Precis rätt – och precis fel

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

Individualisering är det hetaste just nu inom forskning och verksamhetsutveckling. Vård och omsorg ska erbjuda skräddarsydda insatser. Frånsett det orealistiska i tanken att ett tio minuters möte med en vikarie på vårdcentralen kan rymma några särskilt unika val, och bortsett från att det sällan ges så många alternativ, kan man fråga sig om trenden är enbart av godo.

Individualisering har blivit ett gummibegrepp som får rymma allt – från ökat patient- och brukarinflytande till att tredje part ska analysera och tolka detaljer om individuella behov. Ett exempel på det senare hörde jag på ett seminarium hos ett läkemedelsbolag. Där stod en representant för en av världens datajättar och propagerade för att deras superdator borde få lagra och analysera ytterst integritetskänsliga detaljer om vars och ens sjukdomar i släkten, hälsotillstånd, sjukhistoria, livsstil och dagliga rutiner. Jo, för då kan alla få precis rätt behandling! En skön ny värld?

Även Inom medicinsk forskning satsas det stort på individualisering, precision medicine. Där är målet att anpassa behandlingen efter varje människas dna. USA har planerat en miljardsatsning på området som ska kombinera modern genetik, informatik och bilddiagnostik. Vården ska revolutioneras med billigare, detaljerad och snabb avläsning av vår arvsmassa och våra organ, och sen ska all denna information läggas ihop och analyseras. En så detaljerad diagnostik borde kunna ge mer selektiv och riktad behandling, menar man. Diagnosen blir så exakt att varje patient kan få just den behandling och dos som gör mest nytta.

Det låter så lovande, och förväntningarna är förstås enorma. Men allt fler experter från olika specialiteter går nu ut och manar till sans. Det är trots allt ganska få tillstånd, påpekar de, som skulle radikalt förbättras av en inriktning på specifika mutationer. Betydligt fler liv skulle räddas om man satsade på att få folk att gå ner i vikt, röra sig mer, dricka mindre och sluta röka.

Beteckningen ”precision” antyder också att färre kommer att få behandling i onödan. På den punkten finns det starka skäl att tvivla. Eftersom vi alla bär på anlag för olika hälsoproblem, kommer en detaljerad undersökning av kroppen inklusive arvsmassan att avslöja mängder av mer eller mindre meningsfulla risksamband. Sådana fynd kan skapa oro och bana väg för ”förebyggande” åtgärder utan att nytta, risker och kostnader utvärderas. En liknande explosion av detaljer och bifynd är redan här, med den avancerade bilddiagnostiken. Bilderna ger en massa extra information som ingen har sökt efter eller vet betydelsen av, men som sätter i gång en kaskad av nya åtgärder. Nu riskerar vi att samma sak inträffar som följd av okontrollerad genetisk screening.

Visst kan fler detaljer vara värdefullt – men ibland skymmer de det väsentliga. Det gäller ju att också se skogen och inte bara träd.

Ragnar Levi chefredaktör

Vetenskap & Praxis SBU:s tidning refererar och sprider resultaten från SBU-rapporterna, berättar om pågående projekt vid myndigheten, informerar om utvärderings­projekt vid syster­organisationer samt väcker intresse för vetenskaplig utvärdering och kritisk granskning av sjukvårdens och socialtjänstens metoder och insatser.

Publicerad: 2016-04-06
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
https://www.sbu.se/vop201601_01
Sidan publicerad