Pallidotomi vid Parkinsons sjukdom

Alerts bedömning

Version: 3

Metod och målgrupp

Parkinsons sjukdom är en kronisk neurologisk sjukdom som beror på att de dopaminproducerande cellerna i hjärnan förtvinar. De typiska symtomen är muskelstelhet, skakningar och rörelsehämning. Sjukdomen kan med hjälp av L-dopa-läkemedel kontrolleras effektivt under cirka 5-10 år. Därefter uppstår ofta biverkningar i form av ofrivilliga rörelser (dyskinesier) och balansproblem. Neurokirurgiska ingrepp används i liten omfattning som ett komplement till läkemedel vid behandling av Parkinsons sjukdom. Pallidotomi, som är ett stereotaktiskt neurokirurgiskt ingrepp, innebär att sjuklig hjärnvävnad förstörs med hjälp av en elektrodspets som levererar mycket högfrekvent ström. I Sverige beräknas cirka 20 000 personer ha Parkinsons sjukdom. Av dessa uppskattas cirka 500 utgöra målgrupp för någon form av neurokirurgisk behandling, inklusive pallidotomi.

Patientnytta

I en randomiserad studie visades vid 6-månaders uppföljning signifikant förbättring av motorisk funktion, ADL, livskvalitet och dyskinesifri tid hos de opererade. I studien ingick 37 patienter. Efter ytterligare sex månader uppvisade patienterna signifikanta förbättringar, jämfört med före ingreppet, i form av mindre skakningar, stelhet, dyskinesi och högre livskvalitet. I en kontrollerad icke randomiserad studie av 20 patienter uppmättes motsvarande resultat ett år efter ingreppet. Uppföljningsstudier, upp till 13,5 år efter pallidotomin, tyder på en kvarstående effekt på dyskinesi och skakningar, men att övriga positiva effekter avklingar. Dödligheten i samband med ingreppet har beräknats till 1,2 procent. Till de allvarliga komplikationerna hör infarkt och stroke (4 procent), samt neuropsykologiska eller kognitiva konsekvenser som avtagande minnesförmåga och beteendeförändringar. Rapporterade biverkningsfrekvenser varierar mellan studierna, troligen beroende på skillnader i använd teknik samt om det rör sig om ett höger- eller vänstersidigt ingrepp.

Etiska aspekter

Riskerna med pallidotomi, som är ett oåterkalleligt ingrepp, måste vägas mot den förväntade nyttan. Det är viktigt att patienterna erhåller adekvat information om kunskapsläget kring effekterna på kort och lång sikt.

Ekonomiska aspekter

Enligt en engelsk analys skulle kostnaden per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) ligga mellan 25 000 och 65 000 pund.

Kunskapsläge

Det finns i dagsläget viss* vetenskaplig dokumentation om metodens korttidseffekt på patienternas symtom. När det gäller varaktigheten av dessa effekter liksom deras betydelse för patienternas livskvalitet finns i dag ringa* vetenskaplig dokumentation. Det finns ingen* vetenskaplig dokumentation om kostnadseffektivitet.

Pallidotomi bör utföras inom ramen för uppföljningsstudier så att bättre kunskap erhålls dels om patientnytta och dels om relationen mellan kostnad och nytta.

*Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Marwan Hariz, professor, National Hospital of Neurology and Neurosurgery, London. Rapporten har granskats av Olle Corneliuson, med dr, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.