Uppsökande verksamhet för personer med komplex psykiatrisk problematik

Fråga och sammanfattning

Personer med komplex psykiatrisk problematik kan ha svårt att själva söka upp och samordna stödinsatser. Uppsökande verksamhet innebär att aktörer såsom socialtjänsten aktivt söker upp personer i behov av stöd i syfte att informera om tillgängliga insatser, ge stöd och behandling, och därmed minska risken för tvångsvård eller hemlöshet på grund av försämring.

Fråga

Vilken sammanställd forskning finns om uppsökande verksamhet inom socialt arbete för personer med komplex psykiatrisk problematik i utsatthet?

Frågeställare: Socialstyrelsen

Sammanfattning

SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning relevansgranskning och bedömning av risk för bias identifierat en relevant systematisk översikt med måttlig risk för bias. Den systematiska översikten publicerades år 2006 och författarna önskade utvärdera effekter av uppsökande verksamhet för personer i eget boende jämfört med personer i stödboende. Författarna till översikten identifierade dock inga studier som motsvarade deras frågeställning vilket innebar att de inte kunde dra några slutsatser.

Upplysningstjänsten har även identifierat en relevant systematisk översikt som bedömts ha hög risk för bias. Slutsatserna från denna översikt redovisas därför inte i svaret.

Det identifierades inga systematiska översikter med andra jämförelser, andra typer av uppsökande verksamhet eller där uppsökande verksamhet var en enskilt redovisad komponent i en större insats.

Bakgrund

Komplex psykiatrisk problematik kan uppstå vid ett flertal psykiatriska diagnoser, till exempel psykossjukdomar, affektiva syndrom, ångestsyndrom, beroendesjukdom och ätstörningar. Det kan också innebära att flera olika psykiatriska tillstånd förekommer samtidigt hos en person, eventuellt också i kombination med social utsatthet. Personer med komplex psykiatrisk problematik har stort behov av samordnade insatser från olika samhällsfunktioner, inklusive från hälso- och sjukvården och socialtjänst, samtidigt som de själva ofta har svårt att själva sköta dessa typer av kontakter.

Uppsökande verksamhet innebär att aktörer inom socialtjänsten och näraliggande verksamheter tar och upprätthåller kontakt med personer som kan vara i behov av stöd men som själva inte efterfrågar stödinsatser. Det uppsökande arbetet kan ha som mål att identifiera personer med stödbehov, upprätthålla funktionsnivå eller förhindra försämring, säkerställa att vård- och stödkontakter inte avslutas, eller motverka större utsatthet och utanförskap. Det finns flera stödmodeller där uppsökande verksamhet är en del av insatsen, till exempel ”assertive community treatment” (ACT).

Frågeställning och avgränsningar

Upplysningstjänsten har tillsammans med frågeställaren formulerat frågan enligt följande PICO^1.:

Population: Personer med komplex psykiatrisk problematik som lever i utsatthet såsom hemlöshet, ekonomiskt utanförskap eller med skadligt bruk.

Intervention: Uppsökande verksamhet som utförs av socialtjänst eller annan organisation inom socialt arbete

Control: Ingen insats eller annan insats

Outcome: Mått eller skattningar av hälsa, livssituation, boendesituation, tvångsvård, kännedom om möjligheter till stöd och vård hos individen.

^1. PICO är en förkortning för patient/population/problem, intervention (insats, behandling)/, comparison/control (jämförelseintervention (insats, behandling)) och outcome (utfallsmått).

Upplysningstjänsten har gjort sökningar (Bilaga 1) i databaserna MedLine, Scopus och PsycInfo.

Svaret har avgränsats till systematiska översikter.

Upplysningstjänsten inkluderar artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter samt systematiska översikter och rapporter från myndigheter och HTA-organisationer, som är publicerade på engelska eller ett av de skandinaviska språken.

Vi har endast inkluderat översikter av stödmodeller som specifikt undersökt effekter av uppsökande arbete.

Bedömning av risk för bias

I en systematisk översikt finns det risk för bias, det vill säga att resultatet blir snedvridet på grund av brister i avgränsning, litteratursökning och hantering av resultatet. Det är därför viktigt att granska metoden i en systematisk översikt. Två utredare bedömde risken för bias i översikterna med stöd av SBU:s granskningsmall för att översiktligt bedöma risken för snedvridning/systematiska fel hos systematiska översikter (Bilaga 5). Granskningsmallen har sex steg och bygger på frågorna i AMSTAR granskningsmall [1]. Om översikten inte uppfyllde kraven listade i de tre första stegen bedömdes den ha hög risk för bias och granskades inte vidare. En systematisk översikt bedöms ha måttlig risk för bias om den uppfyller alla kraven till och med steg 4, och låg om den uppfyller samtliga steg i SBU:s mall (Bilaga 5 och Faktaruta 2).

