikroskopisk undersökning av vävnad för att ställa cancerdiagnos och klassificera tumörer.
Inklusionskriterium	Fastställda villkor som ska vara uppfyllda för att en person ska kunna delta i en studie, eller för att data från en publicerad primärstudie ska kunna tas med i en systematisk översikt.
Intervention	Åtgärd i syfte att åstadkomma en förändring. Ofta avses en behandlande eller stödjande insats.
Konfidensintervall	Osäkerhetsintervall för en statistisk skattning (till exempel ett medelvärde).
Kontrollgrupp	Jämförelsegrupp som inte får den insats som studeras.
Likelihood ratios	Ett statistiskt mått som används för att bedöma hur mycket ett testresultat förändrar sannolikheten för en sjukdom.
Marko-modellering	En hälsoekonomisk modell som simulerar förändrat hälsotillstånd över tid (t.ex. frisk → sjuk → död). Används för att beräkna kostnadseffektivitet av screeningprogram eller behandlingar.
Menopaus	Tidpunkten då äggstockarna slutat att tillverka hormoner (eller opererats bort) och menstruationen har upphört (ingen mens på 12 månader).
Metaanalys	Statistisk metod för att sammanväga resultat från flera undersökningar.
Observationsstudie	I en observationsstudie studeras deltagarna utan påverkan från de som utför studien
PICO	PICO står för Population, Intervention, Control, Outcome. Svenska: population, insats, jämförelse / kontroll, utfall. Strukturerat format för frågeställningar som gäller effekten av en insats. En strukturerad frågeställning underlättar sökningar i databaser och bedömning av vilka studier som är relevanta.
Population	Den grupp som studeras i ett forskningsprojekt, till exempel alla med ett visst tillstånd eller problem, eller alla som bor i en viss geografisk region.
Prospektiv kohortstudie	En studie där man följer en grupp människor framåt i tiden för att se hur exponering (t.ex. screening och uppföljning) påverkar utfall (t.ex. cancerdiagnos).
RCT-studie	RCT står för Randomised Controlled Trial. Svenska: randomiserad kontrollerad studie. Vetenskaplig studie där deltagarna slumpmässigt delas in olika grupper. En grupp får en viss insats, en annan grupp får inte insatsen.
ROCA	ROCA står för Risk of Ovarian Cancer Algorithm. En algoritm som använder förändringar i CA125 över tid (mätt var fjärde månad), tillsammans med ålder och menopausal status, för att beräkna sannolikheten för äggstockscancer, för en enskild individ.
RRSO	RRSO står för Riskreducerande salpingo-oforektomi. Kirurgiskt ingrepp där äggstockar och äggledare opereras bort.
Systematisk översikt	Sammanställning av resultat från vetenskapliga undersökningar som med systematiska och tydligt beskrivna metoder har identifierats, valts ut och bedömts kritiskt och som avser en specifikt formulerad forskningsfråga.
TVUS	TVUS står för Transvaginal ultrasound. Svenska: transvaginalt ultraljud. Ultraljudsundersökning av livmoder, äggledare och äggstockar, via slidan.
Utfall	Alla tänkbara resultat från en studie. Det kan vara resultat av en förebyggande, stödjande eller behandlande insats, eller resultat av en exponering.

SBU:s sammanfattande bedömning av översiktens kvalitet

SBU bedömer att de två systematiska delöversikterna L och K från NICE:s riktlinjer håller god kvalitet, samt att översiktsförfattarna har tagit hänsyn till de inkluderade studiernas risk för snedvridning av resultaten (risk för bias) vid formuleringen av sina slutsatser. Översiktsförfattarna följer internationella rekommendationer [4] om systematiska översikter gällande metod och rapportering av resultat. Metoden är väl beskriven på ett för läsaren objektivt och reproducerbart sätt. SBU:s bedömning av översiktens tillförlitlighet är gjord med granskningsmallen ROBIS [5].

Bakgrund

Många kvinnor med äggstockscancer avlider till följd av sjukdomen eftersom den ofta har hunnit sprida sig innan den upptäcks. Tidig diagnos kan förbättra prognosen, men symtomen är ofta diffusa och därför blir riskbedömning avgörande. För att bedöma risken att en patient har äggstockscancer används ofta algoritmer (Faktaruta 1). Den senaste större genomgången av dessa utkom år 2022 [6], men den undersöker inte hur algoritmerna fungerar för viktiga riskgrupper, som till exempel personer med ärftliga förändringar i BRCA1- eller BRCA2-generna (Faktaruta 3). Algoritmerna har inte heller utvärderats i en svensk kontext. Mot den bakgrunden kommenterar SBU nu delar av de riktlinjer som det brittiska organet NICE nyligen publicerade om diagnos och behandling av kvinnor med hög ärftlig risk för äggstockscancer [1]. SBU kommenterar här endast de delar som handlar om metoder för systematisk klinisk uppföljning av kvinnor med ärftligt förhöjd risk, som inte genomgår RRSO [2] (Faktaruta 4), samt för- och nackdelar med dessa metoder [3].

Översiktens frågeställning

De två delarna, L och K, av NICE:s riktlinjer som SBU har valt att kommentera undersöker hur effektiva olika metoder är för systematisk klinisk uppföljning av kvinnor med hög ärftlig risk för äggstockscancer, som av olika skäl väljer att skjuta upp eller avstå från RRSO (Faktaruta 4) [2], samt för- och nackdelar med dessa metoder [3]. De studerade patientgrupperna inkluderar kvinnor med olika socioekonomisk bakgrund, ålder och etnicitet. Vilka kriterier som gäller för att kvinnorna ska bedömas ha en ärftligt förhöjd risk för äggstockscancer varierar mellan olika studier. Det handlar bland annat om kvinnor med en livstidsrisk för äggstockscancer på minst 10 procent, bärare av BRCA1/2-mutationer (Faktaruta 3), och kvinnor med en familjehistoria av cancer. Den sista gruppen inkluderar till exempel en förstagradssläkting (förälder, syskon eller barn) med äggstockscancer eller bröstcancer diagnostiserad före 50 års ålder, släktingar som är bärare av mutationer som ökar risken, samt kvinnor med flera släktingar som har insjuknat i bröst- eller äggstockscancer.

