Insatser i öppenvård för att förebygga ungdomars återfall i brott

Bakgrund

De flesta individer begår brott någon gång under ungdomstiden, majoriteten av brotten är dock lindriga. En liten andel av ungdomarna begår grova brott och fortsätter även att begå brott in i vuxen ålder. År 2016 var antalet lagföringsbeslut för ungdomar och unga vuxna i åldern 15–20 år 18 000 (14 500 män och 3 500 kvinnor). Vanligt förekommande brott där unga lagförs är misshandel, stöld, snatteri och narkotikabrott. Ungdomar som begår brott är en utsatt grupp på flera sätt, till exempel har de sämre fysisk och psykisk hälsa, högre risk för förtida död och självmord samt ökad risk för att fortsätta begå brott jämfört med ungdomar som inte är brottsbelastade. Det är därmed angeläget att dessa ungdomar får effektiva insatser, till exempel mot antisocialitet eller mot associerade svårigheter och problem. De flesta ungdomar som uppvisar ett kriminellt beteende ges i Sverige insatser inom socialtjänstens öppenvård. Ungdomar som uppvisar ett återkommande aggressivt eller kriminellt beteende och diagnosticerad psykisk ohälsa (t.ex. uppförandestörning och ADHD) kan även återfinnas inom barn- och ungdomspsykiatrins öppenvård. De insatser som ges inom öppenvården i Sverige idag är komplexa och många är inte utvärderade. Socialstyrelsens förstudie där man kartlagt socialtjänstens behov av stöd och styrning i arbetet med barn och unga som begår brott, visade att såväl myndighetshandläggare som samverkansaktörer efterfrågade kunskap om vilka insatser som är lämpliga för denna målgrupp.

Syfte

Syftet med projektet är att vetenskapligt utvärdera olika insatser inom öppenvården för att förebygga ungdomars återfall i brott. Översikten kan därmed primärt användas i det sociala arbetet inom kommunernas socialtjänst samt inom landstingens barn- och ungdomspsykiatri för att motverka fortsatt kriminellt beteende hos unga.

Pågående projekt

Beräknad publicering: Våren 2020
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Diarienr: SBU 2018/498

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Tina Olsson, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
  • Cecilia Andree Löfholm, Statens institutionsstyrelse (SiS)
  • Therese Skoog, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
  • Niklas Långström, Rättsmedicinalverket, Stockholm

Från SBU

  • Lina Leander, projektledare
  • Knut Sundell, biträdande projektledare
  • Anneth Syversson, projektadministratör
  • Agneta Brolund, informationsspecialist
  • Anna Ringborg, hälsoekonom
  • Jien Long, hälsoekonom
  • Therese Åström, resurs
Sidan uppdaterad