SBU Kommenterar
Publikation nr: 2023_01
Publicerad: 11 oktober 2023
Nedladdad: 22 juni 2025
Reablement för personer i behov av omsorgsinsatser i hemmet
Observera att det är möjligt att ladda ner hela eller delar av en publikation. Denna pdf/utskrift behöver därför inte vara komplett. Hela publikationen och den senaste versionen hittar ni på www.sbu.se/2023_01
Buma LE, Vluggen S, Zwakhalen S, Kempen G, Metzelthin SF. Effects on clients' daily functioning and common features of reablement interventions: a systematic literature review. Eur J Ageing. 2022;19(4):903-29. Available from: https://doi.org/10.1007/s10433-022-00693-3.
Publicerad: 2022-05-03
Senaste sökning: Juli 2021
1. Benämningen ”hemmet” omfattar både ordinära boenden och särskilda boendeformer för personer med större behov av vård och omsorgsinsatser.
Författarna till översikten kom fram till att:
Författarna har i arbetet med översikten konstaterat brister i beskrivningen av de interventioner som utvärderats i primärstudierna. De påpekar därför dessutom att:
2. Det vill säga bidra till bättre information om uppbyggnad, process och innehåll i olika insatser enligt Reablement, SBU:s anmärkning.
SBU bedömer att översikten är välgjord och instämmer i de slutsatser som redovisas ovan och som visar att det i nuläget saknas tillräcklig kunskap om Reablement, och om effekterna av reablementinterventioner. Vi tror att författarna till översikten dessutom hade kunnat lägga till en uppgift som grund för fortsatt verksamhet: de studier som ingår i analysen visar antingen en positiv eller en osäker effekt av reablementinterventionerna jämfört med sedvanlig vård. Det finns därmed ingenting i materialet som tyder på att Reablement har haft en negativ effekt på funktion i det dagliga livet i de studier som ingår i översikten.
Vi anser att författarna uttalar sig starkare än vad de har grund för när de kopplar specifika komponenter i olika reablementinterventioner till effekt. Detta görs i ett avslutande avsnitt om följderna för praktiken. Det betyder inte att författarna har fel, men att det material och den analys de har presenterat inte räcker för att dra sådana slutsatser.
Den här rapporten riktar sig till de som arbetar med eller som forskar om insatser till personer som behöver vård och omsorgsinsatser i hemmet.
Reablement är en hälsofrämjande insats med ett personcentrerat angreppssätt som riktar sig till personer som behöver långvariga vård och omsorgsinsatser i hemmet. Syftet med insatsen att främja funktion för att bibehålla eller förbättra individens förmåga att ta hand om sig själv, vilket i sin tur förväntas bidra till ökad självständighet och ett minskat behov av stöd från hälso- och sjukvård och från hemtjänst. Reablement kan erbjudas till personer både för att förbättra funktion (som efter en sjukdomsperiod då individen kan behöva stöd för att återta tidigare förmågor) eller för att bibehålla funktion (som hos personer med progressiva tillstånd där målet kan vara att förhindra försämring).
Reablement är en komplex insats på så sätt att den innehåller flera olika åtgärder som tillsammans ska bidra till bättre funktion Det är också en multidisciplinär insats: den bör erbjudas av ett team där de olika teammedarbetarna gemensamt bidrar med den kompetens som behövs för olika åtgärder. Och det är en insats som ges i hemmet, i den miljö personen främst vistas. Några kärnmoment ingår:
För att nå målen är det dessutom viktigt att all personal, och om möjligt även närstående, bidrar till stöd. Av den anledningen ingår även utbildning av till exempel den hemtjänstpersonal som ger vård och omsorg i hemmet.
Det finns andra benämningar på snarlika insatser som restorative care, function-focused care och everyday rehabilitation men konsensus om hur insatser benämnda på de olika sätten skiljer sig åt eller överensstämmer med varandra saknas. Det internationella nätverket ReAble använder sig dock av en definition publicerad år 2020 (Faktaruta 1).
