Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Vetenskap & Praxis

Snyggt förpackat skräp?

Att sammanställa forskningsresultat har blivit omåttligt populärt. Det trendar, som många yngre skulle säga. Inom medicinen har antalet systematiska översikter tredubblats på tio år. Sådana publikationer anses ge säkra besked och citeras ofta.

På ytan ser alla systematiska översikter lika trovärdiga ut. Men skenet bedrar. Vid närmare granskning visar sig en del vara otillförlitliga: ofullständiga, vinklade eller missvisande av andra skäl. För i likhet med andra forskningsmetoder kan översikter missbrukas och användas för att gynna särintressen.

En välkänd forskare som i skarpa ordalag påtalar detta är John Ioannidis, medicin- och statistikprofessor vid Stanford university i Kalifornien. I en artikel i tidskriften Milbank Quarterly tar Ioannidis forskningen om antidepressiva läkemedel som exempel.

Åren 2007–14, det vill säga efter att misstankar om ökad självmordsrisk hade börjat diskuteras, publicerades hela 185 metaanalyser om läkemedlen. Men knappt ens var tredje analys antydde något i slutsatserna om möjliga problem med behandlingen. Särskilt sällsynt var detta om någon av översiktsförfattarna var anställd hos läkemedelstillverkaren.

Lisa bero, forskare på universitetet i Sydney och vice ordförande i det vetenskapliga Cochrane-nätverkets styrgrupp, är en annan av pionjärerna när det gäller systematiska översikter. I en aktuell artikel i American Journal of Public Health påminner hon om att koppling mellan resultat och industrisponsring har påvisats i översikter även om passiv rökning, konstgjort sötade drycker och blodtrycksmediciner.

Problemet är också att sådant som kan snedvrida översikterna inte alltid är synligt. Bland 682 systematiska översikter som registrerades i databasen Medline under en månad år 2014, saknade var tredje en redovisning av hur litteraturen hade genomsökts eller hur studiernas kvalitet hade bedömts (Page MJ et al, 2016). Andra kritiska frågor som måste ställas om översikterna finns här.

Många dolda problem i systematiska översikter förekommer i alla slags studier – inte alls bara på det medicinska fältet.

Det handlar om forskare som ensidigt inriktar sig på positiva effekter och förbiser skadeverkningar. Eller som enbart bedömer genomsnittliga resultat utan att ta hänsyn till variationer i effekt mellan olika individer eller grupper. Eller som underskattar betydelsen av praktisk erfarenhet hos dem som använder insatsen och av dessas samspel med brukare, klienter och patienter.

Även om systematiska översikter har blivit populära, får resultaten inte utan vidare tas för sanna och okritiskt användas i vård och omsorg. Kvaliteten brister ofta, många metodproblem är dolda och det som mäts kan dessutom sakna relevans för patienter, brukare, praktiker och beslutsfattare.

Det som Gustaf Fröding skrev gäller fortfarande: ”Men strunt är strunt och snus är snus, om ock i gyllne dosor”. Därför gäller det att komma ihåg att alltid lyfta på locket även om dosan glänser av guld.

 

/Ragnar Levi Chefredaktör