För delöversikt L har författarna sökt brett efter studier som undersöker olika metoder, men nämner särskilt kombinationer av CA125-test, HE4, TVUS och ROCA (Faktaruta 2), samt andra algoritmer (Faktaruta 1) och matematiska tekniker. Som jämförelsemetod har man accepterat andra uppföljningsalgoritmer eller ingen uppföljning. Metoderna har bland annat jämförts med referenstesterna kirurgi och histopatologi, samt klinisk uppföljning för dem som inte genomgår kirurgi. Man undersöker flera utfall, där de viktigaste är diagnostisk tillförlitlighet (sensitivitet, specificitet och likelihood ratios), cancerfri överlevnad och total överlevnad. Andra viktiga utfall är förekomst av äggstockscancer, tumörstadium, histologisk typ av tumör och histopatologisk grad vid diagnos, samt psykologiska effekter som livskvalitet, ångest och hur nöjd patienten är med vården.

Delöversikt K undersöker vilka för- och nackdelar som finns med systematisk klinisk uppföljning av kvinnor med hög ärftlig risk för äggstockscancer. Man undersöker samma metoder som i översikt L, men som jämförelsegrupp har man valt kvinnor som genomgått RRSO eller kemoterapi. De utfall som har undersökts är samma som för delöversikt L.

SBU kommenterar översiktens frågeställning

SBU har valt att kommentera de systematiska delöversikterna L och K från NICE guideline [1]. Detta eftersom den här kommentaren är en del av SBU-projektet Tillförlitlighet för algoritmbaserad diagnostik vid misstanke om äggstockscancer, som publicerades den 4 november 2025 [9]. De kommenterade översikterna undersöker en riskpopulation som annars inte finns representerad i detta projekt.

Översikten (L) har populationen ”Women at increased risk of familial ovarian cancer”, men definierar inte detta närmare, utan inkluderar primärstudier som har varierande definitioner av populationen. Detta ger en stor variation i underlaget och gör tolkningen osäkrare.

Risken för att insjukna i äggstockscancer skiljer sig också åt beroende på vilken typ av genetisk förändring som en person är bärare av. Råd för när något kan bedömas vara en hög ärftlig risk och när åtgärd kan bli aktuellt finns att hitta i litteraturen [10] [11] [12] [13] [14].

I svensk praxis rekommenderas RRSO. Dynamiska algoritmer som ROCA används vanligen inte för systematisk klinisk uppföljning.

Inkluderade studier

Systematisk översikt L (metoder för systematisk klinisk uppföljning av högriskpopulation) inkluderade 13 studier, varav 12 var kohortstudier [7, 15-25] och en var en randomiserad kontrollerad studie (RCT) [26]. RCT-studien presenterar dock inte diagnostiska data separat för de två undersökningsgrupperna och har därför behandlats som en prospektiv kohortstudie för analysen. Inga ekonomiska studier som besvarade frågeställningen identifierades.

Medianåldern bland studiedeltagarna varierar från 38 år [19] till 52 år [26]. Det är dock inte alla studier som rapporterar ålder. Elva studier anger att de inkluderar BRCA1/2-bärare. Antalet bärare varierar från cirka 17 procent (31/179) [25] till cirka 28 procent (981/3532) [16]. Två studier [7] [24] saknar information om eventuella BRCA1/2-mutationer (Faktaruta 3).

De inkluderade studierna undersöker olika kombinationer av CA125-mätningar och TVUS. Kombinationen CA125 och TVUS (årligen eller var sjätte månad) förekommer i majoriteten av studierna. Fyra av studierna använde ROCA (Faktaruta 2) som algoritm (Faktaruta 1) när risken för äggstockscancer skulle beräknas [18] [21] [23] [7]. Två av studierna mätte även HE4 [18] [26].

Uppföljningsfrekvensen för kombinationen CA125+ROCA innebär
CA125-tester kvartalsvis kombinerat med årliga TVUS, alternativt TVUS vid förhöjda CA125-värden [21] [22] [23] [7]. För kombinationen CA125+TVUS använder de äldre studier som ingår i materialet sig av årliga uppföljningar [16] [17] [20] [24] [25]. De nyare studierna har uppföljning av CA125 ungefär var sjätte månad och årliga TVUS, alternativt TVUS vid förhöjda CA125-värden [26] [19] [15].

Samtliga studier använder kirurgi med histopatologi som referensstandard, alternativt klinisk uppföljning för de patienter som inte genomgår kirurgi. Samtliga studier rapporterar sensitivitet och specificitet som utfall, och de flesta rapporterar även tumörstadium vid diagnos och histologisk typ.

Systematisk översikt K (risk och nytta med systematisk klinisk uppföljning av högriskpopulation) inkluderade två studier. Den första är en RCT-studie [27] där studiepopulationen har en medelålder på cirka 63 år. Studien anger inte om deltagarna bär på BRCA1/2-mutationer, och risken för äggstockscancer i populationen är oklar. Översiktsförfattarna anger dock att den troligen är måttlig. Studien jämför årlig systematisk klinisk uppföljning i form av TVUS och CA125-test under 3–5 år, mot sedvanlig vård (engelska: usual medical care), utan cancerscreening. Studien anger inte referensstandard, men har tittat på tumörstadium vid diagnos samt cancerspecifik och total dödlighet.

Den andra studien är en prospektiv kohortstudie [28] där majoriteten av deltagarna är mellan 30 och 59 år. Här finns en hög andel BRCA1/2-bärare inkluderade. Studien jämför systematisk klinisk uppföljning med ROCA-test och CA125 var tredje månad, samt årligt TVUS, med RRSO (Faktaruta 4). Referensstandard var RRSO inom 90 dagar, vilket beslutades av patient och läkare gemensamt. Studien har framför allt undersökt deltagarnas livskvalitet (MOS SF-36), depression (CES-D, >16 indikerar depression) och oro (STAI; lägre värde = mindre oro).

Fyra ekonomiska studier som var relevanta för frågan identifierades också [29] [30] [21] [31]. Alla fyra studierna använde sig av Marko-modellering för att undersöka kostnadseffektiviteten för systematisk klinisk uppföljning och regelbunden screening hos kvinnor med BRCA1/2-mutationer. Endast en av studierna inkluderade ROCA-testet (CA125, ålder, menopausal status och livstidsrisk) i sin uppföljning [21]. De övriga inkluderade åldersanpassad bilddiagnostik och gynekologiska kontroller [29], TVUS två gånger om året [30], samt TVUS och blodprov två gånger om året [31].

