Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Smärta – Ovisst vilka insatser som bäst bryter ond cirkel vid akut rygg- och nacksmärta
Trots att många människor med akut smärta i rygg eller nacke får bestående värk, är det magert med välgjord forskning om icke-farmakologiska metoder för att förhindra att smärtan blir långvarig. När SBU sökte i den samlade vetenskapliga litteraturen var det totalt bara 36 prövningar av tidig fysisk träning och manuella eller beteendepåverkande metoder som hade lagts upp och genomförts tillräckligt väl.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Varje år får många människor ont i sina leder och muskler, oftast i rygg, nacke och axlar. Hos var tionde av dessa utvecklas långvariga besvär, i ett samspel mellan fysiska, psykologiska och sociala faktorer.
En ny SBU-rapport visar att det behövs mer kunskap om icke-farmakologiska metoder för att avgöra vilka åtgärder som bäst förebygger långvariga smärttillstånd i rygg och nacke, inklusive whiplashrelaterade besvär. Den forskning som finns i dag räcker inte för att jämföra effekterna på sikt av olika slags fysisk träning, manuell behandling, beteendepåverkan och akupunktur. Vissa resultat antyder att det kan löna sig med fler och bättre studier. Till exempel vid whiplashrelaterade besvär verkar aktiva respektive tidiga åtgärder för fysisk träning leda till mindre smärta än passiv respektive fördröjd behandling. Vid ländryggsmärta kan fysisk träning och/eller rådgivning förbättra funktionen något jämfört med placeboåtgärder, och att snabbt få fysioterapi kan efter sex månader ge mindre smärta än att stå på väntelista. Ett par datorstödda metoder verkar också kunna ha viss effekt vid ryggont.
Nack- och ryggsmärta
Smärta som varar upp till tre månader brukar i både forskning och sjukvård kallas akut eller subakut, och därefter räknas den som långvarig. Ett problem med den indelningen är att den inte tar hänsyn vare sig till återkommande smärtperioder eller till olika risk- och skyddsfaktorer som påverkar hur besvären utvecklas. SBU-rapporten diskuterar problemen med att främst utgå från varaktighet när smärtan kategoriseras.
SBU:s slutsatser förebygga långvarig värk
- Det behövs fler studier med ändamålsenlig och rigorös vetenskaplig metodik som prövar insatser vid akut rygg- eller nacksmärta i syfte att förebygga långvariga smärttillstånd. De undersökningar som finns jämför olika kombinationer av behandlingar på ett sådant sätt att det blir oklart vilka åtgärder som verkligen förhindrar att tillståndet blir långvarigt och hindrande i det dagliga livet. För att ny forskning ska bidra till ett kunskapsunderlag som ger vetenskapligt stöd för vilka metoder som är effektiva, krävs att tidigare forskning i högre grad än i dag används som bas för att systematiskt definiera kunskapsluckor och behov av studier som replikerar tidigare resultat.
- Det är inte möjligt att avgöra vilka av de metoder som i dag används av fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat som bäst förebygger att akut smärta i nacke och rygg blir långvarig. Befintlig forskning ger inga besked om hur nuvarande vårdrutiner skulle kunna förbättras eller huruvida det är motiverat att öka eller minska användningen av metoderna i hälso- och sjukvården.
Läs rapporten ”Preventiva insatser vid akut smärta från rygg och nacke. Effekter av fysisk träning, manuell behandling och beteendepåverkande åtgärder”