Tidig belastning av tandimplantat

Alerts bedömning

Version: 2

Metod och målgrupp

Sedan 1980-talet utgör käkbensförankrade tandimplantat en etablerad behandlingsmetod vid tandförlust. Med den ursprungliga metoden, tvåstegsmetoden, opereras de olika delarna av implantatet in vid två separata operationstillfällen med en mellanliggande läkningstid på cirka 3-6 månader. Den totala behandlingstiden, inklusive eventuell läkningstid på 3-6 månader efter borttagande av tänder som inte är behandlingsbara, kan vara upp till 12 månader. Olika försök i syfte att förenkla behandlingen och förkorta behandlingstiden har utförts under senare år. Dels har en enstegsmetod, som innebär att samtliga implantatdelar inopereras vid ett och samma tillfälle, utvecklats. Dels har läkningstiden innan belastning sker, dvs när tandkonstruktionen fästs på implantaten, förkortats. Tidig belastning innebär att en fast tandkonstruktion (tandkrona eller tandbro) fästs på implantaten inom tre veckor. I Sverige beräknas att personer mellan 30 och 69 år i genomsnitt saknar cirka fem tänder. I åldersgruppen 70 år och äldre (närmare 1,2 miljoner personer år 2001) beräknas 75 procent ha mindre än tio egna tänder kvar. Närmare 3 procent av hela den vuxna befolkningen beräknas vara helt tandlösa. Minst 20 procent av de personer som saknar en eller flera tänder beräknas utgöra målgrupp för käkbensförankrade implantat av något slag.

Patientnytta och risker

Två studier, varav den ena är randomiserad, har jämfört tidig belastning med belastning efter konventionell läkningstid (tvåstegsmetod) vid behandling av patienter med helt tandlösa underkäkar. Det finns en motsvarande randomiserad pilotstudie av singelimplantat och en randomiserad kontrollerad studie av implantatbehandling av tandlösa överkäkar är under publicering. Var och en av dessa fyra studier omfattar endast ett tjugotal patienter. Uppföljning gjordes mellan ett och fem år efter att implantaten hade belastats. Fixturöverlevnaden (fastsittande implantat) var något sämre i gruppen som behandlats med tidig belastning av singelimplantat. I övriga studier var resultaten desamma i båda grupperna. Det finns dessutom ett stort antal studier, som har lågt bevisvärde eftersom de saknar kontrollgrupper, av ovan nämnda indikationer samt vid delbroar på delvis tandlösa patienter. Inga jämförande studier av livskvalitetsaspekter, exempelvis smärta och obehag vid behandling, eller patientens tillfredsställelse med behandlingsresultatet, har kunnat identifieras.

Ekonomiska aspekter

Behandling med enstegskirurgi och tidig belastning av implantat görs på kortare tid och med färre besök jämfört med tvåstegsmetoden, vilket tyder på en lägre faktisk kostnad. Priset för implantatbehandling beräknas i dagsläget till mellan 18 000 (singelimplantat) och 85 000 kronor (hel käke) brutto. Så länge kunskap saknas, dels om effekter vid olika indikationer, dels om förekomst av komplikationer och följdverkningar av dessa, är det omöjligt att uppskatta kostnadseffektiviteten för tidigt belastade tandimplantat.

Kunskapsläge

Tidig belastning kan ge samma resultat som tvåstegsmetoden vid behandling av patienter med helt tandlösa underkäkar (Evidensstyrka 2)*. När det gäller tidig belastning av implantat i helt tandlösa överkäkar, delbroar på delvis tandlösa käkar eller singelimplantat vid enstaka tandluckor är det vetenskapliga underlaget begränsat (Evidensstyrka 3)*. I andra fall än vid helt tandlösa underkäkar är det angeläget att behandlingsresultaten följs upp på ett systematiskt sätt, t ex med hjälp av kvalitetsregister. När det gäller metodens kostnadseffektivitet är det vetenskapliga underlaget otillräckligt.

*Detta är en gradering av styrkan i det vetenskapliga underlag som en slutsats grundas på. Graderingen görs i fyra nivåer;
Evidensstyrka 1 = starkt vetenskapligt underlag,
Evidensstyrka 2 = måttligt starkt vetenskapligt underlag,
Evidensstyrka 3 = begränsat vetenskapligt underlag,
Evidensstyrka 4 = otillräckligt vetenskapligt underlag.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Göran Gynther, docent, Specialistkliniken för Dentala Implantat, Nacka samt Avdelningen för Käkkirurgi, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Rapporten har granskats av Per Åstrand, docent, Käkkliniken, Universitetssjukhuset, Linköping. Följande producenter har givits möjlighet att kommentera manus: Astra Tech AB, Nobel Biocare AB samt Straumann AB.