Reablement för personer på särskilt boende för äldre
Observera att det är möjligt att ladda ner hela eller delar av en
publikation. Denna pdf/utskrift behöver därför inte vara komplett.
Hela publikationen och den senaste versionen hittar ni på
www.sbu.se/2023_02
Reablement för personer på särskilt boende för äldre
Rahja M, Laver K, Whitehead C, Pietsch A, Oliver E, Crotty M. A systematic review and meta-analysis of reablement interventions for people in permanent residential aged care homes. Age and Ageing. 2022;51(10):afac208. Available from: https://doi.org/10.1093/ageing/afac208.
Vilken effekt har Reablement (Faktaruta 1) på funktionsnivå, mätt som personliga eller instrumentella Aktiviteter i det dagliga livet (ADL) (Faktaruta 2) och livskvalitet för individer som bor på särskilt boende för äldre1.
Vilka komponenter i Reablementinsatserna verkar vara mest effektiva för ADL och livskvalitet?
Har man inkluderat personer med demens och utfall som kan kopplas till dem?
1. Författarna till översikten har använt termen Permanent Residential Aged Care homes (PRAC). I Sverige motsvaras PRAC bäst av insatsen särskilt boende för äldre (se Socialstyrelsens termbank: https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=750&SrcLang=sv).
Enbart ett litet antal studier har utvärderat effekten av reablement på särskilda boenden för äldre.
Det saknas tillräcklig kunskap om effekter av reablement på ADL och livskvalitet när metoden används på särskilda boenden för äldre.
Författarna till översikten ger också råd om vad som kan förbättra kunskapsläget om reablement på särskilda boenden för äldre:
Det behövs mer forskning om nyttan av reablement-program i särskilt boende.
Framtida studier bör använda ett konsekvent språk i enlighet med den nuvarande definitionen av reablement och tydligt beskriva programmets innehåll.
Vid mätning av personlig och instrumentell ADL behövs utfallsmått som kan upptäcka små, men meningsfulla förändringar, i populationen äldre i särskilda boenden. Nya utfallsmått kan behöva utvecklas och testas för den gruppen.
SBU:s bedömning av tillförlitlighet
SBU bedömer att översikten är välgjord och instämmer i de slutsatser som redovisas ovan och som visar att det i nuläget saknas tillräcklig kunskap om effekterna av reablement för äldre personer på särskilda boende.
Den här rapporten riktar sig till de som arbetar med eller som forskar om insatser till personer som behöver vård och omsorgsinsatser på särskilda boenden.
Reablement är en hälsofrämjande insats och har ett personcentrerat fokus. Det är en komplex insats som ges i ett antal steg och som kan innehålla flera olika åtgärder som tillsammans ska bidra till bättre funktion eller förhindra försämring. Det är också en multidisciplinär insats: den erbjuds inom ramen för ett team där de olika teammedarbetarna tillsammans bidrar med kompetens för de olika åtgärderna. Och det är en insats som ges i personens hem eller boende. Några kärnmoment som ingår är:
En inledande behovsbedömning.
En måluppställning för insatsen: vad vill personen som får insatsen uppnå?
Insatsen i sig som kan variera efter behoven och målen.
Regelbunden uppföljning och utvärdering av de uppställda målen.
För att nå målen är det viktigt att all personal och om möjligt även närstående bidrar till stöd. Av den anledningen ingår även utbildning av den personal som ger vård och omsorg. Personalen blir därmed en viktig del av teamet.
Det finns andra benämningar på snarlika insatser som restorative care, function-focused care och everyday rehabilitation, men konsensus om hur insatser benämnda på de olika sätten skiljer sig åt eller överensstämmer med varandra saknas. Det internationella nätverket ReAble använder sig dock av en definition publicerad år 2020 (Faktaruta 1)
Reablement har främst studerats för personer i eget ordinärt boende, men i den här översikten undersöker författarna istället insatsen för personer i särskilda boenden för äldre. I Sverige är detta en behovsprövad boendeform för personer med omfattande behov av vård och omsorg dygnet runt. Kognitiv svikt och demens är vanligt och vissa boenden är därför speciellt anpassade för den gruppen (demensboenden) (Faktaruta 3).
Den aktuella översikten
Författarna till översikten har ställt upp ett antal krav för att ta med en studie i översikten:
Deltagarna ska ha bestått av personer som bott på särskilt boenden för äldre.
