Åtgärder för att lindra spädbarnskolik

Kolik (även kallad spädbarnskolik eller tremånaderskolik) debuterar ofta under de tre första levnadsveckorna och upphör vanligen vid tre månaders ålder. Det har beräknats att cirka 10 procent av alla spädbarn drabbas av kolik.

För att försöka lindra symtomen provar en del ammande mammor att utesluta mjölkprodukter i sin kost. Det finns även bröstmjölksersättning fri från komjölk. Vissa ger barnet probiotika (levande mjölksyrabakterier) i förhoppning att det ska minska eventuella magsmärtor. Vid mycket svåra fall av kolik har dicykloverinklorid provats men på grund av risken för svåra biverkningar krävs licens från Läkemedelsverket.

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Kan åtgärder i form av probiotika, läkemedlet dicykloverinklorid eller kost fri från komjölk lindra symtom vid spädbarnskolik?

Upplysningstjänstens svar

Upplysningstjänsten har identifierat sex systematiska översikter och ytterligare en randomiserad studie. Tre av de systematiska översikterna har undersökt effekten av probiotika vid kolik, antingen i förebyggande syfte eller som behandling. Flera studier återkommer i översikterna och de skiljer sig åt vad gäller typ av probiotika, doser, population, studielängd och uppföljningstider. Resultaten i studierna skiljer sig också åt, och samtliga översikter drar slutsatsen att det inte går att bedöma effekten av probiotika vid kolik.

I den randomiserade studie som publicerats efter översikterna grät barn som fick probiotika i förebyggande syfte kortare tid per dag än de barn som fick placebo. Inga biverkningar har rapporterats i någon av studierna.

De övriga tre systematiska översikterna har utvärderat effekten av mjölkfri kost vid kolik, varav en även utvärderat effekten av läkemedlet dicykloverin. Översikterna bygger på i stort sett samma studier men drar olika slutsatser.

Författarna till en översikt menar att lågallergen kost hos mammorna (innefattar olika typer av kostförändringar, inte bara uteslutande av komjölk) samt hydrolyserad bröstmjölkersättning kan minska symtomen på kolik. En annan översikt drar slutsatsen att underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten. Den tredje översikten drar inga klara slutsatser utan är av mer deskriptiv karaktär. Denna översikt har även utvärderat effekten av dicykloverin som baseras på två små studier från 1980-talet.

Studierna visar en effekt på koliksymtomen samt biverkningar i form av sömnighet. Det vetenskapliga underlaget är dock begränsat på grund av få antal studier samt att båda studierna hade metodologiska svagheter till exempel i form av oklar beskrivning av randomisering och blindning, vilket kan påverka resultaten.

Detta är SBU:s Upplysningstjänsts svar på en avgränsad medicinsk fråga. Observera att det kan ha tillkommit nya studier efter litteratursökningsdatum: 2013-10-03.

Identifierad litteratur

Systematiska översikter

Braegger, C., et al., Supplementation of infant formula with probiotics and/or prebiotics: A systematic review and comment by the ESPGHAN committee on nutrition. Journal of Pediatric Gastroenterology and Nutrition, 2011. 52(2): p. 238-250.

Hall, B., J. Chesters, and A. Robinson, Infantile colic: a systematic review of medical and conventional therapies. J Paediatr Child Health, 2012. 48(2): p. 128-37.

Iacovou, M., et al., Dietary management of infantile colic: a systematic review. Matern Child Health J, 2012. 16(6): p. 1319-31.

Mugambi, M.N., et al., Synbiotics, probiotics or prebiotics in infant formula for full term infants: a systematic review. Nutr J, 2012. 11: p. 81.

Sung, V., et al., Probiotics to prevent or treat excessive infant crying: Systematic review and meta-analysis. JAMA Pediatrics, 2013.

Lucassen, P., Colic in infants. Clin Evid (Online). 2010.

Frågeställare

Överläkare, Skåne

Datum

2014-04-28

Programchef

Jan Liliemark

Projektledare

Stella Jacobson

Övriga medarbetare

Jessica Dagerhamn

Madelene Lusth Sjöberg