Alla studierna utgick från en ålder hos kvinnorna på 30–40 år. En studie undersökte en tidsram på 35 år [31]. Övriga tittade över en livstid (minst 60 år). Tre av studierna [29] [30] [31] jämförde systematisk klinisk uppföljning med RRSO. En studie [21] jämförde systematisk klinisk uppföljning och screening med ROCA-algoritmen mot ingen systematisk klinisk uppföljning alls.

SBU kommenterar inkluderade studier i översikten

Systematisk översikt L:

Underlaget består av kohortstudier, vilket innebär en risk för att olika confounders kan ha påverkat och snedvridit resultaten. Flera studier saknar åldersdata, medan andra har breda åldersintervall (25–85 år [15]), eller har fokuserat på yngre grupper (37–40 år [19]). Ett problem med breda ålderskategorier är att de kan inkludera både pre- och postmenopausala kvinnor och att risken att utveckla äggstockscancer kan skilja sig åt mellan dessa båda grupper. Detta, tillsammans med variationer i hur en riskpopulation har identifierats och i hur stor andelen kända BRCA 1/2-bärare är i studiepopulationen, skulle kunna påverka resultatens generaliserbarhet. Samtidigt har studierna samma referensstandard och rapporterar liknande utfall, vilket är positivt för den vetenskapliga tillförlitligheten.

Systematisk översikt K:

Effektstudier: Underlaget är litet, med bara en RCT-studie som undersökt risk/nytta vad gäller diagnos och dödlighet och en kohortstudie som har undersökt risk/nytta vad gäller det psykiska måendet. Detta påverkar resultatens generaliserbarhet. Precis som i den systematiska översikten L finns även här problem med att studiepopulationen kan innehålla både pre- och postmenopausala kvinnor.

Ekonomiska studier: Vid en uppföljningshorisont på minst 35 år var systematisk klinisk uppföljning och övervakning inte kostnadseffektivt i förhållande till RRSO. Däremot var det kostnadseffektivt i jämförelse med ingen systematisk klinisk uppföljning. För kvinnor med hög ärftlig risk för äggstockscancer och som inte kan eller vill genomgå RRSO skulle systematisk klinisk uppföljning därmed kunna innebära ett kostnadseffektivt alternativ. Det är dock viktigt att fundera över överförbarheten till svensk hälso- och sjukvård. Länder med en stor andel privatfinansierad vård kan till exempel ha ekonomiska incitament för de behandlingsval som görs. De studier som har inkluderats i underlaget kommer från Schweiz [29], Tyskland [30], Storbritannien [21] och Japan [31].

Översiktens metod

Båda de systematiska översikterna L och K följde den metodprocess som finns beskriven i Developing NICE guidelines: the manual [4]. NICE metod är ett omfattande ramverk med protokoll (förregistrering med PICO), standardiserade sökmetoder, tydliga mallar för relevans- och risk för bias-bedömning, samt beslutsträd. NICE inkluderar också sakkunniga i granskning och riktlinjeutveckling. Alla deltagande författare och sakkunniga anger eventuella intressekonflikter.

Effektstudier

De båda systematiska översikterna har förregistrerade protokoll i databasen PROSPERO [32] (översikt L: CRD42022346860; översikt K: CRD42022345284). Författarna genomförde en gemensam litteratursökning efter effektstudier för båda översikterna i sex olika databaser, samt genomförde citeringssökningar. Minst 10 procent av materialet gallrades av två oberoende granskare. När de hade minst 90 procent överensstämmelse gallrades resten av en ensam granskare. Studier uteslöts om de inte uppfyllde inklusionskriterierna.

Dataextraktion och risk för bias-granskning genomfördes av en granskare och kontrolleras sedan av en senior granskare. Risk för bias i de inkluderade studierna bedömdes med hjälp av Cochranes mallar: ROBINS-I för icke-randomiserade studier [5] och ROB2 för randomiserade [33]. Man planerade att genomföra metaanalyser med Cochrane Review Manager software [34], men några sådana gjordes aldrig eftersom det inte fanns tillräckligt med data.

För evidensgraderingen använde man sig av en modifierad version av Grading of Recommendations, Assessment, Development and Evaluation (GRADE) [35], där man diskuterar de ingående studiernas kvalitet på en fyrgradig skala (engelska: high quality, moderate quality, low quality, very low quality). Bristande precision bedömdes separat utifrån positiva och negativa likelihood ratios (LR), där allvarlig risk motsvarar att konfidensintervallet för en LR korsar ett diagnostiskt gränsvärde, och mycket allvarlig risk motsvarar att konfidensintervallet för ett LR korsar två diagnostiska gränsvärden (Tabell 1). För ytterligare detaljer se appendix F i respektive systematisk översikt [2] [3].

Tabell 1 Diagnostiska gränsvärden för bedömning av testens användbarhet
Utfall	Gränsvärden	Kommentar
Positiv likelihood ratio (LR+)	Ej bra (<2) Måttligt (2–5) Bra (>5)	(LR+) visar hur mycket mer sannolikt det är att en sjuk person testar positivt jämfört med en frisk person. Ett högre värde innebär att testet är bättre på att bekräfta sjukdom. Värden över 5 indikerar hög sannolikhet för sjukdom.
Negativ likelihood ratio (LR-)	Bra (<0,2) Måttligt (0,2–0,5) Ej bra (>0,5)	(LR-) visar hur mycket mer sannolikt det är att en frisk person testar negativt jämfört med en sjuk person. Ett lägre värde innebär att testet är bättre på att utesluta sjukdom. Värden under 0,2 indikerar att testet är bra för att utesluta sjukdom.
Specificitet	Ej bra (<0,5) Måttligt (0,5–0,7) Bra (>0,7)	Specificitet visar den andel av de personer som inte har sjukdomen som korrekt identifieras av testet.
Sensitivitet	Ej bra (<0,6) Måttligt (0,6–0,9) Bra (>0,9)	Sensitivitet visar den andel av de personer som faktiskt har sjukdomen, som korrekt identifieras av testet.

Ekonomiska studier

För ekonomiska studier genomfördes först en gemensam litteratursökning för alla frågeställningar som inkluderats i NICE riktlinjer om diagnostik och behandling av ärftlig äggstockscancer [36]. Vid uppdateringen delade man däremot upp sökningen efter frågeställning. Frågorna för de systematiska översikterna K och L undersöktes gemensamt den 27 mars 2023. Fyra ekonomiska studier som svarade på frågeställningen i översikt K identifierades, men inga hittades för översikt L.

