Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Kirurg kan bli skickligare med simuleringsträning
Att blivande kirurger tränar på simulerade operationer under specialistutbildningen ger dem bättre tekniska färdigheter. Det visar en systematisk översikt av forskningen på området som SBU har granskat. Myndigheten efterlyser bättre studier av att träna andra viktiga färdigheter som har att göra med att jobba i team och att leda och fördela arbetsuppgifter.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
SBU har granskat och kommenterat den systematiska översikten, som omfattar 34 studier av sammanlagt 954 ST-läkare inom opererande specialiteter samt 19 olika typer av ingrepp. Den simulerade träningen har jämförts med träning vid verkliga operationer eller ingen träning alls.
Effekten av simuleringsträning bedömdes i översikten med ett överordnat mått på färdigheter vid verkliga operationer, i termer av helhetsprestation (mätt med utprövade skattningsskalor), antal godkända ingrepp, antal operationsfel och operationstid.
I studierna blev deltagarna skickligare på de olika ingreppen – simuleringsträningen verkar kunna ge resultat i flera forskningssituationer. Men träningen i studierna hade olika intensitet och varaktighet, och jämförelsegrupperna varierade, liksom mätmetoderna. Därför är det också svårt att ge en mer detaljerad bild av de samlade resultaten.
Översikten talar för att simulering i många fall är en säker träningsmetod som kan leda till bättre färdighet i operationssalen. Nyttan av simuleringsträning i klinisk vardag i fråga om överlevnad, komplikationer och vårdtid återstår dock att visa.
Kostnader för utrustning och tid för träning bör vägas mot möjligheten att öka patientsäkerheten och minska vårdskador.
Om kommentaren
Kirurgisk simuleringsträning.
Sakkunnig: Gunnar Ahlberg, Stockholm.
Den systematiska översikt (med uppdatering) som kommenteras är: Dawe SR, et al. Systematic review of skills transfer after surgical simulation-based training. Br J Surg 2014;101:1063-76.
Dawe S, et al. Surgical simulation for training: skills transfer to the operating room (update). ASERNIP-S report no. 80, Adelaide, South Australia: ASERNIP-S, November 2012.
Kontaktperson på SBU: malin.hoistad@sbu.se
Fullständig kommentar finns på http://www.sbu.se/2016_03
Fakta om simulerade ingrepp
All organiserad träning som syftar till att förbättra kliniska färdigheter utanför det verkliga patientmötet kan anses vara simulering. Flera varianter används, till exempel:
• muntlig genomgång för att teoretiskt eller via rollspel träna en procedur
• attrapp (i plast eller gummi) eller djurmodell (organ eller sövt djur, i Sverige oftast gris), för att träna navigering med titthålsutrustning, koordinering av öga och hand och att sy
• träning med riktig utrustning i syntetisk miljö, tillsammans med instruktör
• datoriserad simulering i så kallad virtual reality för att träna bildstyrda ingrepp som till exempel laparoskopi, endoskopi och angiografi. Systemen ger automatisk feedback efter avslutad övning i form av vissa mätdata. Vissa system har särskilda funktioner med kraftmotstånd för att det ska kännas som om man gör ingreppet i verklig vävnad.
• datorprogram som på olika sätt förstärker den verkliga bilden av en situation, så kallad augmented reality, till exempel en röntgenbild som läggs över operationsområdet
• datoriserade helkroppsdockor, ofta för scenariebaserad träning individuellt eller med hela team involverade, så kallat crew resource management (CRM), främst för att träna kommunikation och samverkan i teamet.
Översikten omfattar bland annat följande operationer där effekten av simuleringsträning har undersökts:
• titthålskirurgisk borttagning av gallblåsa, äggledare eller tjocktarm, samt ljumskbråcksoperation och refluxoperation
• endoskopisk undersökning av tjocktarm, matstrupe, tolvfingertarm, urinblåsa eller struphuvud, endoskopisk bortoperation av prostata och operation av bihålorna
• hjärtkateterisering, blodkärlskirurgi, bukhinne-operation och operation av grå starr.
