Metoder för risk- och behovsbedömning vid kriminellt beteende hos unga

Unga som uppvisar ett allvarligt kriminellt beteende har i vuxen ålder en förhöjd risk för flera negativa utfall. De kan hamna utanför arbetsmarknaden och fortsätta i kriminalitet. Risk för psykisk och fysisk ohälsa, missbruk och förtida död föreligger också i målgruppen. Att försöka motverka dessa beteenden är därmed angeläget avseende utredning/bedömning av såväl risk som rätt till insatser. Flera aktörer är involverade med unga som begår brott, bland annat socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin, hälso- och sjukvården samt Statens institutionsstyrelse, SIS.

Projektet är egeninitierat men Socialstyrelsen ska ta fram ett kunskapsstöd för socialtjänstens arbete med ungdomar som begår brott i åldrarna 12–18 år och SBU:s resultat kan bli en del i detta.

Syftet är undersöka om det finns risk- och behovsbedömningsmetoder som på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga våld eller återfall i annan kriminalitet, inklusive gängrelaterad kriminalitet, samt dessa metoders inverkan för val av insatser på kort och långsikt jämfört med att inte använda dessa metoder.

Populationen avser ungdomar 12–18 år som uppvisat allvarliga beteendeproblem i form av våld och/eller annan kriminalitet inklusive gängrelaterad kriminalitet. Ungdomarna ska befinna sig i en klinisk miljö.

I projektet ska även kvalitativa studier om upplevelser av att använda risk- och behovsbedömningsmetoder ingå, samt etiska och ekonomiska aspekter.

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Susanne Strand, Örebro universitet
  • Helene Ybrandt, Umeå universitet
  • Johan Glad, Socialstyrelsen
  • Martin Lardén, Kriminalvården, Karolinska Institutet.
  • Pia Nykänen, Göteborgs universitet

Från SBU

  • Therese Åström (projektledare)
  • Gunilla Fahlström (biträdande projektledare)
  • Anna Attergren Granath (projektadministratör)
  • Agneta Brolund (informationsspecialist)
  • Johanna Wiss (hälsoekonom)
  • Ulrika Janson (jurist)
Sidan uppdaterad