Intervention för att minska alkoholriskbeteende hos barn med fetala alkoholspektrumstörningar (FASD)

Vad behövs?

Det går inte att dra några säkra slutsatser om effektiviteten av de olika interventionerna eftersom det rör sig om enstaka eller få studier inom varje område och med få deltagare. Långtidsstudier saknas. Ofta är det svårt att bedöma om en uppmätt förändring i ett utfallsmått innebär någon tydlig förändring i barnets liv. De utfallsmått som används är knutna till respektive intervention. Genomgående saknas ett standardiserat mått som beskriver välbefinnande och social situation före och efter en intervention (som till exempel ett mått på välbefinnande/ livskvalitet eller klassificering enligt ICF-CY). De eventuella negativa konsekvenserna av de olika interventionerna är dåligt belysta.

Det krävs ytterligare studier för att avgöra hur insatser som har utarbetats för individer med avvikelser i utveckling och beteende, som till exempel ADHD, ska anpassas på bästa sätt för personer som också uppfyller kriterier för tillstånd inom FASD. Detta gäller både insatser direkt riktade till barnet och insatser till barnets omgivning som till exempel familjestöd.

Det behövs studier där man studerar effekten av en intervention för de olika tillstånden inom FASD, det vill säga för FAS, pFAS, ND-PAE/ARND eller ARBD.

Det behövs studier som studerar ifall en viss insats ger en annorlunda effekt på barn som uppfyller kriterier för FASD och en ytterligare specificerad diagnos, till exempel ADHD, intellektuell funktionsnedsättning eller autism, än på barn som har den specificerade diagnosen, men inte FASD.

Det behövs studier som jämför effekten av medicinering för ADHD hos individer med ADHD och FASD jämfört med individer med enbart ADHD. Mer om översikten

Fler primärstudier behövs.

Vad finns?

Systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

  • SBU. Fetalt alkoholsyndrom (FAS) och Fetala alkoholspektrumstörningar (FASD) – tillstånd och insatser: En systematisk översikt och utvärdering ur ett socialt, medicinskt, ekonomiskt och etiskt perspektiv. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2016. SBU-rapport nr 258. ISBN 978-91-88437-00-6. Mer om översikten

Ej uppdaterade systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Inga identifierade

Diarienr:
Publicerad:
Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare.

Vetenskaplig kunskapslucka En vetenskaplig kunskapslucka innebär att systematiska översikter visar på osäker effekt eller att det saknas systematiska översikter. Kunskapsluckorna publiceras på SBU:s webbplats. Ett syfte är att ge forskare och forskningsfinansiärer tips om var det saknas kunskap och identifiera var behovet av forskning är stort. Ett annat syfte är att ge vården och socialtjänsten ett underlag för prioritering.

Hitta publikationer och andra sidor här

Sidan uppdaterad