Kunskapsläget kan ha förändrats genom att det har kommit ny forskning eller systematiska översikter av relevans för den aktuella frågeställningen. Sammanställda resultat och ett kunskapsläge med starkt vetenskapligt stöd är dock ofta tillförlitliga över tid.
Välkommen att läsa mer i SBU:s Metodbok. Metodboken ger vägledning åt de som utför och granskar systematiska översikter inom hälso- och sjukvård, tandvården samt socialtjänst och funktionshinderområdet.
Benmärgstransplantation
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Utvärderingens syfte
Att gå igenom vilken roll behandling med benmärgstransplantation spelar i Sverige, med särskilt avseende på den nuvarande situationen och framtida behov.
Tillvägagångssätt
Strukturerad översikt, kostnadsanalys.
Genomgång av publikationen
Intern genomgång av projektgruppen, SBU:s styrelse och SBU:s expertgrupp. Kompletterande extern genomgång av experter på området.
SBU:s slutsatser och rekommendationer
- Benmärgstransplantationer är en del av den hematologiska intensivvården. Autolog och allogen transplantation är alternativ till andra tänkbara behandlingsmetoder t ex konventionell kemoterapi.
- Under 1990 gjordes cirka 60 allogena och cirka 80 autologa benmärgstransplantationer i Sverige. Behovet kan för närvarande uppskattas till cirka 100 allogena och 150 autologa benmärgstransplantationer per år. En viss ökning av verksamheten kan därför förväntas.
- Allogen transplantation skiljer sig principiellt från autolog, men det finns också stora likheter mellan behandlingsmetoderna. Det finns vetenskapliga belägg för att man uppnår bättre resultat om antalet allogena transplantationer per enhet överstiger fem per år. Det finns därför anledning att begränsa antalet sjukhus som utför allogen transplantation till de få som har en tillfredsställande stor verksamhet och autolog till de regionsjukhus som tillskapar resurser och tekniska förutsättningar för en sådan transplantation.
- Det finns uppenbara etiska problem när det gäller val av behandlingsalternativ vid de sjukdomar där benmärgstransplantation kan komma ifråga. En bredare diskussion om etiska frågeställningar i samband med benmärgstransplantation bör initieras med deltagande av representanter för patienter och anhöriga. Samstämmighet bör nås om vilka patientgrupper som i första hand bör behandlas med benmärgstransplantation.
- Det internationella samarbetet för utvärdering av behandlingsmetoder är av stor betydelse. Sverige bör aktivt fortsätta att delta i detta.
- Autolog benmärgstransplantation som metod vid behandling av solida tumörer är ännu så länge en verksamhet som befinner sig på försöksstadiet och bör därför tills vidare bedrivas endast inom ramen för särskilda forskningsprogram.
Projektgrupp
- Gahrton G
- Ljungman
- Ringdén O
- Robért KH
- Arnlind M
- Dahlgren H
- Jonsson E
- Magnusson S
- Marké LÅ
- Paulin T
- Persson U
- Nilsson-Forinder U