Systematiska översikter med måttlig eller låg risk för bias beskrivs i text och tabell. De översikter som bedöms ha hög risk för bias presenteras inte i text och tabell eftersom risken för att resultaten är missvisande bedöms vara för hög.

Resultat från sökningen och bedömning av risk för bias

Upplysningstjänstens litteratursökning genererade totalt 2 076 artiklar efter dubblettkontroll. Ett flödesschema för urvalsprocessen visas i Bilaga 2. Två utredare på SBU läste alla artikelsammanfattningar och bedömde att 23 översikter kunde vara relevanta för frågan. Dessa artiklar lästes i fulltext av två utredare och de 21 artiklar som inte var relevanta för frågan exkluderades. Exkluderade artiklar finns listade i Bilaga 3.

Två utredare på Upplysningstjänsten bedömde risken för bias i två systematiska översikter som var relevanta för frågan och en av dessa bedömdes ha måttlig risk för bias [2]. Resultat från denna översikt redovisas nedan. En översikt bedömdes ha hög risk för bias [3]. Upplysningstjänstens bedömning av risk för bias redovisas i Bilaga 4.

Systematiska översikter

SBU:s upplysningstjänst inkluderade en systematisk översikt med måttlig risk för bias i svaret.

Chilvers och medarbetare publicerade år 2006 en systematisk översikt som syftade till att utvärdera effekter av stödboende jämfört med regelbunden uppsökande stödverksamhet i eget boende, eller med sedvanlig vård, för personer med allvarlig psykisk sjukdom [2]. Inga studier som motsvarade frågeställningen identifierades av författarna. SBU:s upplysningstjänst inkluderade även en systematisk översikt med hög risk för bias [3]. Översikten jämförde livskvalitet för boende i två typer av stödboenden samt för personer i eget boende med stöd i hemmet (floating outreach). Resultat och slutsatser presenteras inte i text och tabell eftersom risken för att resultaten är missvisande bedöms vara för hög.

Det identifierades inga systematiska översikter som undersökt andra typer av jämförelser, andra typer av uppsökande verksamhet eller stödmodeller där uppsökande verksamhet var en enskilt redovisad komponent.
Att underlag saknas ska inte tolkas som att insatsen saknar effekt. Det betyder däremot att det behövs forskning för att förbättra kunskapsläget.

Vetenskapliga kunskapsluckor

Enligt SBU:s modell innebär en vetenskaplig kunskapslucka att det saknas evidens för vilken sammanvägd effekt en metod eller insats har, det vill säga kunskap från en systematisk översikt (Faktaruta 3).

SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning identifierat en systematisk översikt med hög risk för bias och en systematisk översikt från år 2006 med måttlig risk för bias, som visar på en kunskapslucka. Ingen litteratursökning efter primärstudier har gjorts så nya primärstudier kan ha tillkommit efter att översikten publicerades. För att besvara Upplysningstjänstens fråga behövs en välgjord och ny systematisk översikt som identifierar alla relevanta primärstudier och väger samman resultaten.

Projektgrupp

Detta svar är sammanställt av Jessica Dagerhamn (utredare), Emma Palmqvist Wojda (utredare), Sara Fundell (projektadministratör), Irene Edebert (produktsamordnare), Per Lytsy (intern sakkunnig) samt Pernilla Östlund (avdelningschef) vid SBU.

Referenser

1. Shea BJ, Grimshaw JM, Wells GA, Boers M, Andersson N, Hamel C, et al. Development of AMSTAR: a measurement tool to assess the methodological quality of systematic reviews. BMC Med Res Methodol. 2007;7:1-7.
2. Chilvers R, Macdonald GM, Hayes AA. Supported housing for people with severe mental disorders. Cochrane Database Syst Rev. 2006(4):CD000453. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD000453.pub2.
3. Harrison M, Singh Roy A, Hultqvist J, Pan AW, McCartney D, McGuire N, et al. Quality of life outcomes for people with serious mental illness living in supported accommodation: systematic review and meta-analysis. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol. 2020;55(8):977-88. Available from: https://doi.org/10.1007/s00127-020-01885-x.

Bilaga 1 Dokumentation av sökstrategier

 

 

Bilaga 2 Flödesschema för urval av artiklar.

Bilaga 3 Exkluderade artiklar

Bilaga 4 Risk för bias hos relevanta systematiska översikter

The risk of bias in included systematic reviews is appraised using an assessment tool based on AMSTAR revised by SBU. The assessment tool is comprised of six steps based on the items in AMSTAR. To be assessed as low risk of bias, a systematic review must fulfil all requirements for step 1 to 6. A systematic review is of moderate risk of bias if it fulfils all the requirements up to step 4. Systematic reviews that do not meet the requirements in one of the steps 1-4 are not assessed further than that step and has a high risk of bias.

Bilaga 5 Snabbstar granskningsmall_risk för snedvridning_systematiska översikter

Bilaga 5 Snabbstar granskningsmall_risk för snedvridning_systematiska översikter (PDF)