Kognitiv beteendeterapi (KBT) specifikt utvecklad för behandling av ätstörningar jämfört med väntelista vid hetsätningsstörning avseende body mass index (BMI), livskvalitet och biverkningar
Vad behövs?
Fler primärstudier behövs.
Effekten på lång sikt är oklar då studier saknas, se Kapitel 7 i den systematiska översikten. Se även Kapitel 11 ”Överväganden för forskning, policy och praktik” i den systematiska översikten
Vad finns?
Det finns ett måttligt till begränsat stöd för att KBT ökar andelen som når remission, minskar hetsätningsfrekvensen, förbättrar patientens upplevelse av problemet och minskar graden av depression direkt efter avslutad behandling jämfört med väntelista. Se den systematiska översikten
Systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:
- SBU. Behandling av hetsätningsstörning. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2016. SBU-rapport nr 248. ISBN 978-91-85413-91-1. Mer om översikten
Ej uppdaterade systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:
Inga identifierade
- Diarienr:
- Publicerad:
Vetenskaplig kunskapslucka
En vetenskaplig kunskapslucka innebär att systematiska översikter visar på osäker effekt eller att det saknas systematiska översikter. Kunskapsluckorna publiceras på SBU:s webbplats. Ett syfte är att ge forskare och forskningsfinansiärer tips om var det saknas kunskap och identifiera var behovet av forskning är stort. Ett annat syfte är att ge vården och socialtjänsten ett underlag för prioritering.
Hitta publikationer och andra sidor här