Vetenskap & Praxis

SBU:S TIDNING

Hur undersöker vi egentligen effekter?

Kommer den här insatsen leda till att fler personer kan försörja sig? Kommer det nya arbetssättet medföra att färre ungdomsbrottslingar återfaller i brott? Och hur är det med eventuella negativa konsekvenser?

Senaste artiklarna från Vetenskap & Praxis

  1. SBU utvärderar sociala åtgärder mot kriminalitet bland unga

  2. Ny rapport undersöker behandlingar vid beroende i kombination med psykisk sjukdom

  3. Hur undersöker vi egentligen effekter?

  4. Trippelbehandling minskar svåra skov vid måttlig till svår astma

  5. Flera insatser kan hjälpa vid måttlig depression hos personer med demens

  6. Linskirurgi möjlig fördel vid ovanligt glaukom

  7. Diabetes: Samlad forskning visar kopplingar mellan mat och hälsa

  8. Hjälpmedel: El-rullstol upplevs bidra till delaktighet och frihet

  9. Fibromyalgi: Brist på bra studier av metoders varaktiga effekt

  10. Rehab: Kombinerade insatser kan vara bättre vid långvarig smärta

  11. Könsdysfori: Flera oklara effekter av hormonbehandling av unga

  12. Standardiserade metoder vid utredning av barn och unga inom socialtjänsten

  13. Barn: Flera program verkar kunna förebygga psykisk ohälsa

  14. Fysiska träningsprogram gör att klart färre äldre faller

  15. Positivt att sköta grönt inne på äldreboende

  16. Robotdjur kan ge äldre med demens ökat välbefinnande

  17. Viss effekt av hjärnträning vid mild till måttlig demens

  18. Graviditet: Ovisst hur delade bukmuskler behandlas bäst

  19. Födsel: Önskat snitt eller vaginalt spelar roll för mödrar och barn

  20. Meningen med att sätta punkt

  21. Sammanfattas forskningen rätt?

  22. Systematisk översikt: sex steg i arbetet

  23. Psykiatrisk heldygnsvård av unga – grundfrågorna måste tacklas

  24. Evidens om behandling av psykisk sjukdom efter förlossning

  25. Anställning vid nedsatt intellektuell funktion

  26. KBT respektive ACT i behandling av långvarig smärta: Individuell kontra gruppvis terapi

  27. Protonstrålbehandling av cancer hos barn och vuxna

  28. Videomöte jämfört med fysiskt besök inom primärvården

  29. Självvald inläggning vid allvarlig psykisk sjukdom

  30. Tidig nappanvändning och amningsproblem

  31. Napp mot plötslig spädbarnsdöd?

  32. Svar om evidensläget inför beslut

  33. Lipödem: Diagnoskriterier och behandlingsstudier behövs

  34. Postcovid: forskningsfrågor rankades av flera berörda

  35. Så används termerna på SBU

  36. Vulvasmärta: Bättre kunskap behövs om föga känt tillstånd

  37. Filmat samspel kan bidra till föräldrars lyhördhet för barnet

  38. Valet av insats är ibland ett etiskt vägval

  39. Psykiatri: Nätverktyg kan lindra som annan kbt vid social ångest

  40. Proffsledd tolvstegsinsats ökar chansen till varaktig nykterhet

  41. Vårdrelation: Fast kontakt kan spela stor roll för mångas hälsa

  42. Känsligt läge på lagret

  43. Forskarna måste visa hela bilden

  44. Arkiv tidigare nummer (pdf)

  45. Felkälla när forskare fiskar efter resultat

  46. Postcovid – SBU gör löpande översikt av studier av behandling och rehab

  47. Ska sporra till ny forskning om insatser vid psykisk ohälsa

  48. Klargör evidensläget inför beslut

  49. Hälsoekonomer undersöker hur resurserna kan räcka till mer hälsa

  50. Graviditet: Evidensläget för olika insatser mot tre komplikationer

  51. Felaktig syntes ger skev helhetsbild

  52. Evidens har kartlagts inom hela tandvården

  53. Depression: Möjligt bli bra av H-magnet när annat sviktar

  54. Föda barn: Svår rädsla verkar fångas upp väl av VAS-skalor

  55. Nyförlöst: Två undersökare och vårdprogram avslöjar bristning

  56. Inte bara ryktena förvirrar

  57. När det glappar mellan evidens och beslut

  58. Kristallkulan är alltid grumlig

  59. Forskning kan inte utplåna all osäkerhet

  60. Total hjärninfarkt – med sådan säkerhet bekräftas ”hjärndöd”

  61. Smärta – särskilt viktigt väga in läkemedelsrisker för äldre

  62. Tillförlitlig översikt kräver genomtänkt litteratursökning

  63. Kronisk migrän - toxin kan ge ett par smärtfria dagar till per månad

  64. CGRP-hämmare hindrar svår migrän men oklara biverkningar på sikt

  65. Vilka prognoser leder till bättre beslut?

  66. Tobaksrökning – vanligare bland personer som vejpat eller snusat

  67. Vård för långvariga symtom av covid-19

  68. Fler blir anställda med IPS än med vanlig rehab vid nedsatt psykisk funktion

  69. Ökad aktivitet vid fysisk funktionsnedsättning

  70. Screening plus stödsamtal mot ohälsosamt drickande

  71. Samlade fakta om insatser mot PTSD efter svåra trauman

  72. Stämmer fynden i studier av prognos?

  73. Möjligt hjälpa unga till vuxenliv efter placering

  74. Så kan forskningen ge mer tillförlitliga resultat

  75. Samlade resultat om utsatta barn och unga i enkelt format

  76. Antikroppar mot RSV: kostnaden per QALY varierar stort

  77. Påvisar förvirring hos patienter på sjukhus

  78. Risk- och behovsbedömning av unga kriminella kan vägleda

  79. Ojämnt med kunskap om insatser för bättre funktion

  80. KBT, SSRI och terapi med ögonrörelse kan hjälpa efter traumatisk stress

  81. Terapi kan minska risken för depression efter förlossning

  82. ”Samband” behöver inte betyda ”orsak”

  83. Mer och bättre samlad kunskap skulle stärka äldreomsorgen

  84. Musik gör troligen gott inom vård vid demens

  85. Könsdysfori: Vetenskapligt oklart hur unga mår på sikt

  86. Unga: Ovisst hur öppenvården bäst hindrar nya ungdomsbrott

  87. Tillägg av konstgjord lunga räddar fler vuxna med livshotande andnöd

  88. Möjligt att fysisk aktivtet lindrar svår menssmärta

  89. Rehab: Kan förbättra hälsa och livskvalitet efter hjärnskakning

  90. Helsäker men inte riktigt klok

  91. Om hjälpen hölls ihop

  92. Grundläggande frågor om kliniska riktlinjer

  93. Sjuksköterskor startar studiecirklar om evidens

  94. Så beskrivs begreppet HTA

  95. Oklart vilken metod att operera halsmandlarna som är mest skonsam

  96. Vetenskapligt ovisst hur psykiatrin kan slippa tvång

  97. Beröm och logik ingår i program som dämpar barns utagerande

  98. Screening kan upptäcka våld hemma – men oklart om bra hjälp finns

  99. Patienter och personal beskriver vilka studier som de helst vill se – och varför

  100. Kärnfrågor för patienter och personal ska sporra forskare och finansiärer