ETS – endoskopisk transtorakal sympatektomi vid kärlkramp

Alerts bedömning

Version: 3

Metod och målgrupp

De allra flesta patienter som har kärlkramp (angina pectoris) kan behandlas framgångsrikt med läkemedel och olika kranskärlsingrepp. Det finns dock en grupp vars kärlkramp inte kan kontrolleras, så kallad refraktär angina pectoris. Endoskopisk transtorakal sympatektomi (ETS) är en operationsmetod som används i liten skala för symtomlindring vid refraktär angina. Antalet nya fall av refraktär angina uppskattas till cirka 2 000 per år. Av dessa beräknas mindre än 10 procent utgöra potentiell målgrupp för ETS-behandling.

Patientnytta

ETS har studerats i ett fåtal uppföljningsstudier av före–efterdesign. Resultaten tyder på en signifikant minskad attackfrekvens och -svårighetsgrad och ökad fysisk arbetskapacitet. Effekten kvarstår längre än ett års tid. Mer än hälften av de opererade får ökad svettning som biverkan av behandlingen. Cirka 2 procent av de opererade får betydande problem av ökad svettning. Dödligheten per år i patientgruppen är cirka 4 procent, vilket motsvarar dödligheten efter kranskärlsoperation.

Etiska aspekter

Den vetenskapliga dokumentationen om effekterna av ETS vid refraktär angina är ännu begränsad. Ingreppet är irreversibelt och det finns en risk för svåra biverkningar vilket bör ställas i relation till sjukdomens svårighetsgrad och möjligheten till symtomlindring. Detta bör patienterna informeras om på ett adekvat sätt.

Ekonomiska aspekter

Utvärderingar av metodens totala kostnader och kostnadseffektivitet saknas. Enligt en svensk studie minskade både antalet akuta inläggningar och vistelsetiden på sjukhus motsvarande en minskad sjukvårdskostnad på cirka 20 000 kronor per patient första året efter ingreppet.

Kunskapsläge

Enligt Alerts bedömning finns det i dag ringa* kunskap om ETS när det gäller kortsiktiga effekter och risker. Det finns ingen* vetenskaplig kunskap om metodens långtidsresultat och kostnadseffektivitet.

Om resultaten från pilotstudier bekräftas i pågående randomiserade studier kan metoden komma att utgöra ett värdefullt alternativ för de patienter som har kvarstående besvär efter att traditionella behandlingar prövats. Tills vidare bör metoden endast utföras under kontrollerade former inom ramen för vetenskapliga studier. En utvärdering av behandlingsvinster i förhållande till risk för biverkningar, direkta sjukvårdskostnader och samhällsekonomiska effekter bör göras.

* Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Christer Wettervik, överläkare, verksamhetschef, Medicinkliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås. Rapporten har granskats av Åke Hjalmarsson, professor, Wallenberglaboratoriet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.