Behandling av postpartumdepression

Lästid: ca 1 min Publikationstyp:
Dela:

Pågående projekt

SBU granskar aktuell och välgjord forskning och tar reda på vilken effekt olika insatser har, om det finns några risker eller etiska problem och vad som gör mest nytta för pengarna inom områdena hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst, funktionstillstånd- och funktionshinder samt arbetsmiljö.

Bakgrund

Postpartumdepression är en relativt vanlig komplikation efter förlossning; uppskattningsvis 12–15 % av nyblivna mödrar drabbas av depression i någon grad. Vanliga symtom är nedstämdhet, sömnsvårigheter, skuldkänslor och tankar på att skada sig själv eller barnet. En postpartumdepression kan också leda till negativa konsekvenser för det nyfödda barnet, såsom inverkan på dess socioemotionella och kognitiva utveckling.

En depressionsepisod under perioden efter förlossningen kan bli långvarig och leda till framtida depressionsepisoder. Det är därför av vikt att kvinnor med postpartumdepression får en korrekt och effektiv behandling. Inom vården används olika typer av insatser, främst märks psykologiska och farmakologiska behandlingar.

Syfte

Syftet är att utvärdera det vetenskapliga stödet för behandling av postpartumdepression, och att belysa erfarenheter och upplevelser av behandlingen. I projektet ingår inte effekter av läkemedelsbehandling, som behandlas i en separat SBU Kommenterar.

Utvärderingen kommer även att belysa hälsoekonomiska aspekter och etik.

Kontakta SBU
Beräknad publicering: Kvartal 4, 2022 Diarienr: SBU 2021/299
Till toppen

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Ewa Andersson, barnmorska, fil.dr, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet
  • Anna Dencker, barnmorska, docent, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet
  • Pamela Massoudi, leg psykolog, fil.dr., FoU Region Kronoberg och Specialistpsykiatrin Ban och unga
  • Johan Åhlén, leg. psykolog, fil.dr., Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet

Från SBU

  • Leif Strömwall, projektledare
  • Naama Kenan Modén, biträdande projektledare
  • Maja Kärrman Fredriksson, informationsspecialist
  • Sara Fundell, projektadministratör
  • Jenny Berg, hälsoekonom
Sidan uppdaterad