Författarna till översikten har undersökt effekterna av reablement för vuxna personer, oavsett ålder eller boendemiljö (eget ordinärt hem eller särskilt boende för personer med större behov av vård och omsorg). Med det i åtanke har författarna ställt upp ett antal krav för att ta med en studie i översikten:
Enbart studier som publicerats på engelska eller nederländska och som har publicerats efter år 2002 ingår. Resultaten från de olika studierna har sammanfattats i en narrativ syntes.
Resultaten i översikten har sammanställts deskriptivt. Resultaten ger en god bild av effekterna av Reablement i de studier som ingår i översikten, men det har inte utförts någon formell värdering av i vilken utsträckning resultaten är representativa även utanför den kontexten. Litteratursökningen avgränsades av praktiska skäl till äldre personer (den dominerande målgruppen för Reablement). För att identifiera studier med yngre vuxna har författarna till översikten använt sig av alternativa sökstrategier, vilket kan påverka i vilken utsträckning sådana studier verkligen har återfunnits.
Nedan redovisar vi översiktens huvudsakliga fynd.
Resultaten är presenterade som antalet studier i vilka det fanns en statistiskt säkerställd skillnad i effekt på ADL mellan jämförelsegrupperna.
Författarna till översikten har räknat antalet studier i vilka en specifik komponent ingick i reablementprogrammen. Här redovisar vi enbart de komponenter som författarna till översikten själva lyft och som var de som förekom i flest studier.
Den pågående omställningen till en God och nära vård [5] och en ökande andel äldre i befolkningen medför att allt fler personer kommer att behöva hjälp i hemmet. Insatser som syftar till att stödja funktion och att minska beroende av vård och omsorgsinsatser i den miljön har därför hög relevans, inte bara för de personer som behöver dem, utan även för de verksamheter som ansvarar för att erbjuda dem. Insatser som benämns Reablement används redan idag brett i Danmark, Norge, Storbritannien och Australien och har också prövats i Sverige [6].
I Sverige har en annan insats med fokus på vårdövergången till hemmet efter en sjukhusvistelse fått större genomslag: I ”Trygg hemgång” [7] [8] ansvarar ett särskilt hemtagningsteam i en kommun för att samordna vården och för att under en begränsad tid ge en förstärkt insats i syfte att bidra till trygghet och till att rehabilitera individen tillbaka till tidigare funktionsnivå. Trygg hemgång och Reablement bör inte ses som konkurrerande metoder, tvärtom kan de komplettera varandra: Trygg hemgång innehåller vårdadministrativa inslag som inte omfattas av Reablement, medan Reablement kan bidra med en modell för den rehabiliteringsinsats som ingår i Trygg hemgång. Det är värt att notera att Reablement dessutom kan fylla en annan viktig funktion då den riktar sig till alla personer i behov av långvarig hjälp i hemmet som med rätt stöd skulle kunna bibehålla eller förbättra funktion och självständighet. Detta gäller förstås enbart under förutsättning att Reablement är en effektiv insats – vilket man inte har kunnat fastslå i den här översikten.
En viktig utgångspunkt för översikten har varit att utvärdera Reablement i enlighet med den definition som utvecklats och publicerats av Metzelthin år 2020 (Faktaruta 1). Tidigare översikter [9–16] har visat motstridiga resultat, och en anledning kan vara oklarheter om vilka insatser som bör räknas till Reablement.
Översiktens huvudbudskap är att vi fortfarande inte vet om Reablement bidrar till bättre funktion. Det betyder inte att Reablement skulle sakna effekt, men att underlaget inte räcker för att besvara den frågan. Översiktförfattarna pekar på brister i beskrivningen av interventionerna och av hur de följts upp – något som gör det svårt att identifiera skillnader som annars hade kunnat förklara varför resultaten i olika studier skiljer sig från varandra. Själva påpekar vi att inte heller jämförelsebetingelserna beskrivs mer än som sedvanlig vård, men att innehållet i den vården kan skilja sig väsentligt mellan studier.