Insatsen kan ha kallats något annat, men den ska ha utförts i enlighet med den definition av reablement som nätverket ReAble förespråkar (Faktaruta 1).
Studien ska ha mätt effekter på ADL eller på livskvalitet.
Enbart studier med en kvantitativ design, där både kontrollerade studier (som jämför en grupp som fått behandling med en obehandlad grupp) och studier som saknar kontrollgrupp ingick.
Resultat från jämförbara studier som haft en randomiserad och kontrollerad design (RCT-studier) har vägts samman med kvantitativ metaanalys. Resultat från övriga studier har analyserats narrativt.
Nedan redovisar vi översiktens huvudfynd. För de resultat som vägs samman med metaanalys har författarna till översikten bedömt tillförlitligheten med GRADE (Faktaruta 4). Resultaten från de narrativa synteserna är rapporterade som antalet studier i vilka man fann en statistiskt säkerställd skillnad mellan jämförelsegrupperna.
Effekter av Reablement på ADL
Av de tio studierna som utvärderade ADL så kunde fem vägas samman med metaanalys. Den standardiserade medelvärdeskillnaden var SMD 0,17 (95 % KI, –0,25 till 0,59). Skillnaden mellan grupperna var därför inte statistiskt säkerställd. Författarna till översikten har bedömt tillförlitligheten för en effekt på ADL som mycket låg .
Fem studier ingick i en narrativ syntes. Tre av dem visade en statistiskt säkerställd skillnad till fördel för Reablement jämfört med sedvanlig vård men i övriga studier saknades en säkerställd effekt. Författarna till översikten har inte värderat tillförlitligheten av resultatet.
Effekter av Reablement på livskvalitet
Av de sju studierna som utvärderade livskvalitet så kunde fyra vägas samman med metaanalys. Den standardiserade medelvärdeskillnaden var SMD 0,73 (95 % KI, –0,07 till 1,52). Skillnaden mellan grupperna var därför inte statistiskt säkerställd. Författarna till översikten har bedömt tillförlitligheten för en effekt på livskvalitet som mycket låg .
Tre studier ingick i en narrativ syntes. En av dem visade en statistisk säkerställd effekt till fördel för Reablement jämfört med sedvanlig vård I de övriga studierna saknades en säkerställd effekt. Författarna till översikten har inte värderat tillförlitligheten av resultatet.
Har personer med demens och utfall som kan kopplas till dem inkluderats?
Personer med demens ingick i sex av de tolv studierna.
I fem av de sex studierna mättes utfallen med mått särskilt utvecklade för den gruppen.
Vilka var de mest effektiva komponenterna i Reablement?
Författarna till översikten har inte analyserat effekten av de enskilda komponenterna i reablementinsatserna, men de har redovisat de vanligast förekommande.
Träning, stöd och utbildning för personal kring Reablement (tio av tolv studier)
Fokus på att optimera och/eller öka fysisk aktivitet kopplat till dagliga aktiviteter (nio av tolv studier)
Involvering av närstående i insatsen (sex av tolv studier)
Fokus på deltagande i aktiviteter i det dagliga livet (fyra av tolv studier)
Genomgång av organisationella faktorer kopplade till vårdformen särskilt boende, som stöd för reablementinsatser i den miljön (tre av tolv studier)
Reablement är en metod som stödjer ett personcentrerat arbetssätt, där en förflyttning av fokus från att "göra för" till att "göra med" den äldre personen i rehabilitering och vardagliga aktiviteter är central. Äldre på särskilda boenden har ofta omfattande fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar med hög risk för fall och fallskador. Då Reablement inriktas på att stärka fysisk funktion utifrån individens förutsättningar kan potentiellt fallrisken minska och bättre förutsättningar för att delta i vardagliga aktiviteter skapas. Detta gäller dock enbart om Reablement är en effektiv insats på särskilda boenden för äldre, vilket inte har kunnat bekräftas i denna översikt.
I översikten har man valt att studera utfall kopplade till individen, ADL och livskvalitet. Att mäta förmågan i vardagliga aktiviteter är relevant men författarna konstaterar att de etablerade utfallsmåtten för ADL-förmåga ofta är framtagna för andra populationer och i ett annat (tidigare) skede av en rehabiliteringsfas än för äldre personer på särskilda boenden. Måtten skulle därför kunna vara mindre känsliga för små förändringar på en lägre funktionsnivå, där många i denna population befinner sig. Det betyder att insatsen kan ha gett positiva effekter för individen men att det inte fångas av utfallsmåttet. Om utfallsmått för ADL ska användas för att utvärdera reablementinsatser på särskilda boenden för äldre behöver de vara anpassade för just den populationen, för att ge säkra och relevanta resultat.
