Ordförklaringar

Förklaringar av ord för utvärdering av medicinska och sociala metoder

absolut riskreduktion – sätt att ange skillnader mellan grupper i resultat vid en klinisk prövning

Absolut riskreduktion, ARR, innebär differensen mellan det högre och det lägre risktalet. Invertering av ARR ger NNT.

accuracy – grad av överensstämmelse mellan mätvärde hos en klinisk mätmetod (till exempel blodanalys) och sant värde

Låg accuracy innebär hög systematisk avvikelse (det vill säga avvikelse i viss riktning) från sanna värden.
Synonym: exakthet
Jämför:
Engelska: accuracy

alfafel

alfavärde – den maximala risken att få falskt positiva resultat vid upprepade statistiska tester

allokering – (vid klinisk prövning:) process där varje ny deltagare placeras i en av de grupper som den kliniska prövningen omfattar

I en randomiserad studie sker allokeringen slumpvis.
Synonym: tilldelning
Engelska: random allocation

alternativhypotes – antagande som avviker från en nollhypotes

Synonym: mothypotes

anhörig – person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna

Jämför:

anmälan om missförhållanden gällande barn – anmälan till socialnämnd om att denna kan behöva ingripa till ett barns skydd

aritmetiskt medelvärde

assistansanvändare – brukare som har personlig assistans enligt LSS samt personlig assistans som utförs med assistansersättning som regleras i 51 kap. socialförsäkringsbalken (SFS 2010:110)

Jämför:

avslag

avslagsbeslut – slutligt beslut om att helt eller delvis avslå en ansökan om bistånd eller begäran om LSS-insats

baslinjedata – egenskaper hos deltagare i studie, fastställda vid studiens början

Ålder, kön, kroppsvikt, blodtryck, blodanalysvärden, tidigare eller aktuella sjukdomar.

bayesiansk analys – metoder att systematiskt kombinera ny kunskap med tidigare kunskap för att erhålla bästa möjliga sannolikhetsbedömningar

Vid diagnostik används likelihood-kvot för att med hjälp av utfallet av ett diagnostiskt test omräkna före-sannolikhet för riktigheten av en viss diagnos till efter-sannolikhet.

bedömningsbias – fel som kan uppstå när en forskare som bedömer behandlingseffekt med så kallade mjuka kriterier (till exempel patientens muntliga beskrivning av sina symtom eller observation av individens funktionsnedsättning, till exempel gångsvårigheter) känner till vilken behandling patienten fått

Forskare kan då tendera att överskatta nyttan av den behandling som de tror är den bästa. Denna typ av fel är ett viktigt skäl för blindning.
Jämför:
Engelska: ascertainment bias, evaluation bias

begäran om LSS-insats – begäran till ansvarig nämnd om LSS-insats

Jämför:

beskrivande

betafel

betalningsvilja – Betalningsvilja kan tolkas som det ”pris” man kan acceptera att betala för en effekt eller åtgärd.

I hälsoekonomiska analyser används ordet i flera olika sammanhang med olika betydelser:

  • den monetära värderingen, det vill säga värderingen i pengar, av effekter i kostnadsintäktsanalyser
  • den kostnad, oftast per QALY, då samhället/beslutsfattare anser att en åtgärd är kostnadseffektiv
  • vad patienterna själva är villiga att betala för en viss åtgärd, till exempel vaccination
Engelska: willingness to pay

betavärde – den maximala risken att få falskt negativa resultat vid upprepade statistiska tester

beviljad insats – insats som den enskilde är berättigad till enligt beslut av socialnämnden eller annan kommunal nämnd

bevisvärde – den skattade förmågan hos en enskild studie att besvara en viss fråga på ett tillförlitligt sätt

Jämför:

bifall

bifallsbeslut – slutligt beslut om att helt eller delvis bevilja en ansökan om bistånd eller begäran om LSS-insats

Synonym: bifall
Jämför:

bistånd – (inom socialtjänsten:) individuellt behovsprövad insats som beslutas med stöd av SoL

Kan gälla ekonomiskt bistånd (tidigare benämnt socialbidrag) i form av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd som inte gäller försörjning (till exempel för vård och behandling av personer med missbruk, boende i olika former för barn och unga, personer med funktionsnedsättning samt äldre, kontaktperson, hemtjänst eller dagverksamhet).

biståndsbeslut – slutligt beslut om att helt eller delvis bifalla eller avslå en ansökan om bistånd enligt SoL

biverkan

biverkning – oönskad effekt av läkemedel (ibland av annan medicinsk behandling, till exempel strålbehandling)

Biverkning kan vara ett uttryck för att personen har hög känslighet för läkemedlets farmakologiska verkningar, men den kan också vara orsakad av allergisk överkänslighet med mera eller vara en placeboeffekt. (En sådan negativ placeboeffekt kallas även noceboeffekt.)
Synonym: biverkan
Engelska: adverse drug reaction

blindning – åtgärder för att hemlighålla vissa centrala omständigheter i en undersökning tills den är avslutad och resultaten ska bearbetas

Viktigaste exemplet: i en blindad klinisk prövning är det okänt vilka deltagare som får den ena eller den andra av de prövade behandlingsformerna. En viktig upplysning är vilka av parterna som uppgifterna har hållits hemliga för – deltagare, försöksledare, prövningspersonal och/eller statistiker.

boende – (inom socialtjänsten:) organisatorisk enhet som yrkesmässigt bedriver socialtjänst i form av att tillhandahålla bostäder eller platser för heldygnsvistelse på uppdrag av socialnämnd eller motsvarande, i kombination med insatser, och som har tillgång till personal med relevant kompetens för dessa insatser

boendestöd – bistånd i form av stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda målgrupper i eget boende