SBU kommenterar översiktens metod

Att som översiktsförfattarna välja att endast ha en granskare till delar av materialet i samtliga gallrings- och granskningssteg (relevansgallring, dataextraktion och risk för bias-granskning) innebär en större risk för fel i form av missade studier och extraktionsfel. Det ökar också risken för att man inte håller samma nivå på granskningen genom hela materialet. I detta fall bedöms dock risken inte vara så stor eftersom författarna har två oberoende granskare i gallringssteget fram tills att de har gallrat minst 10 procent med minst 90 procent överensstämmelse. Vidare låter de en senior granskare gå in och efterkontrollera alla bedömningar, vilket ytterligare sänker risken.

Vid evidensbedömningen har översiktsförfattarna valt att bedöma olika diagnostiska variabler separat och anger därför ett spann för evidens för varje undersökt algoritm (Faktaruta 1). Man gör avdrag till följd av osäkerhet kring resultaten (bristande precision), eftersom antalet upptäckta cancerfall i studierna var relativt lågt, och avdrag för risk för bias, eftersom asymtomatiska patienter med odiagnostiserad äggstockscancer men normala screeningresultat inte kunde identifieras om inte patienterna själva valde att genomgå RRSO (Faktaruta 4). Detta kan ha lett till en överskattning av metodernas sensitivitet.

SBU håller i stort med om författarnas evidensbedömningar, men har valt att ge en sammanfattande bedömning för varje algoritm, i stället för att ange ett spann. Vi har då utgått från den diagnostiska variabel som översiktsförfattarna har bedömt hårdast för respektive algoritm. SBU har också bedömt att resultat som baserats på endast en studie har mycket låg tillförlitlighet. SBU:s bedömning av evidensen är därför något lägre för vissa utfallsmått än vad som anges i översikterna (Tabell 2).

Metoden för urval av ekonomiska studier är endast översiktligt beskriven, vilket försvårar SBU:s bedömning.

Översikternas resultat och slutsatser

Algoritmernas diagnostiska egenskaper

Översiktsförfattarna drar slutsatsen att personer med genetiskt ökad risk för äggstockscancer, som väljer att inte genomgå, eller skjuta upp RRSO (Faktaruta 4), bör följas upp systematiskt och kliniskt med hjälp av CA125-test var fjärde månad och TVUS årligen, eller vid stigande CA125-värden. Detta bör kombineras med en algoritm (Faktaruta 1) som har utvärderats med avseende på diagnostisk träffsäkerhet och validitet, till exempel ROCA (Faktaruta 2). Även en kombination av CA125 (årligen eller var sjätte månad) + TVUS årligen, kan användas för systematisk klinisk uppföljning av patientgruppen. Båda testkombinationerna har en acceptabel diagnostisk precision, med måttlig sensitivitet, god specificitet, och potential att identifiera äggstockscancer på ett tidigt stadium. Evidensstyrkan bedöms som låg till måttlig (Tabell 2).

Uppföljningen bör påbörjas vid olika ålder beroende på vilken genetisk mutation som patienten bär på (Faktaruta 3). Kvinnor som bär på en patogen variant av BRCA1 bör följas från 35 års ålder, bärare av en patogen variant av BRCA2 från 40 års ålder och bärare av patogena varianter av RAD51C, RAD51D, BRIP1 och PALB2 från 45 års ålder. Författarna lyfter dock att även med validerade algoritmer finns det en risk för både falskt positiva och falskt negativa resultat, vilket dels kan leda till onödig oro, dels till att cancertumörer missas.

Kombinationer med HE4+CA125, eller HE4+ROCA, visar sämre diagnostiska resultat än de andra algoritmerna (Tabell 2). Det finns få beprövade protokoll med HE4 och översiktsförfattarna rekommenderar inte att dessa används kliniskt, baserat på nuvarande data och evidens.

Tabell 2 Diagnostisk tillförlitlighet och evidens i undersökta testkombinationer.
Användbart test: grönt, a; Måttligt användbart: grått, b; Ej användbart: rött, c
Population Test Antal deltagare Studier Referens	Resultat (95% KI) och övergripande kvalitet enligt författarna				SBU:s bedömning och kommentar
BRCA1/2 = breast cancer type 1 or 2 susceptibility protein; CA125 = tumörmarkör för äggstockscancer;HE4 = tumörmarkör för äggstockscancercancer; ROCA = Risk of Ovarian Cancer Algorithm; TVUS = transvaginalt ultraljud. ¹ Positiv likelihood ratio (LR+). Ett högre värde innebär att testet är bättre på att bekräfta sjukdom. ² Negativ likelihood ratio (LR-). Ett lägre värde innebär att testet är bättre på att utesluta sjukdom. ³ Evidensen bedömdes med en modifierad GRADE-metod. Risk för bias bedömdes som hög för samtliga utfall. Bristande precision bedömdes separat för positiv respektive negativ likelihood ratios. Antalet upptäckta cancerfall i studierna var också relativt lågt vilket påverkar precisionen. Inga avdrag gjordes för bristande överförbarhet. Avdrag för bristande samstämmighet gjordes i vissa fall. För detaljer se Appendix F, tabell 4 och 5 i den systematiska översikten L [2]. ^a Användbart test ^b Måttligt användbart test ^c Ej användbart test
-	LR+¹ Kvalitet³	LR-² Kvalitet³	Specificitet	Sensitivitet	-
*Kvinnor med BRCA1/2-mutation* ROCA+TVUS 1 576 2 kohortstudier [21] [22]	36,5 (21,6 till 55,5)^a Måttlig	0,34 (0,16 till 0,55)^b Låg	0,98 (0,97 till 0,99)^a	0,68 (0,46 till 0,84)^b	Testkombinationen är möjlig att använda för uppföljning av patienter, men det kommer fortfarande förekomma falskt negativa resultat. Slutsatsen är osäker.
*Kvinnor med BRCA1/2-mutation* CA125+TVUS 1 877 4 kohortstudier [22] [15] [17] [19]	33,0 (6,61 till 96,70)^a Måttlig	0,42 (0,21 till 0,67)^b Låg	0,98 (0,94 till 0,99)^a	0,60 (0,36 till 0,80)^b	Testkombinationen är möjlig att använda för uppföljning av patienter, men det kommer fortfarande förekomma falskt negativa resultat. Slutsatsen är osäker.
*Kvinnor med BRCA1/2-mutation* CA125+HE4+ROCA 149 1 kohortstudie [18]	1,05 (0,08 till 13,5)^c Mycket låg	0,99 (0,59 till 1,65)^c Låg	0,84 (0,77 till 0,89)^a	0,17 (0,02 till 0,69)^c	Endast en studie. Det går inte att dra några tillförlitliga slutsatser om testkombinationen. Risk för falskt negativa provsvar.
Kvinnor med ökad familjerisk ROCA+TVUS 8 709 3 kohortstudier [21] [23] [7]	21,0 (7,57 till 43,3)^a Måttlig	0,37 (0,18 till 0,62)^b Låg	0,97 (0,94 till 0,98)^a	0,65 (0,41 till 0,83)^b	Testkombinationen är möjlig att använda för uppföljning av patienter, men det kommer fortfarande förekomma falskt negativa resultat. Slutsatsen är osäker.
Kvinnor med ökad familjerisk CA125+TVUS 5 838 5 kohortstudier [22] [15] [20] [24] [25]	16,7 (5,13 till 1,3)^a Låg	0,33 (0,19 till 0,52)^b Mycket låg	0,95 (0,88 till 0,98)^a	0,69 (0,52 till 0,82)^b	Det går inte att dra några tillförlitliga slutsatser om testkombinationen. Här finns stor heterogenitet i materialet.
Kvinnor med ökad familjerisk CA125+HE4+TVUS 1 179 1 RCT [26]	31,0 (9,21 till 104)^a Måttlig	0,73 (0,49 till 1,09)^c Låg	0,99 (0,98 till 1)^a	0,28 (0,09 till 0,6)^c	Endast en studie. Det går inte att dra några tillförlitliga slutsatser om testkombinationen. Risk för falskt negativa provsvar.
Kvinnor med ökad familjeriskTVUS 1 847 3 kohortstudier [15] [24] [25]	8,42 (2,21 till 22,7)^a Mycket låg	0,60 (0,38 till 0,82)^c Mycket låg	0,94 (0,84 till 0,98)^a	0,45 (0,26 till 0,64)^c	Det går inte att dra några tillförlitliga slutsatser om testkombinationen.Risk för falskt negativa provsvar.
Kvinnor med ökad familjerisk CA125 1 559 3 kohortstudier [21] [23] [7]	42,6 (4,97 till 168)^a Mycket låg	0,31 (0,14 till 0,54)^b Mycket Låg	0,97 (0,87 till 1,00)^a	0,72 (0,50 till 0,86)^b	Det går inte att dra några tillförlitliga slutsatser om testkombinationen.

