Duloxetin jämfört med placebo vid fibromyalgi hos vuxna personer

Vad behövs?

Fler primärstudier behövs.

  • Det behövs fler effektstudier av tillräcklig storlek och kvalitet, samt med tillräckligt lång uppföljning. Det behövs även effectiveness-studier, det vill säga kontrollerade studier som utförts enligt sedvanlig klinisk rutin.
  • Behovet och effekterna av olika behandlingsinsatser kan skilja sig mellan delgrupper av personer med olika förutsättningar. Det behövs därför studier som undersöker behandlingarna i sådana delgrupper av personer med fibromyalgi.
  • Studierna rapporterar ofta delar av de utfall som rekommenderas i Outcome Measures in Rheumatology Clinical Trials (OMERACT), men inte mått som kan visa arbetsrelaterad eller social funktion. Det vore önskvärt att fler studier rapporterade sådana utfall.
  • För att bättre kunna avgöra effekten av vanliga behandlingsstrategier skulle studier som designats att testa till exempel läkemedel i kombination med fysisk aktivitet, eller av fysisk aktivitet i kombination med psykologisk behandling behövas.
  • Om delkomponenterna utvärderades i mer sammansatta behandlingar skulle man bättre kunna avgöra vilka av komponenterna som är effektiva och vilka som kanske inte behöver ingå.
  • För att kunna avgöra patientnyttan skulle man i framtida studier behöva beskriva eventuella negativa händelser som kan ha uppstått i samband med behandlingen även för andra insatser än läkemedel på ett konsekvent sätt.

Läs kapitel 16, ”Överväganden för forskning”, i rapporten.

Vad finns?

Det vetenskapliga underlaget visar att duloxetin kan minska depressiva symtom (låg tillförlitlighet), smärtpåverkan (pain interference) (låg tillförlitlighet) och psykisk livskvalitet (låg tillförlitlighet) efter cirka 12 veckors behandling. Läs rapporten

Systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

SBU. Behandling och rehabilitering vid fibromyalgi: en systematisk översikt och utvärdering av effekter på hälsa. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU Utvärderar 340. Mer om översikten

Ej uppdaterade systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Inga identifierade

Diarienr:
Publicerad:
Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare.

Vetenskaplig kunskapslucka En vetenskaplig kunskapslucka innebär att systematiska översikter visar på osäker effekt eller att det saknas systematiska översikter. Kunskapsluckorna publiceras på SBU:s webbplats. Ett syfte är att ge forskare och forskningsfinansiärer tips om var det saknas kunskap och identifiera var behovet av forskning är stort. Ett annat syfte är att ge vården och socialtjänsten ett underlag för prioritering.

Hitta publikationer och andra sidor här

Liknande kunskapsluckor

Sök fler kunskapsluckor inom samma område: