Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Tillförlitlighet i faciliterad kommunikation vid autism – en systematisk kartläggning
Denna rapport redovisar en systematisk kartläggning av experimentella studier som har undersökt tillförlitligheten i faciliterad kommunikation (FC), en kommunikationsmetod som bland annat riktar sig till personer med autism utan språklig förmåga.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Denna publikation är ursprungligen publicerad av Socialstyrelsen. I och med SBU:s utvidgade uppdrag från 1 juli 2015 tar SBU över uppgiften från Socialstyrelsen att även utvärdera det vetenskapliga stödet inom socialtjänsten. Läs mer om det nya uppdraget
Sammanfattning
Syftet med denna systematiska kartläggning är att undersöka tillförlitligheten i kommunikationsmetoden faciliterad kommunikation (FC) för den grupp av personer vars funktionsnedsättning är autism i kombination med avsaknad av språklig förmåga.
FC innebär att en stödperson (faciliterare) hjälper en person utan språklig förmåga (FC-användare) att uttrycka sig via exempelvis en bokstavstavla eller ett tangentbord, genom att fysiskt stödja personens underarm, handled, eller annan kroppsdel. Genom faciliterarens fysiska stöd stabiliseras FC-användarens pekfinger vilket medför att personen kan peka på t.ex. bilder eller bokstäver. Ofta används också en slags skrivmaskin där bokstäverna automatiskt skrivs ut på ett papper. Med hjälp av faciliterarens stöd antas FC-användaren ges möjlighet att kommunicera med andra.
Efter granskning av primärstudier som har undersökt om FC är en tillförlitlig kommunikationsmetod för personer med autism utan språklig förmåga återstod fem experimentella studier som uppfyllde uppställda inklusionskrav. Resultatet visar att det inte finns något vetenskapligt stöd för att FC är en tillförlitlig kommunikationsmetod.
Resultatet visar att stödpersonen (faciliteraren) påverkat kommunikationen. Om inte andra studieresultat tillkommer är Socialstyrelsens bedömning att andra mer tillförlitliga kommunikationsmetoder är att föredra för att främja målgruppens kommunikationsförmåga. Denna slutsats bygger på resultat som beskrivs på gruppnivå. Enligt LSS ska verksamheten vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. (6 § LSS). För de personer som använder FC idag är det därför viktigt att göra en översyn av om det är individens behov och rättigheter som kommer till uttryck.
