Vilken forskning behöver framtidens socialtjänst?

Vilken ny kunskap behövs inom socialtjänstens verksamhetsområden? Det är frågan som myndigheterna Forte och SBU nu riktar till Sveriges 300 socialchefer. Svaret ska användas för att finansiera ny forskning som kan förbättra socialtjänstens verksamhet för klienter och brukare.

Sedan i höstas har Forte samarbetat med representanter för socialtjänsten och samhällsaktörer som på olika sätt har kunskap om socialtjänstens verksamhet – forskarsamhället, myndigheter och ideella organisationer. Syftet har varit att identifiera vilka områden inom socialtjänstens verksamhet där behovet av ny kunskap och forskning är som störst.

Inventeringen är det första steget i ett tioårigt finansieringsprogram för ny välfärdsforskning, som Forte ansvarar för på uppdrag av regeringen. Projektledare för programmet är Stella Jacobson. Hennes första uppgift har varit att ta fram en så kallad strategisk agenda som pekar ut riktningen för den forskning som ska finansieras inom programmet.

– Vårt mål är att finansiera forskning som är klient- och praktiknära inom socialtjänstens verksamhetsområden. Med det menas bland annat att forskningen ska utgå från klienters och professionens behov och komma till direkt användning i socialtjänsten för att utveckla och förbättra verksamheten. Därför har vi i vårt inledande arbete fokuserat på att lyssna in vilka behov av kunskap man ser i socialtjänsten i dag, berättar Stella.

Förutom ett antal workshoppar och annan kunskapsinhämtning, planeras även en enkät som ska skickas ut till alla 300 socialchefer i landet under hösten 2018. Frågan som ställs är vilken forskning som socialtjänsten behöver de kommande tio åren. Arbetet med enkäten gör Forte tillsammans med SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. SBU ser många fördelar med att stötta projektet och bidrar därför med sin särskilda kompetens till arbetet.

– Att vara delaktiga i enkätarbetet kommer att ge oss en bred och aktuell bild av socialtjänstens arbetssätt och en unik möjlighet att se vilka kunskapsbehov som finns. Det kommer också att hjälpa oss att prioritera vilka projekt vi vill satsa på framöver på SBU, säger Therese Åström, projektledare för arbetet på SBU.

Att få fram en lista över prioriterade områden för forskningsbehov och ny kunskap är det inte bara SBU och forskningsfinansiärer som Forte som har nytta av. Förhoppningen är att även beslutsfattare och andra som är verksamma inom socialtjänstens område, samt brukare och deras närstående, kan dra nytta av informationen.

– Jag blir särskilt glad över myndighetssamarbeten som det här. Den självklara nyttan är förstås att vi myndigheter lär oss av varandra när vi arbetar tillsammans. Men det är också viktigt att vi sparar på socialtjänstens tid och resurser genom att synkronisera kunskapsinhämtningen, säger Susanna Axelsson, generaldirektör på SBU.

– Sveriges socialchefer har ett stort och brett uppdrag och det är många som kallar på deras uppmärksamhet. Vår förhoppning är att vi på det här sättet ökar chansen att få en hög svarsfrekvens. Socialchefernas inspel kommer nämligen att ha en direkt påverkan på vilken välfärdsforskning vi finansierar över den kommande tioårsperioden, tillägger Ethel Forsberg, generaldirektör på Forte.

Sidan uppdaterad