Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Syrahämmare saknar stöd vid oklara magbesvär – ökar ändå
Förskrivningen av magsårsmedicin vid funktionell dyspepsi fortsätter att öka kraftigt.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Patienter med funktionell dyspepsi – magbesvär i övre delen av buken utan påvisbar organisk orsak eller rubbning – får syrahämmande läkemedel för en halv miljard kronor om året. Detta trots att medlens effektivitet i det sammanhanget inte är vetenskapligt styrkt och indikationen inte godkänd, enligt SBU-rapporten Ont i magen.
Endast för patienter som har inslag av halsbränna har syrahämmande mediciner gett bättre resultat än placebo, blindtabletter. Halsbrännan är symtom på så kallad refluxsjukdom – och i de fallen fungerar syrahämmare väl. Enligt SBU:s granskning är det bara de studier av funktionell dyspepsi som omfattar många patienter med halsbränna som visar bättre resultat för syrahämmare än för placebo. I avvaktan på väl upplagda undersökningar av oklara magbesvär utan reflux är detta tillstånd ingen grund för behandling med syrahämmande medel.
Inte heller antibiotika mot magsårsbakterien H. pylori har någon plats i behandlingen av funktionell dyspepsi.
I Skellefteå sjukvårdsdistrikt har en grupp läkare och apotekare försökt påverka förskrivningen av protonpumpshämmare med hjälp av strukturerad information om SBU:s resultat. Där rapporteras kostnaderna för läkemedel vid dyspepsi ha minskat med åtta procent. Volymen protonpumpshämmare i öppen vård sjönk samtidigt som riket i övrigt hade en ökning.
