Förlossning med av den gravida kvinnan önskat kejsarsnitt – fördelar och nackdelar för moder och barn

Bakgrund

Kejsarsnittsfrekvensen ökade under 1970-talet (5 procent av förlossningar år 1973), sjönk något under 1980-talet, ökade markant under perioden 1993–2006 (18 procent 2006), och har sedan dess legat relativt stilla på cirka 18 procent riksgenomsnitt med betydande variation mellan sjukhus och regioner (SoS artikelnummer 2019-12-6529). Planerade kejsarsnitt (med eller utan medicinsk indikation) har under den senaste tjugoårsperioden legat på ca 6-8 procent och de akuta någon (några) procent högre.

En del gravida kvinnor önskar kejsarsnittsförlossning istället för vaginal förlossning. Förstföderskor kan av rädsla för att föda vaginalt eller av andra skäl önska ett planerat kejsarsnitt. Rädsla för vaginal förlossning kan bl.a. grunda sig på risk för bristningar, smärta, livmoderframfall, urin eller avföringsinkontinens och att sexuallivet ska påverkas negativt. Rädsla för att barnet ska skadas vid en vaginal förlossning framförs också. Ibland anges ingen specifik orsak. Frekvensen kejsarsnitt på gravida kvinnans önskan är låg i Sverige bland förstföderskor (SoS artikelnummer 2019-12-6529). Bara fem procent av förstföderskor förlöstes med planerat kejsarsnitt, och av dem var enbart var fjärde på moderns önskan. Bland omföderskor var det 9,4 procent som förlöstes med planerat kejsarsnitt, och ungefär en tredjedel av dessa var på moderns önskan Den största gruppen som önskar kejsarsnitt är därmed omföderskor som tidigare genomgått kejsarsnitt eller annan komplicerad förlossning (1,2). Andelen kejsarsnitt på psykosocial indikation ökade under perioden 1990-2001 med hela 80 procent (SoS artikelnummer 2019-12-6529).

Mot bakgrund av den mycket utförliga information som publicerats av Socialstyrelsen om kortsiktiga medicinska komplikationer för modern vid planerat kejsarsnitt och vaginal förlossning (SoS artikelnummer 2018-5-20 och 2019-12-6529) kommer en kompletterande litteratursökning och utvärdering bara ske för moderns långtidskomplikationer. Dessutom kommer kunskaperna kompletteras om barnets korttids- och långtidskomplikationer och en kvalitativ analys av upplevelser och erfarenheter av handläggningen av kejsarsnittsförlossning på moderns önskan genomföras. Hälsoekonomiska konsekvenser och en etisk diskussion ingår också i utvärderingen.

Syfte

SBU har fått i uppdrag från regeringen att utvärdera det vetenskapliga stödet för av modern önskat kejsarsnitt. Utvärderingen ska omfatta en systematisk översikt avseende positiva och negativa effekter. Upplevelser och erfarenheter analyseras genom sammanvägning av studier med kvalitativ analysmetodik. Hälsoekonomiska aspekter ska analyseras med utgångspunkt från den systematiska översikten. Etiska aspekter ska lyftas och diskuteras.

Pågående projekt

Beräknad publicering: Kvartal 4, 2021
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Diarienr: SBU 2020/109