Framtida forskning om fysisk ansträngning i arbetet och hälsotillstånd

Sedan år 2011 har SBU i uppdrag från regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för sjukdom. Inom ramen för uppdraget tar SBU fram olika typer av rapporter. Vi har sammanställt information om forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor som har identifierats i arbetet med SBU-rapporterna. Informationen riktar sig främst till dig som forskar om arbetsmiljö och hälsotillstånd och till finansiärer av forskning inom området.

Lästid: ca 4 min

Denna sida tar upp forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor om samband mellan fysisk ansträngning i arbetet och hälsotillstånd som identifierats i rapporterna.

Vilken forskning behövs i framtiden?

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom: en systematisk litteraturöversikt (2014) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forskningsbehov avseende betydelsen av fysisk ansträngning i arbetet för symtom på depression och utmattningssyndrom hos vuxna personer:

Exponering–utfall

  • Samband mellan fysiskt krävande arbete och depressions­symtom, respektive symtom på utmattnings­syndrom, bör uppmärksammas som ett angeläget forsknings­område. Dessutom bör kombinationen psykiskt och fysiskt krävande arbete studeras.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem: en systematisk litteraturöversikt (2014) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forskningsbehov avseende betydelsen av fysisk ansträngning i arbetet för ryggproblem hos vuxna personer:

  • De begrepp som används för att beskriva vissa exponerings­faktorer behöver preciseras för att informationen om arbetets beskaffenhet ska bli mer exakt och tillämpbar. Exempel är samlings­begrepp av typen ”fysisk ansträngning”. Om forskarna istället undersöker vad det är i arbetet som är ansträngande blir den framtida kunskapen mer exakt.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom: en systematisk litteratur­översikt (2015) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forsknings­behov avseende betydelsen av fysisk ansträngning i arbetet för hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer:

  • Hur intensiteten i den fysiska ansträngningen påverkar olika former av hjärt-kärlsjuklighet är oklart. Det är likaledes oklart hur dos–respons­mönstret ser ut.
  • Arbetslivet karakteriseras alltmer av brist på rörelse, såsom stillasittande. Fler studier behövs för att undersöka effekterna av detta på metabola faktorer (såsom högt blodtryck, förhöjda blod­fetter och blod­socker­nivåer) och hjärt-kärlsjuklighet.
  • Studier visar att omväxlande gående, stående, sittande i korta intervaller har god effekt på metabola faktorer och troligtvis i förlängningen på hjärt-kärlhälsa. Exempel på sådant som bör undersökas i framtida forskning är huruvida sambandet mellan fysisk belastning och hjärtsjukdom följer en U-formad sambandskurva.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter (2016) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forsknings­behov avseende betydelsen av fysisk ansträngning i arbetet för artrosbesvär hos vuxna personer:

  • Det är svårt att studera situationer i arbete där enbart pulshöjande arbete studeras utan att kroppens leder belastas. Detta gör att framtida forskning kring artrosbesvär på grund av arbets­relaterade faktorer behöver preciseras tydligare, så man vet vilken exponering som avses.
  • Framtida forskning bör särskilt studera om den arbets­relaterade exponeringen av fysisk ansträngning är skyddande eller om den har en negativ inverkan på artros­besvär.
    Exempel: Följer sambandet mellan fysisk ansträngning och artrosbesvär en U-formad sambands­kurva, där för lite och för mycket fysisk ansträngning är skadligt?

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

Läs mer om övergripande metodologiska frågor

Fysisk ansträngning

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter (2016) beskrivs att kroppen belastas så fort man reser sig från liggande och pågår så länge man står, går eller sitter. Fysisk ansträng­ning uppträder således både på arbetet och i fritiden, i ett ständigt växlande mönster över tid. En lagom stor belastning av kroppen är nyttig och nöd­vändig för hälsa och välmående. För lite belastning, det vill säga inaktivitet, kan leda till ben­skörhet (osteoporos), muskel­förtvining och risken att utveckla ett metabolt syndrom. Motion och träning innebär fysisk ansträng­ning på kroppen, men det finns idag ingen klar bild av var gränsen går mellan nyttig och skadlig fysisk ansträng­ning.

Såväl intensitet (vilken nivå kraften ligger på), frekvens (hur ofta kraften växlar) som duration (hur länge kraften pågår) har betydelse för den samman­vägda dosen av fysisk ansträngning, och därmed hur kroppen reagerar på denna belastning. Dessa tre dimensioner beskriver tillsammans förloppet av på­frestning och åter­hämtning, det vill säga hur belast­ningen varierar över tid. Läs mer i Kapitel 2.

Brevbärare drar cykel genom snödriva

Till toppen