Överlevnad och livskvalitet

Översiktsförfattarna undersökte om systematisk klinisk uppföljning av kvinnor med hög risk för äggstockscancer kunde leda till att de tumörer som upptäcktes var av lägre stadium än de tumörer som upptäcktes utan uppföljning. Ett sådant samband skulle innebära att uppföljning ger större möjligheter att upptäcka tumörer medan de fortfarande är behandlingsbara. Cirka 40 procent av tumörerna som hittades under uppföljningen hade stadium IIIa eller lägre. En studie [23] tittade även på stadium för de tumörer som hittades ett år efter att uppföljning med ROCA+TVUS hade avbrutits. För dessa hade endast 6 procent stadium IIIa eller lägre, vilket skulle kunna innebära att fler tumörer hittades tidigt när uppföljningsalgoritmer användes. Evidensen för att testkombinationerna har betydelse för tumörstadium då cancern upptäcks bedömdes dock som mycket låg.

Vid systematisk klinisk uppföljning med ROCA+TVUS hittades inga tumörer mellan uppföljningstillfällen, vilket tyder på att denna algoritm skulle kunna upptäcka äggstockscancer innan den blir symtomatisk. För algoritmen CA125+TVUS upptäcktes däremot cirka 23 procent av all cancern mellan uppföljningstillfällen, när patienterna kom in för andra vårdbesök. Evidensen bedömdes som mycket låg.

Författarna hittade ingen skillnad i cancerspecifik eller total dödlighet bland kvinnor som följdes upp med hjälp av algoritm, jämfört med dem som inte följdes upp. Däremot fanns det en möjlig förbättring i total överlevnad (engelska: overall survival). Evidensen bedömdes som mycket låg (Tabell 3).

Författarna bedömde också att det inte fanns någon skillnad i livskvalitet, oro eller depression bland kvinnor som deltog i systematisk klinisk uppföljning med ROCA-algoritmen (Faktaruta 2), jämfört med kvinnor som genomgick RRSO (Faktaruta 4). Evidensen bedömdes av författarna som måttlig (Tabell 3).

Tabell 3 För och nackdelar med systematisk klinisk uppföljning
Utfall Antal deltagare och studier Referens	Interventions- och kontrollgrupp	Resultat och ¹kvalitet enligt författarna.	SBU:s bedömning och kommentar
*RRSO =* riskreducerande salpingo-oforektomi. ¹Evidensen bedömdes med en modifierad GRADE-metod. Avdrag gjordes bland annat för bristande överförbarhet då de flesta patienterna inte hade genomgått någon genetisk utvärdering. Det gick därför inte att avgöra vilken faktisk cancerrisk som studiepopulationen hade, även om den antogs vara måttlig. För detaljer se Appendix F i den systematiska översikten K [3]
Cancerspecifik mortalitet, Generell mortalitet 22 355 deltagare, 1 RCT [27]	Uppföljning jämfört med sedvanlig vård utan uppföljning.	Ingen skillnad mellan grupperna. Evidensen bedömdes som mycket låg.	Det går inte att dra några tillförlitliga slutsatser om mortalitetsrisken.
Generell överlevnad 22 355 deltagare, 1 RCT [27]	Uppföljning jämfört med sedvanlig vård utan uppföljning.	Möjlig fördel för interventionsgruppen. Evidensen bedömdes som mycket låg.	Det går inte att dra några tillförlitliga slutsatser om skillnad i överevnad.
Livskvalitet (QoL), Oro (Anxiety), Depression 1 780 deltagare, 1 prospektiv kohortstudie [28]	Uppföljning jämfört med RRSO.	Ingen skillnad mellan grupperna. Evidensen bedömdes som måttlig.	Resultaten baseras på en enda, relativt liten studie. Det går inte att dra några tillförlitliga slutsatser om skillnad.

Hälsoekonomisk analys

I den ekonomiska analysen skriver författarna att systematisk klinisk uppföljning av populationer med förhöjd risk för äggstockscancer kommer att kräva en del sjukvårdsresurser, i form av samordning, tester, utbildning av vårdpersonal och frånvaro från ordinarie arbete för patienterna. Enligt författarna kommer det dock troligen att handla om relativt få patienter, eftersom de flesta i dessa riskpopulationer väljer RRSO (Faktaruta 4).

