Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Vetenskapligt underlag till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Lästid: ca 6 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU Bereder

Beredning av frågor för andra myndigheters eller uppdragsgivares verksamhet eller beslut, exempelvis till nationella riktlinjer. Vetenskapligt kunskapsunderlag tas fram av medarbetare på SBU i samarbete med ämnessakkunniga. Arbetsprocessen för att ta fram underlaget varierar beroende på frågeställning och behov.

Bakgrund

Demenssjukdomar är kroniska sjukdomar där patienterna blir allt sämre efterhand. Risken att drabbas ökar med stigande ålder. Sjukdomarna leder till stora funktions­nedsättningar vilket påverkar livssituationen både för de sjuka och deras närstående. De kräver också stora resurser av den offentliga vården och omsorgen. Denna rapport tar upp både behandling och diagnostik och har betydelse för såväl hälso- och sjukvård som omsorg.

SBU har tagit fram veten­skapligt underlag för ett antal av de fråge­ställningar som kommer att ingå i Social­styrelsens revidering av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Rapporten har samman­ställts under våren 2016 och utgör ett av de underlag Social­styrelsen använder som grund för att ta fram rekommendationer inom nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Läs remissversionen av riktlinjerapporten här. SBU-rapporten innehåller utökad information kring de vetenskapliga underlagen, bland annat flödesschema, beskrivning av underlagets kvalitet och en förteckning av exkluderad litteratur.

År 2006 publicerade SBU en rapport kring demens­sjukdomar. Den rapporten utgjorde underlag till de nationella riktlinjer som Socialstyrelsen publicerade år 2010. Nedanstående rapport är delvis en uppdatering och förlängning av detta arbete.

En uppdatering samt ett kompletterande underlag togs fram hösten 2017

Läsanvisning

För att beskriva resultatens tillförlitlighet har vi tillämpat följande tre nivåer:

  • God tillförlitlighet
  • Acceptabel tillförlitlighet
  • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt

De vetenskapliga underlag i nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom demens som SBU har arbetat med lämnades över till Socialstyrelsen i maj 2016. Efter det har Socialstyrelsen i senare led av processen gjort en del förändringar. Till exempel har numreringen och grupperingen av tillstånds- och åtgärds­raderna (TÅ-raderna) ändrats, och några TÅ-rader tagits bort. Även formuleringen av några tillstånd och åtgärder har förändrats något.

