Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga

Lästid: ca 2 min Publicerad: Uppdaterad: Publikationstyp:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

Slutsatser

  • Inget av de manualbaserade programmen för skolan har visats fungera allmänt drogförebyggande. Enstaka program har visats kunna minska konsumtion av tobak eller cannabis eller tungt episodiskt drickande. Effekterna är vanligen i storleksordningen 1–5 procent. Det vetenskapliga stödet räcker inte för att dra några slutsatser om effekten av manual­baserade föräldrastödsprogram i grupp. Skol- och föräldra­stödsprogram har i några studier lett till ökad konsumtion.
  • Så kallade multimodala projekt, det vill säga projekt där olika aktörer i lokalsamhället agerar gemensamt och där flera tillgänglighets­begränsande insatser ingår, kan minska konsumtionen av alkohol hos unga. En förutsättning är att insatserna implementeras väl. Projekt i lokalsamhället där aktörerna i huvud­sak väljer och samordnar olika efterfråge­begränsande insatser har inga eller mycket små effekter på konsumtion av alkohol, cannabis och tobak.
  • Kortvariga insatser i form av motiverande samtal och så kallad personanpassad normativ återkoppling kan minska alkoholkonsumtion hos unga med riskbruk.
  • SBU:s hälsoekonomiska analys över alko­hol­preventivt arbete skattar att två förebyggande insatser skulle kunna ge måttliga kostnader per hälsoeffekt. Förutsatt att andelen ungdomar som intensivkonsumerar minskar med minst 5 procent, skulle ett specifikt skolbaserat program kunna vara kostnads­effektivt. Motiverande samtal skulle kunna vara kostnadseffektivt om andelen ungdomar som intensivkonsumerade minskar med minst 2,5 procent.
  • Trots att litteraturen är omfattande om missbruksprevention finns det stora kunskapsluckor. Nya interventioner som bygger på andra teorier än de utvärderade manualbaserade programmen behöver utvecklas och utvärderas i studier med adekvat design. Ytterligare forskning behövs även avseende interventioner riktade till unga vuxna utanför skol- och hög­skolemiljö, liksom insatser som syftar till att förebygga missbruk av dopningspreparat, läkemedel och spel.

Citera denna rapport: SBU. Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2015. SBU-rapport nr 243. ISBN 978-91-85413-87-4.

Professor Kent Nilsson berättar om rapporten

Hör professor Kent Nilsson, ordförande i projektet, berätta om rapporten

Pressmeddelande

Samverkande insatser i samhället kan minska bruk av alkohol hos unga

Lokal samverkan mellan till exempel kommun, skola, polis och butiker där man begränsar tillgängligheten av alkohol kan minska konsumtion av alkohol bland unga men effekterna är små. Det visar SBU i en ny rapport som granskar insatser för att förebygga missbruk av alkohol, narkotika, dopningspreparat, tobak, spel och läkemedel hos barn och unga upp till 25 år.

Läs pressmeddelandet

Artikel från SBU:s tidning Vetenskap & Praxis

Missbruk – Enstaka program kan minska visst riskbruk bland unga

Det är möjligt att förmå unga personer att dricka något mindre om exempelvis kommun, skola, polis och butiker samverkar för att göra alkoholen mindre tillgänglig. Inget skolprogram har visats fungera allmänt förebyggande mot droger, men bruk av tobak respektive cannabis kan minskas av enstaka program, liksom också tungt helgdrickande.

Läs artikeln

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Kent Nilsson, ordförande
  • Gunilla Jarlbro
  • Johanna Gripenberg
  • Fredrik Spak
  • Anders Tengström
  • Nils Stenström
  • Christina Kadesjö
  • Josef Milerad
  • Ingvar Karlberg, etik
  • Johan Jarl, hälsoekonomi

SBU

  • Agneta Pettersson, projektledare
  • Jenny Odeberg, biträdande projektledare
  • Pia Johansson, hälsoekonom
  • Kickan Håkanson, projektadministratör
  • Agneta Brolund, informationsspecialist
Sidan uppdaterad