Det hälsoekonomiska underlaget i de systematiska översikterna är litet. Tre studier visar på att RRSO kan vara mer kostnadseffektivt än systematisk klinisk uppföljning med algoritm. En studie visar på att systematisk klinisk uppföljning med en validerad algoritm (Faktaruta 1), som till exempel ROCA (Faktaruta 2), kan vara ett kostnadseffektivt alternativ för högriskpatienter som inte genomgår RRSO i jämförelse med att inte göra någon systematisk klinisk uppföljning alls. Översiktsförfattarna gör bedömningen att de hälsoekonomiska resultaten är förknippade med en hög grad av osäkerhet (Tabell 4).

Tabell 4 Hälsoekonomiska resultat
Studie Land Referens	Tidsram för den ekonomiska modellen	Slutsats	Kvalitet enligt författarna
*PBM* = preventative bilateral mastectomy (profylaktisk dubbel mastektomi); PBSO* = preventative bilateral salpingo‑oophorectomy (profylaktisk dubbelsidig salpingo‑oforektomi).*
Bommer 2022 Schweiz [29]	60 år (livstid)	Riskreducerande kirurgi (PBM+PBSO) ger mest hälsa till lägst kostnad.	Hög grad av osäkerhet
Müller 2018 Tyskland [30]	75 år (livstid)	Riskreducerande kirurgi vid 30 års ålder är mest kostnadseffektivt sett över en livstid.	Hög grad av osäkerhet
Philpott 2023 Storbritannien [21]	Livstid	Uppföljning och screening med ROCA är kostnadseffektivt jämfört med ingen uppföljning, särskilt vid tidig upptäckt.	Hög grad av osäkerhet
Yamauchi 2018 Japan [31]	35 år	Uppföljning och screening ger färre QALY och är dyrare än Riskreducerande kirurgi (BRCA1: PBM+PBSO; BRCA2: PBM).	Hög grad av osäkerhet

Slutsatser

Sammantaget rekommenderar NICE att kvinnor med hög ärftlig risk för äggstockscancer som väljer att avstå från eller skjuta upp RRSO (Faktaruta 4) ska följas upp genom ROCA (Faktaruta 2) eller jämförbar validerad algoritm (Faktaruta 1), tillsammans med årliga TVUS. Detta ger en acceptabel diagnostisk precision. Uppföljningen bör påbörjas vid olika ålder beroende på vilken genetisk mutation patienten bär (Faktaruta 3). Evidensstyrkan är låg till måttlig.

Evidensen för patientnytta (överlevnad och livskvalitet) bedöms som otillräcklig. Det saknas också data och evidens från randomiserade kliniska prövningar, samt för behandlingsrelaterade biverkningar, psykologiska effekter och välbefinnande.

RRSO minskar risken för äggstockscancer och är mer kostnadseffektivt än systematisk klinisk uppföljning med algoritm. För kvinnor i den här patientgruppen kan dock systematisk klinisk uppföljning med en validerad algoritm, i jämförelse med att inte göra någon systematisk klinisk uppföljning alls, vara ett kostnadseffektivt alternativ. Resultatet har en hög grad av osäkerhet.

Systematisk klinisk uppföljning ska inte ses som ett långsiktigt alternativ till RRSO, eftersom återkommande uppföljning i sig inte minskar risken att utveckla äggstockscancer. I uppföljningen bör därför årliga patientsamtal ingå, där möjligheten och behovet av RRSO diskuteras.

SBU kommenterar översiktens resultat

Översiktsförfattarna kommer fram till att systematisk klinisk uppföljning med algoritm i vissa fall kan vara lämpligt för kvinnor med ärftlig risk för äggstockscancer, och att evidensen för detta varierar från mycket låg till måttlig. Underlaget är väl framtaget och metoden följer internationell standard. SBU har i några fall valt att sätta en lägre evidens på utfall än vad översiktsförfattarna har gjort. Bedömningen baseras på underlagets storlek (till exempel har avdrag gjorts om det bara består av en enda studie). Dessutom har vi tagit hänsyn till att underlaget främst består av kohortstudier, vilket innebär en risk för att olika confounders kan ha påverkat resultaten. Populationerna är dessutom relativt heterogena. Evidensen för de olika utfallen varierar därför mellan låg tillförlitlighet (), vilket innebär att effekten är möjlig men resultatet är osäkert och kan komma att förändras med ytterligare forskning, och mycket låg tillförlitlighet (), där det inte går att dra några tillförlitliga slutsatser och resultatet endast kan ses som hypotesgenererande. Generellt finns det behov av ytterligare forskning på området, gärna i form av kliniska randomiserade studier.

Sverige följer europeiska riktlinjer för patientgrupper med hög risk för äggstockscancer, vilket framgår i det nationella vårdprogrammet [37]. För kvinnor med en ärftlighet för äggstockscancer rekommenderas där i första hand RRSO, vilket stämmer väl överens med NICE-riktlinjerna. För systematisk klinisk uppföljning av patienter som inte genomgår kirurgi rekommenderas årliga samtal med gynekolog om RRSO, vilket också stämmer överens med slutsatserna i översikten.

Det svenska nationella vårdprogrammet anger att det är mycket tveksamt om upprepat serum CA125 och TVUS fram till dess att RRSO genomförs har någon positiv effekt. Detta skiljer sig från NICE-riktlinjerna, där CA125-test var fjärde månad tillsammans med en dynamisk algoritm för analys av resultaten (till exempel ROCA) rekommenderas. I Sverige används inte ROCA-algoritmen, och inom svensk praxis har man velat ta hänsyn till den psykiska påfrestningen för patienten som ständigt återkommande uppföljning och övervakning som till exempel ROCA-algoritmen innebär.

De referenser som anges i det svenska nationella vårdprogrammet [37] är färre och av äldre datum än referenserna i NICE-rapporten. Sveriges nationella vårdprogram för epitelial äggstockscancer planeras att uppdateras under år 2026.

Något som inte tas upp i de systematiska översikterna L och K, men som finns med i annat underlag till NICE riktlinjer, avsnitt 1.7 [1] samt i ESMO (European society of medical oncology) guidelines [38], är det skydd som kvinnor med ärftligt hög risk för äggstockscancer kan få av p-piller. Det är viktigt att även ta hänsyn till detta när dessa grupper ska följas upp och behandlas.

