Datortomografi av tjocktarmen (CT-kolografi)

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

Alerts bedömning

Version: 1

Metod och målgrupp

CT-kolografi är en ny tillämpning av datortomografi, som möjliggjorts genom utvecklingen av snabba spiraldatortomografer och datoriserade arbetsstationer för bildbehandling. Metoden gör det möjligt att upptäcka patologiska förändringar, främst tumörer och polyper, utan att något instrument förs in i tarmen. Termen "virtuell koloskopi" syftar på möjligheten att framställa bilder med perspektiv inifrån tarmen, motsvarande det som fås vid vanlig fiberoptisk undersökning av tjocktarmen (koloskopi). CT-kolografi används för närvarande endast i begränsad omfattning i Sverige, främst som komplement vid ofullständig koloskopi, och som alternativ till kolonröntgen och koloskopi för patienter med nedsatt rörlighet pga hög ålder eller handikapp. En frågeställning är huruvida CT-kolografi generellt kan ersätta kolonröntgen och huruvida metoden kan komplettera eller ersätta koloskopi. I Sverige insjuknar varje år cirka 5 400 individer i cancer i tjock- eller ändtarm. Potentiell målgrupp för CT-kolografi är i första hand patienter som misstänks ha malign tumör samt symtomfria individer som har ökad risk för att utveckla koloncancer, hos vilka man kan upptäcka behandlingsbara förstadier till cancer.

Patientnytta

CT-kolografi har utvärderats i ett relativt stort antal kliniska studier omfattande främst patienter med sjukdomssymtom eller patienter med genetiskt betingad ökad risk för kolonsjukdom. I vad mån CT-kolografi kan ersätta eller komplettera koloskopi för diagnostik av polyper och tumörer beror på vilken detektionsnivå (polypstorlek) som betraktas som kliniskt relevant. Flertalet studier har visat att CT-kolografi har hög diagnostisk säkerhet för maligna tumörer och polyper som är 10 mm eller större, varierande säkerhet för förändringar på 5-9 mm och otillräcklig säkerhet för förändringar mindre än 5 mm. Samtidigt har några studier visat på oacceptabel diagnostisk säkerhet även för maligna tumörer och polyper större än 10 mm. Huruvida CT-kolografi generellt kan ersätta kolonröntgen för patienter med symtom är inte fullständigt studerat, eftersom CT-kolografi nästan uteslutande jämförts med koloskopi. CT-kolografins diagnostiska säkerhet jämfört med koloskopi förefaller dock vara minst lika hög som den för kolonröntgen jämfört med koloskopi. Vid fynd av kolontumör kan CT-kolografi vid samma undersökningstillfälle ge information om påverkan på intilliggande vävnader och om förekomst av dottersvulster i lymfkörtlar och lever. Patienterna upplever oftast CT-kolografi som mindre obehaglig än koloskopi och kolonröntgen. Det är dock i allmänhet inte undersökningen i sig som är mest besvärande, utan förberedelserna i form av laxering. Dessa är desamma som för de andra metoderna.

Etiska aspekter

Etiskt och praktiskt förhållningssätt till de bifynd som kan göras i organ utanför tjocktarmen i samband med CT-kolografiundersökningen behöver fastställas.

Ekonomiska aspekter

Eftersom CT-kolografi i Sverige huvudsakligen använts inom ramen för forskningsprojekt saknas kostnadsberäkningar för metoden i rutinbruk. Kostnaden för effektiva bildbearbetningsstationer med speciell mjukvara för ändamålet har hittills varit betydande, liksom tidsåtgången för bildrekonstruktion, granskning och inlärning. Då mjukvara för CT-kolografi torde komma att ingå i standardutrustningen på nya datortomografer, kan kostnaden för CT-kolografi komma att reduceras. Idag uppskattas kostnaden för en CT-kolografi till 3 000-3 500 kronor, vilket är i nivå med kostnaden för kolonröntgen men något lägre än kostnaden för koloskopi.

Kunskapsläge

Det vetenskapliga underlaget rörande CT-kolografins diagnostiska säkerhet är inte helt entydigt. Skillnaderna i resultat mellan olika studier kan bero på olikheter i utrustning, tekniskt utförande och erfarenhet av metoden. Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma metodens kostnadseffektivitet. Studier bör genomföras rörande metodens effekter och kostnader under mera rutinmässiga förhållanden innan mer allmän tillämpning i daglig sjukvård kan bli aktuell.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Mikael Hellström, professor, överläkare, Avdelningen för Radiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Rapporten har granskats av Stefan Lindgren, professor, överläkare, Sektionen för gastroenterologi, Universitetssjukhuset MAS, Malmö.

SBU Alert bedrivs i samverkan med Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Landstingsförbundet.

Citera denna SBU Alert-rapport: SBU Alert. Datortomografi av tjocktarmen (CT-kolografi). Version 1. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2004. http://www.sbu.se

Ladda ner rapport

SBU Utvärderar En allsidig vetenskaplig utvärdering som innefattar systematisk översikt, ekonomiska/hälsoekonomiska analyser samt genomgång av sociala och etiska aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet med stöd av medarbetare på SBU, patienter/brukare. Rapporten granskas av oberoende experter. Graden av vetenskaplig tillförlitlighet i de sammanvägda resultaten bedöms på ett systematiskt sätt och rapportens slutsatser godkänns av SBU:s nämnd.

Publicerad: 2004-11-10
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Sidan publicerad