Nedan redovisar vi för vilken TÅ-rad i Socialstyrelsens remissversion av riktlinjerna ett vetenskapligt underlag från SBU korresponderar.
Vetenskapligt underlag för TÅ-rad i SBU:s rapport TÅ-rad i Socialstyrelsens remissversion av nationella riktlinjer för vår och omsorg vid demenssjukdom
Åtgärd Radgrupp Nummer på TÅ-rad och åtgärd
Grupp: Diagnostik – basal utredning
Intervjuer med närstående – sid 9 Utredning och uppföljning – basal demensutredning Rad 3: Intervjuer med anhöriga, som en del i den basala demensutredningen
A Quick Test (AQT) som komplement till MMSE-SR – sid 25 Utredning och uppföljning – basal demensutredning Rad 7: A Quick Test (AQT) som komplement till MMSE-SR, som en del i den basala demensutredningen
Kognitiva screeningbatteriet (KSB) på svenska – 33 Utredning och uppföljning – basal demensutredning Rad 8: Kognitiva screeningbatteriet (KSB), som en del i den basala demensutredningen
Strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga av arbetsterapeut – sid 41 Utredning och uppföljning – basal demensutredning Rad 10: Strukturerad utredning av funktions- och aktivitetsförmågan, som en del i den basala demensutredningen
Datortomografi – sid 49 Utredning och uppföljning – basal demensutredning Rad 14: Datortomografi, som en del i den basala demensutredningen
Grupp: Diagnostik – utvidgad utredning
Neuropsykologiska test för att bedöma minne, språk, uppmärksamhet och exekutiv och spatial förmåga – sid 63 Utredning och uppföljning – utvidgad demensutredning Rad 15: Neuropsykologiska test för att bedöma minne, språk, uppmärksamhet och exekutiv och spatial förmåga, som en del i den utvidgade demensutredningen
Strukturell magnetresonanstomografi – sid 77 Utredning och uppföljning – utvidgad demensutredning Rad 16: Strukturell magnetresonanstomografi, som en del i den utvidgade demensutredningen
Kvantitativ EEG – sid 91    
Lumbalpunktion för analys av abeta 42, tau, p-tau – sid 113    
Mätningar av regionala hjärnblodflödet med SPECT – sid 129 Utredning och uppföljning – utvidgad demensutredning Rad 19: Mätningar av regionala hjärnblodflödet med SPECT, som en del i den utvidgade demensutredningen
Mätning av dopaminstransportsystemet i hjärnan med SPECT – sid 129 Utredning och uppföljning – utvidgad demensutredning Rad 20: Mätning av dopaminstransportsystemet i hjärnan med SPECT, som en del i den utvidgade demensutredningen
Funktionell FDG-PET – sid 143 Utredning och uppföljning – utvidgad demensutredning Rad 21: Funktionell FDG-PET, som en del i den utvidgade demensutredningen
Amyloid-PET – sid 157 Utredning och uppföljning – utvidgad demensutredning Rad 22: Amyloid-PET, som en del i den utvidgade demensutredningen
Demensutredning vid Downs syndrom – sid 167 Utredning och uppföljning – diagnostik Rad 23: Utredning av demenssjukdom (vid tillståndet ”försämrad kognitiv funktion vid Downs syndrom”)
Utredning efter minst två månaders alkoholfrihet – sid 175 Utredning och uppföljning – diagnostik Rad 24: Utredning av demenssjukdom efter minst två månaders alkoholfrihet
Grupp: Behandling – läkemedel
Utsättningsförsök av kolinesterashämmare – sid 183    
Utsättningsförsök av memantin – sid 195    
Omega 3-fettsyror – sid 201 Läkemedelsbehand­ling och tillskott – läkemedel/ tillskott/medical food Rad 63: Omega 3-fettsyror
D-vitamin – sid 217    
B-vitamin – sid 227 Läkemedelsbehand­ling och tillskott – läkemedel/ tillskott/medical food Rad 93: B-vitaminer som tillskott
Antibiotika – sid 243    
Grupp: Behandling – omvårdnad
Strukturerad uppföljning och utvärdering av BPSD – sid 251 Utredning och uppföljning – uppföljning Rad 31: Strukturerad uppföljning och utvärdering av BPSD och effekt av insatta åtgärder
Diagnostik av munhälsa och ätproblem med strukturerade bedömningsinstrument – sid 265 Utredning och uppföljning – personcentrerad vård Rad 33: Diagnostik av munhälsa och ätproblem med strukturerade bedömningsinstrument
Anpassad måltidsmiljö – sid 271 Stödinsatser – personcentrerad vård Rad 34: Anpassad måltidsmiljö, exempelvis små grupper, tid för ätande och möjlighet att själv komponera måltid
Toalettassistans, schemalagda toalettbesök – sid 285 Stödinsatser – personcentrerad vård Rad 35: Individuellt planerade toalettbesök
Kontinuerliga observationer och utvärderingar för att undvika begränsning – sid 293 Utredning och uppföljning – uppföljning Rad 36: Strukturerade och kontinuerliga utvärderingar av fysiska skyddsåtgärder
Kontinuerliga observationer och utvärderingar av elektroniska skyddssystem – sid 301 Utredning och uppföljning – uppföljning Rad 37: Strukturerade och kontinuerliga utvärderingar av välfärdsteknik
Individuellt anpassade kognitiva hjälpmedel – sid 305 Stödinsatser – personcentrerad vård Rad 39: Individuellt anpassade kognitiva hjälpmedel
Vårdarsång – sid 315 Stödinsatser – personcentrerad vård Rad 41: Vårdarsång
Utomhusvistelse – sid 325 Stödinsatser – personcentrerad vård Rad 49: Möjlighet till utomhusvistelse
Bolltäcke – sid 333 Stödinsatser – personcentrerad vård Rad 77: Tyngdtäcke
Individuellt anpassat stöd (ung anhörig) – sid 337 Stödinsatser – anhörigstöd Rad 89: Individuellt anpassat stöd (vid tillståndet ”ung anhörig person med demenssjukdom”)
Grupp: Organisation
Multiprofessionellt teambaserat arbete inom vård och omsorg – sid 345 Multiprofessionellt arbete – personcentrerad vård Rad 27: Multiprofessionellt teambaserat arbete inom vård och omsorg
Demensprofilerade inom hemtjänstlag för ökad kvalitet och kontinuitet – sid 359 Stödinsatser – dagverksamhet och särskilt boende Rad 28: Demensprofilerade hemtjänstlag
Bedömning av sociala konsekvenser inför vård- och framtidsplanering – sid 365 Utredning och uppföljning – personcentrerad vård Rad 29: Gemensam information och planering av nuvarande och framtida behov av vård- och omsorgsinsatser
Medicinsk, social och funktionsmässig uppföljning samt omvårdnadsuppföljning samt omvårdnadsuppföljning, vid behov eller minst årligen – sid 371    
Genetisk vägledning – sid 389 Utredning och uppföljning - diagnostik Rad 1: Remiss till klinisk genetiker för genetisk vägledning
Grupp: Utbildning
Utbildning i personcentrerad vård – sid 395 Utbildning – personcentrerad vård Rad 25: Långsiktig och kontinuerlig utbildning kombinerad med praktisk träning och handledning i personcentrerad vård och omsorg för personal som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom
Utbildning i demenssjukdom för biståndshandläggare – sid 441 Utbildning – utbildning Rad 26: Utbildning om demenssjukdom för biståndshandläggare och LSS-handläggare som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom

Citera denna rapport:

SBU. Vetenskapligt underlag till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2016. SBU Bereder 257. [accessed date]. Available from: https://www.sbu.se/257

Publicerad: Rapportnr: 257 Diarienr: UTV2015/265 https://www.sbu.se/257

Mer inom ämnet

SBU tar fram vetenskapliga underlag för Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Sedan den 1 juli 2015 tar SBU fram delar av de vetenskapliga underlagen till Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Slutprodukten nationella riktlinjer innehåller Socialstyrelsens rekommendationer som ska ge stöd för prioritering av behandlingar och metoder inom vård och omsorg. Läs mer här

Till de nationella riktlinjerna väljer Socialstyrelsen vilka frågeställningar som man önskar att SBU tar fram underlag för. Det är också Socialstyrelsen som sedan prioriterar vilka åtgärder som rekommenderas i riktlinjer för ett visst tillstånd.

Sidan publicerad