Lästips

SBU. Diagnostik av äggstockscancer – Tillförlitlighet för algoritmbaserad diagnostik vid misstanke om äggstockscancer. En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, etiska och hälsoekonomiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2025. SBU Utvärderar 395.
RCC. Äggstockscancer med epitelial histologi. Nationellt vårdprogram. Stockholm: Regionala Cancercentrum i samverkan; 2025.
Sessa C, Balmaña J, Bober SL, Cardoso MJ, Colombo N, Curigliano G, et al. Risk reduction and screening of cancer in hereditary breast-ovarian cancer syndromes: ESMO Clinical Practice Guideline. Annals of Oncology. 2023;34(1):33–47.

Projektgrupp

SBU

Lotta Ryk, projektledare
Maria Hoppe, projektadministratör
Jenny Odeberg, projektansvarig chef

Granskare

Susanne Malander, gynonkolog och allmän onkolog, överläkare, docent, Skånes Universitetssjukhus

Bindningar och jäv

Granskare har i enlighet med SBU:s krav inlämnat deklaration rörande bindningar och jäv. Dessa dokument finns tillgängliga på SBU:s kansli. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisas där är förenliga med kraven på saklighet och opartiskhet.

Referenser

NICE. Ovarian cancer: identifying and managing familial and genetic risk. United Kingdom: National Institute for Health and Care Excellence (NICE); 2024. NG241. Available from: https://www.nice.org.uk/guidance/ng241
NICE. Ovarian cancer: identifying and managing familial and genetic risk. Evidence review L: Methods of surveillance. United Kingdom: National Institute for Health and Care Excellence (NICE); 2024. NG241. Available from: https://www.nice.org.uk/guidance/ng241/evidence/l-methods-of-surveillance-pdf-481132767063
NICE. Ovarian cancer: identifying and managing familial and genetic risk. Evidence review K: Benefits and risks of surveillance. United Kingdom: National Institute for Health and Care Excellence (NICE); 2024. NG241. Available from: https://www.nice.org.uk/guidance/ng241/evidence/k-benefits-and-risks-of-surveillance-pdf-481132767062
NICE. Introduction. In: Developing NICE guidelines: the manual. United Kingdom: National Institute for Health and Care Excellence (NICE); 2024. [updated Oct 23 2025; accessed Nov 5 2025]. Available from: https://www.nice.org.uk/process/pmg20/chapter/introduction
ROBINS-I tool. Cochrane Methods; 2025. [accessed Nov 5 2025]. Available from: https://sites.google.com/site/riskofbiastool/welcome/home
Davenport C, Rai N, Sharma P, Deeks JJ, Berhane S, Mallett S, et al. Menopausal status, ultrasound and biomarker tests in combination for the diagnosis of ovarian cancer in symptomatic women. Cochrane Database Syst Rev. 2022;7(7):Cd011964. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD011964.pub2
Skates SJ, Greene MH, Buys SS, Mai PL, Brown P, Piedmonte M, et al. Early Detection of Ovarian Cancer using the Risk of Ovarian Cancer Algorithm with Frequent CA125 Testing in Women at Increased Familial Risk - Combined Results from Two Screening Trials. Clin Cancer Res. 2017;23(14):3628-37. Available from: https://doi.org/10.1158/1078-0432.Ccr-15-2750
Blyuss O, Burnell M, Ryan A, Gentry-Maharaj A, Mariño IP, Kalsi J, et al. Comparison of Longitudinal CA125 Algorithms as a First-Line Screen for Ovarian Cancer in the General Population. Clin Cancer Res. 2018;24(19):4726-33. Available from: https://doi.org/10.1158/1078-0432.Ccr-18-0208
SBU. Diagnostik av äggstockscancer – Tillförlitlighet för algoritmbaserad diagnostik vid misstanke om äggstockscancer. En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, etiska och hälsoekonomiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2025. SBU Utvärderar 395. [accessed Nov 5 2025]. Available from: https://www.sbu.se/395
Kuchenbaecker KB, Hopper JL, Barnes DR, Phillips K-A, Mooij TM, Roos-Blom M-J, et al. Risks of Breast, Ovarian, and Contralateral Breast Cancer for BRCA1 and BRCA2 Mutation Carriers. JAMA. 2017;317(23):2402-16. Available from: https://doi.org/10.1001/jama.2017.7112
Yang X, Leslie G, Doroszuk A, Schneider S, Allen J, Decker B, et al. Cancer Risks Associated With Germline <i>PALB2</i> Pathogenic Variants: An International Study of 524 Families. J Clin Oncol. 2020;38(7):674-85. Available from: https://doi.org/10.1200/jco.19.01907
Yang X, Song H, Leslie G, Engel C, Hahnen E, Auber B, et al. Ovarian and Breast Cancer Risks Associated With Pathogenic Variants in RAD51C and RAD51D. J Natl Cancer Inst. 2020;112(12):1242-50. Available from: https://doi.org/10.1093/jnci/djaa030
Ramus SJ, Song H, Dicks E, Tyrer JP, Rosenthal AN, Intermaggio MP, et al. Germline Mutations in the BRIP1, BARD1, PALB2, and NBN Genes in Women With Ovarian Cancer. J Natl Cancer Inst. 2015;107(11). Available from: https://doi.org/10.1093/jnci/djv214
Norquist BM, Harrell MI, Brady MF, Walsh T, Lee MK, Gulsuner S, et al. Inherited Mutations in Women With Ovarian Carcinoma. JAMA Oncol. 2016;2(4):482-90. Available from: https://doi.org/10.1001/jamaoncol.2015.5495
Cortesi L, De Matteis E, Toss A, Marchi I, Medici V, Contu G, et al. Evaluation of Transvaginal Ultrasound plus CA-125 Measurement and Prophylactic Salpingo-Oophorectomy in Women at Different Risk Levels of Ovarian Cancer: The Modena Study Group Cohort Study. Oncology. 2017;93(6):377-86. Available from: https://doi.org/10.1159/000479155
Evans DG, Gaarenstroom KN, Stirling D, Shenton A, Maehle L, Dørum A, et al. Screening for familial ovarian cancer: poor survival of BRCA1/2 related cancers. J Med Genet. 2009;46(9):593-7. Available from: https://doi.org/10.1136/jmg.2008.058248
Hermsen BBJ, Olivier RI, Verheijen RHM, van Beurden M, de Hullu JA, Massuger LF, et al. No efficacy of annual gynaecological screening in BRCA1/2 mutation carriers; an observational follow-up study. British Journal of Cancer. 2007;96(9):1335-42. Available from: https://doi.org/10.1038/sj.bjc.6603725
