Insatser för att förebygga och behandla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos barn och vuxna samt hos flyktingar och asylsökanden

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kan uppkomma efter traumatiska händelser som innebär att man blir utsatt för eller bevittnar faktisk eller risk för död, allvarlig skada eller sexuellt våld. Kännetecken på PTSD är att man har symtom relaterat till den traumatiska händelsen genom till exempel återkommande, ofrivilliga och påträngande minnen av traumat, att man undviker situationer eller sinnesintryck som påminner om traumat, får negativa tankar och sinnesstämningar samt blir överspänd eller lättskrämd. Diagnosen PTSD kan sättas först en månad efter den traumatiska händelsen, även om symtomen kan uppkomma tidigare.

Omkring en av fyra personer diagnostiseras med PTSD efter en traumatisk händelse men den andelen varierar mellan olika typer av traumatiska händelser [1]. Risken är extra hög efter våldtäkt eller tortyr (cirka 50 %) [2]. En omfattande metaanalys med barn och unga visade att cirka 16 procent som exponerats för traumatiska händelser utvecklar PTSD [3]. Flyktingar och asylsökande har en kraftigt ökad risk att drabbas av post­traumatiskt stressyndrom (PTSD) i jämförelse med personer utan sådana erfarenheter [4–8]. Symtom på PTSD kan leda till annan psykisk ohälsa och sjukdom. Att både förebygga och behandla PTSD är därför önskvärt.

SBU har sammanfattat och kommenterat sex systematiska översikter från NICE som utvärderar effekterna av psykologiska, psyko­sociala och andra icke-farmakologiska insatser samt läkemedels­behandling för att före­bygga och behandla PTSD hos barn och vuxna [9–13]. SBU sammanfattar och kommenterar även en systematisk översikt av Nosè och medarbetare (2017) som gäller effekterna av psykologiska behandlings­insatser för att minska symtom vid PTSD hos flyktingar och asylsökande [14].

Nedan redovisas kortfattat resultaten samt länkar till respektive kommentar:

Psykologiska, psykosociala och farmakologiska insatser för att förebygga PTSD hos barn och unga

Det är troligt att kognitiv beteende­terapi (KBT) i grupp och som har trauma­fokus minskar risken för att barn och unga med pågående exponering för ett och samma trauma (till exempel ett krig) utvecklar PTSD. Fynden gäller på kort sikt. Det fanns inte vetenskapligt stöd för att någon annan undersökt insats kan förebygga att PTSD utvecklas efter ett trauma. Läs SBU:s kommentar

Psykologiska, psykosociala och farmakologiska insatser för att behandla PTSD hos barn och unga

Det är troligt att behandling med individuella kognitiva beteende­terapier (KBT) som är trauma­fokuserade minskar symtom på PTSD hos barn och unga från 7-årsåldern både på kort och lång sikt (upp till 1 år). Individuell KBT som är trauma­fokuserad har troligen även effekt när det gäller att minska inåtriktade (t.ex. depression och ångest) och utagerande (t.ex. aggressivitet) symtom på kort sikt. Behandlingen verkar även vara kostnads­effektiv. Det gick inte att bedöma de övriga insatsernas effekter. Läs SBU:s kommentar

Psykologiska och psykosociala insatser för att förebygga PTSD hos vuxna

Det är möjligt att kognitiv beteende­terapi (KBT) med trauma­fokus minskar risken för PTSD-symtom och PTSD-diagnos hos vuxna när det ges inom en månad efter den traumatiska händelsen, men evidensen varierar beroende på vilken annan insats man jämför med och vid vilken tidpunkt resultaten har mätts. Det gick inte att bedöma de övriga förebyggande insatsernas effekter. Läs SBU:s kommentar

Psykologiska och psykosociala insatser för att behandla PTSD hos vuxna

Det är möjligt att kognitiv beteende­terapi (KBT) med trauma­fokus minskar symtom på PTSD och ökar antalet personer som till­frisknar när det ges mer än tre månader efter en traumatisk händelse. Det fanns även stöd för behandling med eye movement desensitation and reprocessing (EMDR) och trauma­fokuserad internet­baserad KBT vid PTSD. Läs SBU:s kommentar

