Framtida forskning om framtidsutsikter för arbetet och hälsotillstånd

Sedan år 2011 har SBU i uppdrag från regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för sjukdom. Inom ramen för uppdraget tar SBU fram olika typer av rapporter. Vi har sammanställt information om forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor som har identifierats i arbetet med SBU-rapporterna. Informationen riktar sig främst till dig som forskar om arbetsmiljö och hälsotillstånd och till finansiärer av forskning inom området.

Lästid: ca 2 min

Denna sida tar upp forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor om samband mellan framtidsutsikter för arbetet och hälsotillstånd som identifierats i rapporterna.

Vilken forskning behövs i framtiden?

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar: en systematisk litteratur­översikt (2013) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forsknings­behov avseende betydelsen av framtids­utsikter för arbetet för sömn­störningar hos vuxna personer:

Exponering–utfall

  • Den uppenbara bristen på väl­designade studier som rör osäker framtid för arbetet motiverar ytterligare studier för att fastställa huruvida otrygghet kan vara relaterad till störd sömn.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattnings­syndrom: en systematisk litteraturöversikt (2014) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forsknings­behov avseende betydelsen av framtids­utsikter för arbetet för symtom på depression och utmattnings­syndrom hos vuxna personer:

  • En aspekt som bör beaktas i framtida forskning är hur länge personer haft en situation där de upplever osäkerhet i sin anställning.
  • Kunskapsluckor som identifierades avseende osäkerhet i anställningen var skillnader mellan olika yrkesgrupper, samt studier som undersökte hur konjunkturläge, utbildning, ålder och kön påverkade sambandet.

Exponering–utfall

  • Två ”underbeforskade” områden är den ökande omfattningen av tids­begränsade anställningar (på bekostnad av tillsvidare­anställningar) och hur detta påverkar de anställdas psykiska hälsa samt hur anställda påverkas av ned­skärningar och omorganisationer.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom: en systematisk litteratur­översikt (2015) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forsknings­behov avseende betydelsen av framtids­utsikter för arbetet för hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer:

Exponering–utfall

  • Samband mellan tillfälliga anställningar och hjärt-kärlsjukdom; det är angeläget att sådana anställnings­former studeras i framtida forskning, särskilt som det finns en risk att tillfälligt anställda har en sämre arbetsmiljö.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

Läs mer om övergripande metodologiska frågor

Framtidsutsikter för arbetet

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom: en systematisk litteratur­översikt (2015) beskrivs att arbetslivet förändras ständigt, vilket har konsekvenser för de enskilda arbetstagarna, särskilt när förändringarna sker ofta. Såväl privata som offentliga verksam­heter kan läggas ner eller slås samman. Ibland pågår förändrings­processen under lång tid innan det finns tydliga besked om vad som kommer att hända i framtiden. Läs mer i Kapitel 2.

Till toppen