Lentz SE, Powell CB, Haque R, Armstrong MA, Anderson M, Liu Y, et al. Development of a longitudinal two-biomarker algorithm for early detection of ovarian cancer in women with BRCA mutations. Gynecol Oncol. 2020;159(3):804-10. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ygyno.2020.09.021
Nañez A, Stram DA, Garcia C, Powell CB. Ovarian cancer surveillance in the clinical follow up of women with known BRCA1 or BRCA2 pathogenic variants in a large health care system. Gynecol Oncol. 2021;163(1):134-41. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ygyno.2021.07.034
Oei AL, Massuger LF, Bulten J, Ligtenberg MJ, Hoogerbrugge N, de Hullu JA. Surveillance of women at high risk for hereditary ovarian cancer is inefficient. Br J Cancer. 2006;94(6):814-9. Available from: https://doi.org/10.1038/sj.bjc.6603015
Philpott S, Raikou M, Manchanda R, Lockley M, Singh N, Scott M, et al. The avoiding late diagnosis of ovarian cancer (ALDO) project; a pilot national surveillance programme for women with pathogenic germline variants in BRCA1 and BRCA2. J Med Genet. 2023;60(5):440-9. Available from: https://doi.org/10.1136/jmg-2022-108741
Rosenthal AN, Fraser L, Manchanda R, Badman P, Philpott S, Mozersky J, et al. Results of annual screening in phase I of the United Kingdom familial ovarian cancer screening study highlight the need for strict adherence to screening schedule. J Clin Oncol. 2013;31(1):49-57.
Rosenthal AN, Fraser LS, Philpott S, Manchanda R, Burnell M, Badman P, et al. Evidence of stage shift in women diagnosed with ovarian cancer during phase II of the United Kingdom familial ovarian cancer screening study. J Clin Oncol. 2017;35(13):1411-20.
Stirling D, Evans DG, Pichert G, Shenton A, Kirk EN, Rimmer S, et al. Screening for familial ovarian cancer: failure of current protocols to detect ovarian cancer at an early stage according to the international Federation of gynecology and obstetrics system. J Clin Oncol. 2005;23(24):5588-96. Available from: https://doi.org/10.1200/jco.2005.05.097
Woodward E, Sleightholme H, Considine A, Williamson S, McHugo J, Cruger D. Annual surveillance by CA125 and transvaginal ultrasound for ovarian cancer in both high-risk and population risk women is ineffective. BJOG. 2007;114(12):1500-9. Available from: https://doi.org/10.1111/j.1471-0528.2007.01499.x
Karlan BY, Thorpe J, Watabayashi K, Drescher CW, Palomares M, Daly MB, et al. Use of CA125 and HE4 serum markers to predict ovarian cancer in elevated-risk women. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2014;23(7):1383-93. Available from: https://doi.org/10.1158/1055-9965.Epi-13-1361
Lai T, Kessel B, Ahn HJ, Terada KY. Ovarian cancer screening in menopausal females with a family history of breast or ovarian cancer. J Gynecol Oncol. 2016;27(4):e41. Available from: https://doi.org/10.3802/jgo.2016.27.e41
Mai PL, Huang HQ, Wenzel LB, Han PK, Moser RP, Rodriguez GC, et al. Prospective follow-up of quality of life for participants undergoing risk-reducing salpingo-oophorectomy or ovarian cancer screening in GOG-0199: An NRG Oncology/GOG study. Gynecol Oncol. 2020;156(1):131-9. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ygyno.2019.10.026
Bommer C, Lupatsch J, Bürki N, Schwenkglenks M. Cost-utility analysis of risk-reducing strategies to prevent breast and ovarian cancer in BRCA-mutation carriers in Switzerland. Eur J Health Econ. 2022;23(5):807-21. Available from: https://doi.org/10.1007/s10198-021-01396-9
Müller D, Danner M, Rhiem K, Stollenwerk B, Engel C, Rasche L, et al. Cost-effectiveness of different strategies to prevent breast and ovarian cancer in German women with a BRCA 1 or 2 mutation. Eur J Health Econ. 2018;19(3):341-53. Available from: https://doi.org/10.1007/s10198-017-0887-5
Yamauchi H, Nakagawa C, Kobayashi M, Kobayashi Y, Mano T, Nakamura S, et al. Cost-effectiveness of surveillance and prevention strategies in BRCA1/2 mutation carriers. Breast Cancer. 2018;25(2):141-50. Available from: https://doi.org/10.1007/s12282-017-0803-y
PROSPERO. National Institute for Health and Care Research. [accessed Nov 5 2025]. Available from: https://www.crd.york.ac.uk/PROSPERO/login
RoB 2 tool. Cochrane Methods; 2025. [accessed Nov 5 2025]. Available from: https://sites.google.com/site/riskofbiastool/welcome/rob-2-0-tool
RevMan: Systematic review and meta-analysis tools for researchers worldwide. Cochrane Review Manager; 2025. [accessed Nov 5 2025]. Available from: https://revman.cochrane.org/info
GRADE. The GRADE working group. [accessed Nov 5 2025]. Available from: https://www.gradeworkinggroup.org/
NICE. Ovarian cancer: identifying and managing familial and genetic risk. Supplement 2 - Economic literature. United Kingdom: National Institute for Health and Care Excellence (NICE); 2024. NG241. Available from: https://www.nice.org.uk/guidance/ng241/evidence/supplement-2-economic-literature-pdf-13364801677
RCC. Uppföljning och omhändertagande vid ärftlighet för äggstockscancer. In: Äggstockscancer med epitelial histologi Nationellt vårdprogram. Stockholm: Regionala Cancercentrum i samverkan; 2025. [accessed Nov 5 2025]. Available from: https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/diagnoser/aggstockscancer-epitelial/vardprogram/screening-och-arftlighet/#chapter-6-3-Uppfoljning-och-omhandertagande-vid-arftlighet-for-aggstockscancer
Sessa C, Balmaña J, Bober SL, Cardoso MJ, Colombo N, Curigliano G, et al. Risk reduction and screening of cancer in hereditary breast-ovarian cancer syndromes: ESMO Clinical Practice Guideline. Ann Oncol. 2023;34(1):33-47. Available from: https://doi.org/10.1016/j.annonc.2022.10.004