Läkemedel för att förebygga och behandla PTSD hos vuxna

Det är möjligt att behandling med SSRI-läkemedel (sertralin, flouxetin och paroxetin) minskar symtom på PTSD och ökar antalet personer som till­frisknar jämfört med placebo efter 8–13 veckors behandling. Det går däremot inte att bedöma om man kan förebygga PTSD med läkemedel. Läs SBU:s kommentar

Psykologiska insatser för att behandla PTSD hos flyktingar och asylsökande

Det är möjligt att behandlings­metoden Narrative Exposure Therapy (NET) på kort sikt (2–8 månader) minskar symtom vid PTSD hos flyktingar och asyl­sökande. Det gick inte att bedöma de övriga insatsernas effekter. Läs SBU:s kommentar

Referenser

  1. National Guideline Alliance (UK). Post-traumatic stress disorder. London: National Institute for Health and Care Excellence (UK); 2018 Dec. (NICE Guideline, No. 116.) D, Evidence reviews for psychological, psychosocial and other non-pharmacological interventions for the treatment of PTSD in adults.

  2. Breslau N, Kessler RC, Chilcoat HD, Schultz LR, Davis GC, Andreski P. Trauma and posttraumatic stress disorder in the community: the 1996 Detroit Area Survey of Trauma. Archives of general psychiatry 1998;55:626-32.

  3. Alisic E, Zalta AK, van Wesel F, Larsen SE, Hafstad GS, Hassanpour K, et al. Rates of post-traumatic stress disorder in trauma exposed children and adolescents: meta-analysis. Br J Psychiatry 2014;204:335-40.

  4. Hollander AC, Dal H, Lewis G, Magnusson C, Kirkbride JB, Dalman C. Refugee migration and risk of schizophrenia and other non-affective psychoses: cohort study of 1.3 million people in Sweden. BMJ (Clinical research ed.) 2016;352.

  5. Hollander AC, Bruce D, Ekberg J, Burstrom B, Borrell C, Ekblad S. Longitudinal study of mortality among refugees in Sweden. Int J Epidemiol. 2012;41:1153-61.

  6. Sigvardsdotter E, Vaez M, Rydholm Hedman AM, Saboonchi F. Prevalence of torture and other warrelated traumatic events in forced migrants: A systematic review. Torture. 2016;26:41-73.

  7. Hollifield M, Warner TD, Lian N, Krakow B, Jenkins JH, Kesler J, et al. Measuring trauma and health status in refugees: a critical review. JAMA 2002;288.

  8. Fazel M, Wheeler J, Danesh J. Prevalence of serious mental disorder in 7000 refugees resettled in western countries: a systematic review. Lancet 2005;365: 1309-14.

  9. National Guideline Alliance (UK). Post-traumatic stress disorder. London: National Institute for Health and Care Excellence (UK); 2018 Dec. (NICE Guideline, No. 116.) A, Evidence reviews for psychological, psychosocial and other non-pharmacological interventions for the prevention of PTSD in children.

  10. National Guideline Alliance (UK). Post-traumatic stress disorder. London: National Institute for Health and Care Excellence (UK); 2018 Dec. (NICE Guideline, No. 116.) B, Evidence reviews for psychological, psychosocial and other non-pharmacological interventions for the treatment of PTSD in children and young people.

  11. National Guideline Alliance (UK). Post-traumatic stress disorder. London: National Institute for Health and Care Excellence (UK); 2018 Dec. (NICE Guideline, No. 116.) C, Evidence reviews for psychological, psychosocial and other non-pharmacological interventions for the prevention of PTSD in adults.

  12. National Guideline Alliance (UK). Post-traumatic stress disorder. London: National Institute for Health and Care Excellence (UK); 2018 Dec. (NICE Guideline, No. 116.) E, Evidence reviews for pharmacological interventions for the prevention and treatment of PTSD in children.

  13. National Guideline Alliance (UK). Post-traumatic stress disorder. London: National Institute for Health and Care Excellence (UK); 2018 Dec. (NICE Guideline, No. 116.) F, Evidence reviews for pharmacological interventions for the prevention and treatment of PTSD in adults.

  14. Nosè M, Ballette F, Bighelli I, Turrini G, Purgato M, Tol W, et al. (2017) Psychosocial interventions for post-traumatic stress disorder in refugees and asylum seekers resettled in highincome countries: Systematic review and metaanalysis. PLoS ONE 12(2): e0171030. doi:10.1371/ journal.pone.0171030.