Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Åldersbedömning med hjälp av mognadsgrad i hand, tänder och nyckelben
Varje år söker ett stort antal barn och unga asyl i Sverige utan en medföljande förälder och utan handlingar som intygar barnets ålder. Personer under 18 år är enligt FN:s barnkonvention berättigade till särskilda åtgärder och omsorg i samhället, såsom hälso- och sjukvård, tillgång till god man och skolgång. När det är osäkert om en ensamkommande ung person fyllt 18 år kan Migrationsverket erbjuda en medicinsk åldersbedömning. Vilken metod som är bäst lämpad för medicinska åldersbedömningar är dock kontroversiellt.
I det här svaret ingår en kombination av metoder som bestämmer mognaden i hand, tänder och nyckelben för att bedöma den biologiska åldern.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Fråga
Hur tillförlitlig är den kombinerade åldersbedömning som baseras på benmognad i hand, tänder och nyckelben som används till exempel i Tyskland?
Sammanfattning
Upplysningstjänsten har inte identifierat några systematiska översikter eller primära studier som kan ge tillförlitliga svar om träffsäkerheten för åldersbedömning med kombinerad bedömning av mognadsprocesser i hand, visdomständer och nyckelben. En studie har hittats som rapporterar viss förbättring av en kombination av metoder jämfört med var metod för sig.
I denna studie gjordes åldersbedömningar på 307 döda individer baserande på röntgen av deras vänstra hand, den tredje nedre molaren (tand 38 eller 48) och datortomografi av nyckelbenet. Benens och tändernas mognadsgrad i form av benbildning och mineralisering bedömdes och åldern bestämdes genom jämförelse med referenspopulationer. Studien rapporterar den lägsta spridning (mätt med residualkvadratsumma) och bästa träffsäkerhet (mätt med determinationskoefficient, r2) vid kombination av alla tre metoderna för tre grupper av pojkar/män i åldrarna mellan 10 och 29 år och för bara en grupp av flickor/kvinnor i åldrarna mellan 10 och 19 år. För flickor/kvinnor var korrelationen sämre än för män med alla åldersbedömningsmetoder. Kvalitet och träffsäkerhet för varje enstaka metod redovisas inte, vilket gör studiens resultat svårtolkade. För övrigt rapporterar studien inte individernas etniska eller socioekonomiska bakgrund, två faktorer som har visats påverka kroppsmognadsprocesser.
SBU har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom de enskilda studiernas kvalitet inte bedömts och resultaten inte vägts samman. Här redovisas därför endast de enskilda författarnas slutsatser.
Liknande rapporter
Litteratursökning
Projektgrupp
Detta svar är sammanställt av Stephanie Juran och Jessica Dagerhamn vid SBU. Det har granskats internt av Sigurd Vitols och Jan Liliemark.