Individuella vårdplaner

Enligt nya bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen samt social­tjänst­lagen som trädde i kraft år 2010 ska patienter med psykisk funktions­nedsättning ha rätt till upprättande av en samordnad individuell vårdplan. Den samordnade individuella vårdplanen ska klargöra vilka insatser som den enskilde behöver och vem som ska samordna och ansvara för de olika insatserna. Det kan vara insatser från flera verksamheter och yrkes­företrädare.

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Vad finns det för studier som utvärderar samordnade individuella vårdplaner för personer med psykisk funktionsnedsättning*?

Frågeställare: Socialdepartementet

Sammanfattning av upplysningstjänstens svar

Generellt är det svårt att hitta studier där interventionen är tillräckligt likvärdig den motsvarande svenska. Därför har vi i stället fokuserat sökningen till studier som undersöker effekten av individ­anpassad vård. Många av de studier vi har identifierat har varit okontrollerade studier och/eller studier där utfallsmått skattas genom enkät­undersökningar till patienter, anhöriga och/eller vårdare, vilket gör att tillförlitligheten i resultaten minskar. Vi har därför valt att enbart redovisa kontrollerade studier alternativt svenska studier på ämnet utförligt i svaret.

Upplysningstjänsten har identifierat en svensk okontrollerad studie som undersöker effekten av samordnad individuell vårdplan. Vidare har vi identifierat en systematisk översikt och en randomiserad kontrollerad studie (RCT) där effekten av personnära vård/planering undersöks. Slutligen har vi funnit en Cochrane-rapport som samman­ställer studier där effekten av olika insatser kring organisation av vård för förståndshandikappade undersöks.

Sammantaget finns det få kontrollerade studier på området. Baserat på de studier vi har identifierat är det oklart vilka effekter som ett införande av samordnade individuella vårdplaner har.

SBU arbetar för närvarade med att ta fram tre rapporter som berör patienter med schizofreni, ADHD eller autismspektrumtillstånd. I rapporterna undersöks bland annat hur patienterna upplever sin delaktighet i vården samt organisation kring vården. Rapporterna förväntas färdigställas under hösten 2012.

SBU har även publicerat en rapport ”Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården”, som undersöker åtgärder som förbättrar följsamhet till riktlinjer.

* Vi har baserat sökningen avseende psykisk funktionsnedsättning på den breda termen "mental disorder", detta inkluderar bland annat personer med demens, inlärningssvårigheter samt förståndshandikapp.

Detta är SBU:s upplysningstjänsts svar på en avgränsad medicinsk fråga. Observera att det kan ha tillkommit nya studier efter litteratur­söknings­datum: 2012-09-25.

Identifierad litteratur

Studier från Sverige

Piuva K, Blom R, Sandström U. En utvärdering av Gemensam individuell vårdplan, Socialtjänsten, beroendevården och öppna psykiatriska mottagningen i Sollentuna. In: FoU Nordväst, editor.; 2008.

Inkluderade studier och översikter som undersöker personnära vård/planering

• Chenoweth L, King MT, Jeon Y-H, Brodaty H, Stein-Parbury J, Norman R, et al. Caring for Aged Dementia Care Resident Study (CADRES) of person-centred care, dementia-care mapping, and usual care in dementia: A cluster-randomised trial. The Lancet Neurology 2009;8:317-325.
• Rudkin A, Rowe D. A systematic review of the evidence base for lifestyle planning in adults with learning disabilities: implications for other disabled populations (Structured abstract). In: Clinical Rehabilitation; 1999. p 363-372.

Inkluderade översikter som undersöker effekten av samarbete och organisation kring vård

Robert B, Helene OK, Laurie B, Yona L, Angela C. Organising health care services for persons with an intellectual disability. In: Cochrane Database of Systematic Reviews. John Wiley & Sons, Ltd; 2008.