Förebyggande av depression under graviditet och efter förlossning
SBU Kommenterar • 2020 • www.sbu.se/2020_04
Core outcome sets inom förlossningsvård – Sammanställning och analys av studier
SBU har inventerat, sammanställt och analyserat genomförda och pågående studier som prioriterat utfall inom området förlossningsvård (så kallade Core Outcome Set (COS)). I rapporten belyses även områden som kan anses intressanta för framtagande av nya COS enligt patienter, forskare och vårdpersonal.
SBU Bereder • 2020 • www.sbu.se/309
Fördjupad prioritering av forskningsfrågor om förlossningsskador hos kvinnan
För att kvinnors förlossningsskador ska kunna förebyggas, diagnostiseras och behandlas effektivare behöver vi mer kunskap. SBU har sammanställt en rapport med prioriteringar för den viktigaste forskningen inom fem områden.
Prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor • 2019 • www.sbu.se/300
Prioriterade forskningsområden inom prevention, diagnostik och behandling av förlossningsskador
Vilken forskning ska prioriteras för att förhindra och behandla förlossningsskador? Vad säger de kvinnor som själva drabbats och vad tycker kliniker som arbetar inom området? SBU har samlat personer med erfarenheter från området vilka gemensamt har enats om de viktigaste forskningsfrågorna.
Prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor • 2018 • www.sbu.se/291
Lustgas som smärtlindring vid förlossning
Lustgas (N2O) är en vanligt förekommande form av smärtlindring (analgesi) vid förlossning. Lustgas är lätt att administrera, tas snabbt upp genom inandning och genom att stoppa tillförseln av gas kan behandlingen avbrytas utan kvardröjande effekter. Även om lustgas är en ofta använd smärtlindrande substans är effekten omdiskuterad och att förlossningspersonal oavsiktligt utsätts för lustgas bidrar till att göra metoden omdebatterad.
Svar från SBU:s Upplysningstjänst • 2017 • www.sbu.se/ut201703
Behandling av förlossningsskador som uppkommit vid vaginal förlossning – En kartläggning av systematiska översikter
Syftet med detta regeringsuppdrag var att kartlägga systematiska översikter som utvärderar behandling av förlossningsskador hos kvinnan och att tydliggöra vilka vetenskapliga kunskapsluckor som fältet rymmer. Resultatet visar på att ett stort antal av de behandlingar som ges till kvinnor med förlossningsskador inte har vetenskapligt utvärderats i tillförlitliga systematiska översikter.
SBU Kartlägger • 2016 • www.sbu.se/250
Analsfinkterskador vid förlossning – En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter
SBU:s utvärdering av det vetenskapliga underlaget visar att om vårdpersonalen gör en undersökning med ultraljud direkt efter förlossning kan dolda bristningar i ändtarmens ringmuskel upptäckas i tid.
SBU Utvärderar • 2016 • www.sbu.se/249
Fosterövervakning med kardiotokografi (CTG) vid förlossning
SBU:s rapport handlar om två metoder som används under förlossning i Sverige. Dels intagnings-CTG – en mätning på 20–30 minuter vid ankomsten till förlossningsenheten, dels kontinuerlig CTG – CTG-registrering under delar eller hela förlossningsarbetet. Intagnings-CTG används för att avgöra om det finns låg eller hög risk för komplikationer. Kontinuerlig CTG används för att följa barnets hjärtaktivitet och förhindra syrebrist.
Intagnings-CTG: Vi vet inte om intagnings-CTG, jämfört med att en barnmorska lyssnar på fostrets hjärtljud, förhindrar skador eller dödsfall hos barnet. Det behövs mer forskning för att kunna svara på det. Men den kunskap som finns tyder på att intagnings-CTG kan leda till en ökning av antalet kejsarsnitt. Fler studier kan ge svar på om resultaten även gäller svensk förlossningsvård. Intagnings-CTG rekommenderas inte längre vid lågriskförlossning i Norge, Danmark, Island, Storbritannien och Kanada.
Kontinuerlig CTG: Det är osäkert om resultaten för kontinuerlig CTG går att överföra till dagens svenska förlossningsvård eftersom de flesta studier kom för 20 till 40 år sedan. De samlade resultaten från dessa äldre studier visar ingen effekt på barnets överlevnad men att risken för nyföddhetskramp minskar. Detta skulle kunna innebära en minskad risk för barnets långsiktiga hälsoeffekter men denna fråga har inte kunnat besvaras. Studierna visar även att kontinuerlig CTG leder till att antalet förlossningar med sugklocka eller tång ökar, vilket skulle kunna öka risken för komplikationer hos mamman. Effekten av kontinuerlig CTG skulle behöva undersökas i svenska studier.
