Tema: förlossningsvård

Vad vet vi egentligen om vårdens metoder vid förlossningar? På denna sida finns information om SBU:s publikationer på ämnet förlossningsvård och även information om SBU:s pågående projekt.

Följande projekt inom förlossningsområdet pågår just nu hos SBU. Läs mer om dem längre ner på sidan.

  • Diagnostik av förlossnings­skador, bemötande och information i samband med graviditet och förlossning och eftervård
  • Förlossningsdepression
  • Förlossningsrädsla och psykisk ohälsa under graviditet
  • Prioritering av viktiga utfall inom behandling av depression under och efter graviditet (förlossningsdepression)
  • Sammanställning och analys av prioriterade utfall (core outcome set, COS) inom området förlossningsvård

De senaste åren har SBU publicerat följande publikationer på förlossningsområdet. Läs mer om dem längre ner på sidan.

  • Fördjupad prioritering av forsknings­frågor om förlossnings­skador hos kvinnan (2019)
  • Prioriterade forskningsområden inom prevention, diagnostik och behandling av förlossningsskador (2018)
  • Lustgas som smärtlindring vid förlossning (2017)
  • Analsfinkterskador vid förlossning – En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter (2016)
  • Behandling av förlossningsskador som uppkommit vid vaginal förlossning – En kartläggning av systematiska översikter (2016)
  • Fosterövervakning med kardiotokografi (CTG) vid förlossning (2015)
  • Risker med vattenförlossning på förlossningsavdelning (2015)
  • Förebyggande av post­partumdepression (2014)
  • Kylbehandling av nyfödda med syrebrist (Hypo­termisk behandling vid förlossningsasfyxi) (2014)
  • Progesteronbehandling för att förhindra för tidig förlossning (2014)
  • Oxytocin vid förlossning (2014)
  • Kan livmoderhalsens längd förutsäga om barnet kommer att födas för tidigt? (2014)

Pågående projekt

Diagnostik av förlossnings­skador, bemötande och information i samband med graviditet och förlossning och eftervård

Syftet med projektet är att utvärdera det vetenskapliga stödet avseende diagnostiska metoder för att upptäcka förlossnings­skador (ej grad 3–4 då detta redan utvärderats av SBU, se information nedan). Utöver detta kommer det vetenskapliga stödet gällande information och bemötande i samband med graviditet, förlossning och eftervård att utvärderas. Projektet publiceras 2021.

Förlossningsdepression

Läs mer om projektet

Förlossningsrädsla och psykisk ohälsa under graviditet

Syftet med projektet är att utvärdera metoder för diagnostik av förlossnings­rädsla, metoder för att behandla förlossnings­rädsla samt psykisk ohälsa under graviditet och metoder för prevention av post­partum­depression. Läs mer om projektet

Prioritering av viktiga utfall inom behandling av depression under och efter graviditet (förlossningsdepression)

SBU låter berörda aktörer ta fram en uppsättning av prioriterade utfall (så kallat Core outcome set) inom områdena depression under graviditet samt förlossningsdepression. Syftet med prioriteringen är att öka möjligheten att studier tar med de utfall som är viktiga för behandlande personal och patienter samt öka möjligheten att väga samman studier och därmed öka evidensen. Läs mer om projektet

Sammanställning och analys av prioriterade utfall (core outcome set, COS) inom området förlossningsvård

Syftet med projektet är att dels inventera och sammanställa befintliga set av centrala utfall (COS) inom förlossnings­vården samt att ta fram ett set inom ett delområde som i dagsläget saknar sådant. Framtagande av centrala utfall syftar till att synliggöra viktiga utfall vilka bör ingå i alla nya studier som initieras inom fältet. Projektet är ett regerings­uppdrag och kommer att utföras i samverkan med till exempel vårdpersonal, forskare och patienter för att säkerställa att framtagna utfall är relevanta. Läs mer om projektet

Publikationer

Fördjupad prioritering av forsknings­frågor om förlossnings­skador hos kvinnan

För att kvinnors förlossnings­skador ska kunna förebyggas, diagnostiseras och behandlas effektivare behöver vi mer kunskap. SBU har sammanställt en rapport med prioriteringar för den viktigaste forskningen inom fem områden.

Prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor • 2019 • www.sbu.se/300

Prioriterade forskningsområden inom prevention, diagnostik och behandling av förlossningsskador

Vilken forskning ska prioriteras för att förhindra och behandla förlossningsskador? Vad säger de kvinnor som själva drabbats och vad tycker kliniker som arbetar inom området? SBU har samlat personer med erfarenheter från området vilka gemensamt har enats om de viktigaste forskningsfrågorna.

Prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor • 2018 • www.sbu.se/291

Lustgas som smärtlindring vid förlossning

Lustgas (N2O) är en vanligt förekommande form av smärtlindring (analgesi) vid förlossning. Lustgas är lätt att administrera, tas snabbt upp genom inandning och genom att stoppa tillförseln av gas kan behandlingen avbrytas utan kvardröjande effekter. Även om lustgas är en ofta använd smärtlindrande substans är effekten omdiskuterad och att förlossningspersonal oavsiktligt utsätts för lustgas bidrar till att göra metoden omdebatterad.

Svar från SBU:s Upplysningstjänst • 2017 • www.sbu.se/ut201703

Behandling av förlossningsskador som uppkommit vid vaginal förlossning – En kartläggning av systematiska översikter

Syftet med detta regerings­uppdrag var att kartlägga systematiska översikter som utvärderar behandling av förlossnings­skador hos kvinnan och att tydliggöra vilka vetenskapliga kunskapsluckor som fältet rymmer. Resultatet visar på att ett stort antal av de behandlingar som ges till kvinnor med förlossnings­skador inte har vetenskapligt utvärderats i tillförlitliga systematiska översikter.

SBU Kartlägger • 2016 • www.sbu.se/250

Analsfinkterskador vid förlossning – En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter

SBU:s utvärdering av det vetenskapliga underlaget visar att om vårdpersonalen gör en undersökning med ultraljud direkt efter förlossning kan dolda bristningar i ändtarmens ringmuskel upptäckas i tid.

SBU Utvärderar • 2016 • www.sbu.se/249

Fosterövervakning med kardiotokografi (CTG) vid förlossning

SBU:s rapport handlar om två metoder som an­­vänds under förlossning i Sverige. Dels intagnings-CTG – en mätning på 20–30 minuter vid ankomsten till förlossningsenheten, dels kontinuerlig CTG – CTG-registrering under delar eller hela förlossningsarbetet. Intagnings-CTG används för att avgöra om det finns låg eller hög risk för komplikationer. Kontinuerlig CTG används för att följa barnets hjärtaktivitet och förhindra syrebrist.

Intagnings-CTG: Vi vet inte om intagnings-CTG, jämfört med att en barnmorska lyssnar på fostrets hjärtljud, förhindrar skador eller dödsfall hos barnet. Det behövs mer forskning för att kunna svara på det. Men den kunskap som finns tyder på att intagnings-CTG kan leda till en ökning av antalet kejsarsnitt. Fler studier kan ge svar på om resultaten även gäller svensk förlossningsvård. Intagnings-CTG rekommenderas inte längre vid lågriskförlossning i Norge, Danmark, Island, Storbritannien och Kanada.

Kontinuerlig CTG: Det är osäkert om resultaten för kontinuerlig CTG går att överföra till dagens svenska förlossningsvård eftersom de flesta studier kom för 20 till 40 år sedan. De samlade resultaten från dessa äldre studier visar ingen effekt på barnets överlevnad men att risken för nyföddhetskramp minskar. Detta skulle kunna innebära en minskad risk för barnets långsiktiga hälsoeffekter men denna fråga har inte kunnat besvaras. Studierna visar även att kontinuerlig CTG leder till att antalet förlossningar med sugklocka eller tång ökar, vilket skulle kunna öka risken för komplikationer hos mamman. Effekten av kontinuerlig CTG skulle behöva undersökas i svenska studier.

SBU Kommenterar • 2015 • www.sbu.se/2015_06

Förebyggande av post­partumdepression

Antalet kvinnor som får depression efter förlossning, så kallad postpartum­depression, kan minska drastiskt med hjälp av psykosocial- eller psykologisk terapi. Mest effektivt är det med terapi antingen i slutet av graviditeten eller kort efter förlossningen. Individuellt anpassad behandling är mest effektivt medan gruppterapi inte visar någon förebyggande effekt. Hembesök av vårdpersonal med fokus på den nyblivna mamman kan minska risken för att insjukna hos fyra av tio mödrar. Även telefonsamtal från personer som inte har sjukvårdsutbildning visade sig ha god förebyggande effekt mot depression efter förlossning. Det visar SBU:s i en kommentar till en internationell kunskapsöversikt.