Även andra utfall skulle vara värdefulla att studera för att öka kunskapen om Reablement för äldre på särskilda boenden. Exempel på dessa är:
Mål och individspecifika utfall: som syftar till att mäta social delaktighet, mobilitet i och utanför hemmet, samt säkerhet och tilltro till att klara av dagliga aktiviteter och att upptäcka förändringar i en persons självrapporterade aktivitetsutförande över tid. Dessa utfall ligger också i linje med det personcentrerade upplägget av Reablement.
Kvalitativa utfall: som syftar att undersöka upplevelser och perspektiv hos äldre, personal och verksamhetsledning på särskilda boenden som använt Reablement som metod, till exempel hindrande och underlättande faktorer för införande. Sådana faktorer kan inkludera vårdpersonalens kompetens, boendets fysiska miljö och organisation.
Utfall som mäter vårdkonsumtion: för att undersöka om Reablement påverkar behovet av vård och omsorgsinsatser.
Tolv studier publicerade mellan 2008 och 2021 ingår i översikten. Elva studier var kontrollerade (varav 10 RCT-studier) och jämförde Reablement med sedvanlig vård. Studierna har utförts i USA, Australien, Nya Zeeland, Kina, Sydkorea eller i ett västeuropeiskt land (två av dem i en skandinavisk kontext). Deltagarantalet varierade mellan 66 och 682.
Alla studiedeltagarna hade behov av hjälp i någon grad för att klara sina dagliga aktiviteter. Studiedeltagarnas kognitiva förmåga varierade mellan studierna: vissa studier har haft fokus på att undersöka Reablement för personer med demens medan andra exkluderat personer med kognitiva besvär. I de studier där personer med demens exkluderades kunde deltagarna istället ha en större fysisk nedsättning. Den genomsnittliga åldern hos samtliga studiers deltagare var 84 år och andelen kvinnor 74 procent.
Insatsernas längd varierade från 8 till 52 veckor i de olika studierna. Även insatsens frekvens varierade: från flera gånger per dag till en gång i veckan. Även val av utfallsmått och tiden för uppföljning varierade. Författarna till översikten har sammanställt resultaten för effekt från den första baslinjemätningen till och det sista uppföljningstillfället efter insatsens slut (mätt från nio veckor till tolv månader efter baslinjemätningen) i de olika studierna.
Rostgaard T, Parsons J, Tuntland H. Reablement in Long-Term Care for Older People. International Perspectives and Future Directions. 1 ed: Bristol University Press; 2023.
Maya Kylén, forskare, leg. arbetsterapeut, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet
Marie Elf, professor, leg. sjuksköterska, Institutionen för hälsa och välfärd, Högskolan Dalarna
Bindningar och jäv
Sakkunniga och granskare har i enlighet med SBU:s krav inlämnat deklaration rörande bindningar och jäv. Dessa dokument finns tillgängliga på SBU:s kansli. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisas där är förenliga med kraven på saklighet och opartiskhet.
Egenskaper hos deltagare i studie, fastställda vid studiens början.
Systematisk översikt
En översikt av primärlitteratur som utförs för att identifiera, bedöma och sammanställa alla tillgängliga forskningresultat för en specifik frågeställning. En systematisk översikt utförs enligt en arbetsmetod som syftar till att ge en så rättvisande bild av det aktuella kunskapsläget som möjligt.
Reablement Restorative home support, a new approach. Auckland: The University of Auckland. [accessed Sep 26 2023]. Available from: https://reable.auckland.ac.nz/.
Metzelthin SF, Rostgaard T, Parsons M, Burton E. Development of an internationally accepted definition of reablement: a Delphi study. Ageing and Society. 2020;42(3):703-18. Available from: https://doi.org/10.1017/s0144686x20000999.
Sonn U, Asberg KH. Assessment of activities of daily living in the elderly. A study of a population of 76-year-olds in Gothenburg, Sweden. Scand J Rehabil Med. 1991;23(4):193-202.