Vi vill också betona de kända skillnaderna mellan studierna. I några har man undersökt Reablement för personer i eget ordinärt boende, men i andra för personer på särskilda boenden. Det finns även skillnader i kognitiv förmåga hos deltagarna: i några studier har man valt bort personer med nedsatt kognition, men i andra tvärtom riktat insatsen till den gruppen. Eftersom kraven på eget omhändertagande skiljer sig mellan att bo i eget boende respektive på ett särskilt boende, och kognitionsförmågan kan ha betydelse för möjligheten att tillgodogöra sig och dra nytta av insatsen kan det finnas skäl att fundera över hur jämförbara studierna är.
Därför behövs i framtiden studier som bättre redogör för den undersökta interventionen, med vad den jämförts och hur den följts upp. Och när resultat från flera studier vägs samman krävs större hänsyn till, och mer diskussion om, kontextuella skillnader dem emellan.
Författarna till översikten har valt att begränsa sig till att undersöka effekterna av Reablement på funktion mätt som aktiviteter i det dagliga livet. Vi poängterar att detta endast är ett av flera relevanta utfall. Exempel på andra utfall av intresse är:
I den här översikten var det huvudsakliga målet att undersöka effekter av Reablement. Av det skälet har författarna begränsat sig till att ta med studier med en experimentell design som jämfört grupper av personer som fått Reablement med grupper som inte fått den insatsen – och som är de studier som bäst kan bidra till kunskap om effekt.
Ett annat mål var att beskriva innehållet i olika reablementinsatser och för det ändamålet hade andra typer av studier kunnat bidra och kanske också ge mer information.
Det är totalt 20 studier publicerade mellan år 2002 och 2021 som ingår i översikten: 13 av dem hade en randomiserad och kontrollerad design (RCT-studier) medan 7 saknade en randomiserad fördelning till behandlingsgrupperna. Interventionerna har genomförts i Australien, Nya Zeeland, USA eller i ett västeuropeiskt land (tre av dem i en skandinavisk kontext). I 13 av studierna har interventionen givits till personer i eget boende, men i 7 av studierna har interventionen givits till personer på vårdboende. Antalet deltagare varierade från 61 i den minsta studien till 1 328 i den största.
Studiedeltagarna har varit personer i behov av vård och omsorgsinsatser i hemmiljön. I vissa studier ställdes krav på tillräcklig kognitiv förmåga, men i några var insatsen tvärtom riktad till personer med kognitiv svikt eller demens. Den genomsnittliga åldern hos deltagarna var från 76 till 88 år och könsfördelningen skev med fler kvinnor (från 59 % till 88 %) än män. En studie som undersökt insatsen för personer med traumatisk hjärnskada avviker, i den var snittåldern endast 35 år och majoriteten av deltagare var män.
I de 15 studier som angivit uppgiften varierade insatsernas utsträckning i tiden kraftigt, från 5 till 60 veckor. Detsamma gäller behandlingsfrekvensen: från 6 tillfällen totalt till 30 minuter/per dag under ett års tid. Även behandlingsteamens sammansättning varierade men har företrädesvis innehållit en eller flera av följande yrkeskategorier: arbetsterapeut, fysioterapeut, sjuksköterska samt undersköterska och hemtjänstpersonal. I samtliga studier har behandlingsåtgärderna utgått från individuellt uppställda behandlingsplaner och mål, men i några saknas uppgift om hur den behovsbedömning som planerna grundar sig på utförts. I majoriteten av studierna har man följt upp behandlingsmålen vid två eller fler tillfällen. I översikten har författarna valt sammanställa uppgifter om resultaten för effekter på ADL från det första (från 10 veckor till 6 månader efter baslinjen), och det andra uppföljningstillfället (från 6 till 12 månader efter baslinjen) i de olika studierna.
Sakkunniga och granskare har i enlighet med SBU:s krav inlämnat deklaration rörande bindningar och jäv. Dessa dokument finns tillgängliga på SBU:s kansli. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisas där är förenliga med kraven på saklighet och opartiskhet.