Kvetiapin jämfört med placebo vid demenssjukdom och kvarvarande aggressivitet efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling avseende effekter och biverkningar vid långtidsanvändning
Vad behövs?
Fler primärstudier behövs.
Genomgående saknas evidens för effekter och biverkningar vid långtidsanvändning och för huruvida allvarlighetsgraden av demenssjukdomen och eventuell samsjuklighet påverkar be-handlingsresultatet. Läs riktlinjerna (rad 73B)
Vad finns?
För ett eller flera andra utfall än de som anges ovan finns minst begränsat vetenskapligt underlag. Läs riktlinjerna (rad 73B)
Från rubriken ”Motivering till rekommendation” för rad 73B – åtgärd: ”Andra generationens antipsykotiska läkemedel”: Tillståndet har mycket stor svårighetsgrad. Åtgärden har effekt på viktiga utfallsmått. Åtgärden har allvarliga biverkningar men bättre biverkningsprofil jämfört med första generationens antipsykotiska läkemedel. Kommentar: Behandlingen är olämplig vid Lewykroppsdemens och vid Parkinson med demens. Se Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2017. Läs riktlinjerna (rad 73B)
Systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:
Inga identifierade
Ej uppdaterade systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:
Inga identifierade
Informationen är hämtad från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2017. Läs riktlinjerna (rad 73B)
- Diarienr:
- Publicerad:

Vetenskaplig kunskapslucka
En vetenskaplig kunskapslucka innebär att systematiska översikter visar på osäker effekt eller att det saknas systematiska översikter. Kunskapsluckorna publiceras på SBU:s webbplats. Ett syfte är att ge forskare och forskningsfinansiärer tips om var det saknas kunskap och identifiera var behovet av forskning är stort. Ett annat syfte är att ge vården och socialtjänsten ett underlag för prioritering.
Hitta publikationer och andra sidor här