Behandling av psykisk sjukdom efter graviditet

Bakgrund

Psykisk sjukdom i samband med graviditet och under spädbarnsperioden skiljer sig inte mycket från förekomsten av psykisk sjukdom hos icke-gravida i motsvarande åldersintervall.

Psykisk sjukdom kan ha negativa konsekvenser inte bara för den drabbade kvinnan utan i hög grad också hennes barn och hela familjen. Psykisk sjukdom kan påverka den viktigaste relationen, anknytningen/bindningen mellan mamman och barnet. Och detta påverkar moderns förmåga att ta hand om sitt barn, parrelationen och livskvaliteten. Förmågan till samspel och omsorg om barnet kan ha stor betydelse för barnets hälsa och utveckling eftersom anknytningsbeteendet formas av den känslomässiga relationen mellan barn och förälder.

I Sverige föds omkring 115 000 barn per år. Tidig födsel, låg födelsevikt och neonatala komplikationer är vanligare hos barn till mödrar med psykisk sjukdom under graviditeten. Att drabbas av psykisk sjukdom postpartum kan leda till negativa konsekvenser för barn, som löper en ökad risk att längre fram drabbas av psykisk sjukdom i ungdomsåren eller som ung vuxen.

Vanliga psykiska sjukdomar inkluderar, men begränsas inte till, depression och ångestsyndrom. Andra mindre vanliga men allvarligare tillstånd är exempelvis bipolär sjukdom och psykotiska syndrom. I Sverige är suicid en av de vanligaste dödsorsakerna under graviditet och året efter barnets födelse (3,7/100 000 födslar).

Även om uppgifterna skiljer sig åt, med avseende på uppföljningstidens längd, kommer mellan 3–6 procent av kvinnor drabbas av en egentlig depression under graviditeten eller under de närmaste veckorna eller månaderna efter förlossningen. Om kvinnor med lindrigare depressiva tillstånd inkluderas rapporteras att 10–20 procent av kvinnor i den perinatala perioden är drabbade. Hälften av så kallad postpartumdepression debuterar redan under graviditeten. Egentlig depression förekommer hos 5–9 procent av kvinnor efter förlossningen. Olika riskfaktorer har identifierats, som till exempel hormonella förändringar, stress, bristande stöd, somatisk sjukdom, tidigare depressioner och ångest.

Depression efter graviditeten kan obehandlat bli långvarig. En tredjedel av kvinnor med perinatal depression har fortfarande symtom vid barnets ettårsdag. Det förekommer skillnader både internationell och nationellt i vilken utsträckning olika behandlingar ges.

Ångestsyndrom under spädbarnsperioden har en liknande prevalens som postpartumdepressioner med ca 8,6 procent. Samsjuklighet med både depression och ångestsyndrom är vanligt, mellan 40 till 70 procent.

Bipolärt syndrom förekommer hos ca 1 till 2 procent av befolkningen. Vid snabb och drastisk insjuknande i psykos under spädbarnsperioden är ca 80 procent relaterat till bipolärt syndrom. Risken för såväl bipolära skov som postpartumpsykos drabbar cirka 1 till 2 per 1 000 nyblivna mammor. Kvinnor med känd bipolärt syndrom har hög risk för återfall i en manisk psykos efter förlossning, särskild om stämningsstabiliserande behandling avslutats under graviditet. Även efter många års besvärsfrihet är risken 40 procent att utveckla ett nytt depressivt skov under graviditeten.

Kvinnor med kroniska psykotiska syndrom har en ökad risk att återfalla i ett psykotiskt skov efter förlossning, vanligtvis tre månader efter förlossning.

Syfte

SBU har inom ramen för regleringsbrevet för 2020 (dnr S2019/05315/RS, regeringsbeslut 2019-12-19) beslutat att starta detta projekt med syfte att kartlägga det vetenskapliga kunskapsläget avseende metoder för behandling av psykisk sjukdom efter graviditet.

Detta uppnås genom att identifiera och granska systematiska översikter för att:

  • identifiera på vilka områden som det finns tillförlitlig och sammanställd vetenskaplig kunskap och på vilka områden sådan kunskap saknas,
  • identifiera behov av fler primärstudier, och
  • identifiera om det finns delar av systematiska översikter som kan användas när nya översikter tas fram.

De kunskapsområden som kartläggningen gäller definieras och kategoriseras av en grupp sakkunniga utifrån populationer, interventioner och utfall. De områden som inkluderas i kartläggningen samt indelningen stäms sedan av med representanter för brukare och profession så att den är relevant utifrån ett svenskt perspektiv.

Resultatet av kartläggningen blir en karta som visar var det finns, respektive saknas, tillförlitliga sammanställda forskningsresultat (systematiska översikter). I processen för denna kartläggning ingår däremot ingen prioritering av de vetenskapliga kunskapsluckor som identifieras.

Pågående projekt

Beräknad publicering: Kvartal 1, 2021
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Diarienr: SBU 2020/73