SBU Kommenterar • 2015 • www.sbu.se/2015_06
Förebyggande av postpartumdepression
Antalet kvinnor som får depression efter förlossning, så kallad postpartumdepression, kan minska drastiskt med hjälp av psykosocial- eller psykologisk terapi. Mest effektivt är det med terapi antingen i slutet av graviditeten eller kort efter förlossningen. Individuellt anpassad behandling är mest effektivt medan gruppterapi inte visar någon förebyggande effekt. Hembesök av vårdpersonal med fokus på den nyblivna mamman kan minska risken för att insjukna hos fyra av tio mödrar. Även telefonsamtal från personer som inte har sjukvårdsutbildning visade sig ha god förebyggande effekt mot depression efter förlossning. Det visar SBU:s i en kommentar till en internationell kunskapsöversikt.
Depression efter förlossning drabbar 8–15 procent eller cirka 10 000 nyblivna mödrar varje år. Kvinnor som upplever sig isolerade på grund av att de har en annan kulturell bakgrund löper större risk att hamna depression efter förlossning. Effektiva insatser mot denna typ av depression hjälper kvinnan men kan också minska riskerna för en negativ påverkan på barnet.
SBU Kommenterar • 2014 • www.sbu.se/2014_06
Kylbehandling av nyfödda med syrebrist (Hypotermisk behandling vid förlossningsasfyxi)
Nyfödda barn som visar symtom på hjärnskador till följd av syrebrist har bättre möjlighet till överlevnad och minskad risk för svåra funktionshinder om de får kylbehandling. Det visar en internationell rapport från Cochrane Collaboration som SBU har kommenterat.
I Sverige drabbas årligen 300–500 barn av förlossningsasfyxi, en kombination av syrebrist och nedsatt blodförsörjning till bland annat hjärnan hos nyfödda. För cirka 100 av dessa barn är situationen så allvarlig att de riskerar permanenta hjärnskador. Kylbehandling av nyfödda barn med syrebrist är en behandlingsmetod som har visat sig kunna minska dödligheten och begränsa hjärnskadorna.
SBU Kommenterar • 2014 • www.sbu.se/2014_05
Progesteronbehandling för att förhindra för tidig förlossning
Behandling med progesteron, även kallat gulkroppshormon, minskar risken att föda för tidigt hos kvinnor som tidigare fött för tidigt. Men det är osäkert om behandlingen även minskar risken att föda för tidigt bland andra grupper av kvinnor, till exempel bland kvinnor med för kort livmoderhals. Man kan heller inte avgöra om behandling med progesteron minskar risken för dödlighet hos barnet. Det visar en internationell rapport som SBU har kommenterat.
SBU Kommenterar • 2014 • www.sbu.se/2014_02
Oxytocin vid förlossning
Oxytocin är ett läkemedel som kan användas för att påskynda en förlossning som går långsamt genom att öka värkarbetet. Det kan användas ensamt, eller som tillägg till att man exempelvis tar hål på fosterhinnan, amniotomi. Om kvinnan får en för hög dos oxytocin så finns en teoretisk möjlighet att värkarna blir alltför kraftiga, vilket skulle kunna påverka barnet eller modern. Upplysningstjänsten har undersökt förekomst av eventuella komplikationer efter behandling med oxytocin. Vi har identifierat sex systematiska översikter som tar upp behandling med oxytocin vid förlossning ur olika aspekter. Författarnas slutsatser är generellt att oxytocin inte verkar ge allvarliga komplikationer för mamma eller barn, men också att fler studier av hög kvalitet behövs.
Svar från SBU:s Upplysningstjänst • 2014 • www.sbu.se/oxytocin
Kan livmoderhalsens längd förutsäga om barnet kommer att födas för tidigt?
Förlossning som sker för tidigt, så kallad förtidsbörd, kan leda till ökad sjuklighet och dödlighet för barnet. Kort livmoderhals (cervix) är sammankopplat med förtidsbörd och att mäta längden på livmoderhalsen (cervixlängdmätning) skulle kunna vara ett sätt att identifiera kvinnor med risk att föda för tidigt. Upplysningstjänsten har identifierat en systematisk översikt och en studie som undersöker om cervixlängdmätning kan förutsäga förtidsbörd. Resultatet från den systematiska översikten visade att metoden för att mäta livmoderhalsen med transvaginalt ultraljud hade låg känslighet det vill säga metodens förmåga att fånga upp kvinnor som föder för tidigt är låg. Författarna angav också metodologiska brister i flera av de ingående studierna i översikten. Trots detta drar författarna slutsatsen att cervixlängdmätning kan vara användbar för att identifiera kvinnor som har en ökad risk för förtidsbörd.
Svar från SBU:s Upplysningstjänst • 2014 • www.sbu.se/cervixlangdmatning