Depression efter förlossning drabbar 8–15 procent eller cirka 10 000 nyblivna mödrar varje år. Kvinnor som upplever sig isolerade på grund av att de har en annan kulturell bakgrund löper större risk att hamna depression efter förlossning. Effektiva insatser mot denna typ av depression hjälper kvinnan men kan också minska riskerna för en negativ påverkan på barnet.

SBU Kommenterar • 2014 • www.sbu.se/2014_06

Kylbehandling av nyfödda med syrebrist (Hypo­termisk behandling vid förlossningsasfyxi)

Nyfödda barn som visar symtom på hjärnskador till följd av syrebrist har bättre möjlighet till över­levnad och minskad risk för svåra funktionshinder om de får kylbehandling. Det visar en internationell rapport från Cochrane Collaboration som SBU har kommenterat.

I Sverige drabbas årligen 300–500 barn av för­lossningsasfyxi, en kombination av syrebrist och ned­satt blodförsörj­ning till bland annat hjärnan hos nyfödda. För cirka 100 av dessa barn är situationen så allvarlig att de riskerar permanenta hjärnskador. Kylbehandling av nyfödda barn med syrebrist är en behandlingsmetod som har visat sig kunna minska dödligheten och begränsa hjärnskadorna.

SBU Kommenterar • 2014 • www.sbu.se/2014_05

Progesteronbehandling för att förhindra för tidig förlossning

Behandling med progesteron, även kallat gul­kropps­hormon, minskar risken att föda för tidigt hos kvinnor som tidigare fött för tidigt. Men det är osäkert om behandlingen även minskar risken att föda för tidigt bland andra grupper av kvinnor, till exempel bland kvinnor med för kort livmoderhals. Man kan heller inte avgöra om behandling med progesteron minskar risken för dödlighet hos barnet. Det visar en internationell rapport som SBU har kommenterat.

SBU Kommenterar • 2014 • www.sbu.se/2014_02

Oxytocin vid förlossning

Oxytocin är ett läkemedel som kan användas för att påskynda en förlossning som går långsamt genom att öka värkarbetet. Det kan användas ensamt, eller som tillägg till att man exempelvis tar hål på fosterhinnan, amniotomi. Om kvinnan får en för hög dos oxytocin så finns en teoretisk möjlighet att värkarna blir alltför kraftiga, vilket skulle kunna påverka barnet eller modern. Upp­lysningstjänsten har undersökt förekomst av eventuella komplikationer efter behandling med oxytocin. Vi har identifierat sex systematiska översikter som tar upp behandling med oxytocin vid förlossning ur olika aspekter. Författar­nas slutsatser är generellt att oxytocin inte verkar ge allvarliga komplikationer för mamma eller barn, men också att fler studier av hög kvalitet behövs.

Svar från SBU:s Upplysningstjänst • 2014 • www.sbu.se/oxytocin

Kan livmoderhalsens längd förutsäga om barnet kommer att födas för tidigt?

Förlossning som sker för tidigt, så kallad förtidsbörd, kan leda till ökad sjuklighet och dödlighet för barnet. Kort livmoderhals (cervix) är sammankopplat med förtidsbörd och att mäta längden på livmoderhalsen (cervix­längdmätning) skulle kunna vara ett sätt att identifiera kvinnor med risk att föda för tidigt. Upplysningstjänsten har identifierat en systematisk översikt och en studie som undersöker om cervix­längdmätning kan förutsäga förtidsbörd. Resultatet från den syste­matiska översikten visade att metoden för att mäta livmoderhalsen med transvaginalt ultraljud hade låg känslighet det vill säga metodens förmåga att fånga upp kvinnor som föder för tidigt är låg. Författarna angav också metodologiska brister i flera av de ingående studierna i översikten. Trots detta drar författarna slutsatsen att cervix­längd­mätning kan vara användbar för att identifiera kvinnor som har en ökad risk för förtidsbörd.

Svar från SBU:s Upplysningstjänst • 2014 • www.sbu.se/cervixlangdmatning 

Fler får chansen att påverka forskningen om kvinnors förlossningsskador

SBU har fått regeringens uppdrag att prioritera vilka forskningsfrågor som är viktigast att besvara inom området förlossningsskador. Det är ett arbete som ska genomföras i nära samarbete med drabbade kvinnor och vårdens personal.

Läs artikeln

Film om förlossningsskador och hur ska de diagnostiseras

Sidan uppdaterad