Jämför:

boendeutredning – (inom familjerätt:) utredning som syftar till att ge domstol underlag för beslut om barns boende då föräldrar inte är överens

Jämför:

bortfall – personer (patienter eller friska försökspersoner) som har gått med på att delta i en undersökning men som lämnat denna innan den fullbordats

Beträffande orsaker, se dropout och withdrawal.

bostad med särskild service – boende som tillhandahåller bostäder för personer med funktionsnedsättning och med behov av stöd och särskild service enligt LSS eller SoL

bostadsanpassning – behovsprövad anpassning av en ordinär bostads fasta funktioner för att bibehålla eller öka självständighet för en person med funktionsnedsättning

brukare – (inom socialtjänst:) person som får, eller som är föremål för en utredning om att få, individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten

budgetpåverkansanalys – beskrivning av hur budgeten för en eller flera aktörer/organisationer påverkas när man inför en ny åtgärd

Engelska: budget impact analysis

case-control study

coachning – stödjande samtal i form av en samtalsserie där en person med stöd, uppmuntran och frågor från coachen, själv ska komma fram till önskade förändringar i sin livssituation och en plan där dessa formuleras

Cochrane – Internationell organisation för läkare, forskare och patienter. Organisationen genomför systematiska litteraturöversikter och metaanalyser av publicerade studier avseende behandlingseffekter, i syfte att få fram resultat som kan läggas till grund för evidensbaserad sjukvård. Se vidare www.cochrane.org.

compliance – fenomen i interventionsstudie som innebär att försökspersoner följer råd och instruktioner, till exempel beträffande användning av läkemedel i behandlingsstudier

Ordet används även i det ordinära sjukvårdsarbetet. Numera används ofta ”samverkan” för att tydligare betona patientens engagemang.
Synonym: följsamhet

confounder – faktor som det inte har tagits hänsyn till i en studie men som påverkar ett samband mellan undersökta faktorer eller effekten av en undersökt åtgärd

Synonym: förväxlingsfaktor, störfaktor
Jämför:
Engelska: confounder, confounding factor

confounding – vilseledning när data från en studie tolkas

Uppstår när ett kausalsamband som man studerar påverkas av en eller flera länkade confounders som inte har beaktats. Om man studerar sambandet mellan alkohol och cancer genom att jämföra antalet cancerfall bland högkonsumenter respektive lågkonsumenter av alkohol är rökvanorna en confounder, eftersom det sannolikt finns fler rökare bland högkonsumenterna och eftersom rökning ökar risken för cancer. Felaktig slutsats orsakad av confounding kan undvikas genom att studien konstrueras med hänsyn till confounders (till exempel att alkoholstudien utförs enbart på icke-rökare) eller genom att den statistiska resultatbearbetningen innefattar korrektion för confounders.
Jämför:

crossover-prövning

daglig verksamhet – LSS-insats i form av sysselsättning för personer med funktionsnedsättning som är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte är under utbildning

dagverksamhetbistånd i form av sysselsättning, gemenskap, behandling eller rehabilitering utanför den egna bostaden

Jämför:

DALY – mått på sjuklighet i en befolkning eller en grupp som anger förlusten av friska år

Olika sjukdomar/skador ges olika vikter beroende på svårighetsgrad (1 = död, 0 = full hälsa). Utifrån sjukdomen/skadans förekomst (prevalens) summeras de viktade levnadsåren för att beräkna antalet förlorade friska år. DALYs används oftast som ett mått på sjukdomsbördan (engelska: burden of disease) av en enstaka sjukdom/skada eller av den totala sjukligheten i en befolkning.
Synonym: funktionsjusterade levnadsår
Engelska: disability-adjusted life years, DALY

decil – variabelvärde som delar upp en serie rangordnade observationer i tio delar med lika många observationer i varje

deskriptiv – (om icke-experimentell studie:) som enbart avser att beskriva sakförhållanden och avstår från analys av orsak och verkan

Synonym: beskrivande

dropout – i studier avser ofta ”dropout” att prövningsdeltagare av olika skäl upphör att medverka i projektet, genom att till exempel sluta ta prövningsläkemedlet och inte återkomma för uppföljning vid avtalad tidpunkt

Jämför:

dubbelblind prövning – klinisk prövning där varken deltagare eller prövningspersonal (läkare med flera) vet vilken av de prövade insatserna som en viss deltagare får

Synonym: dubbelblind studie, dubbelblind undersökning

dubbelblind studie

dubbelblind undersökning

duration – Varaktighet (till exempel om sjukdom).

dödlighet

effectiveness – mått på hur väl en insats (till exempel behandling med visst läkemedel) fungerar när den är i allmänt bruk inom sjukvården eller socialtjänsten

Jämför:

effektmått – effektvariabel mätt på definierat sätt

Mätningen kan innebära att antalet händelser räknas (till exempel antalet deltagare som insjuknar i viss sjukdom) eller att något kvantifieras (till exempel analys av något i blodprov).

effektparameter

effektvariabel – resultatvariabel som registreras och mäts inom ramen för en klinisk prövning

Hur stor andel i vardera gruppen som inom viss tid når normalt blodtryck i en prövning som jämför två läkemedel, eller hur stor sänkning av blodkolesterol som uppnås med olika läkemedel.

efficacy – mått på hur väl en medicinsk åtgärd (till exempel behandling med visst läkemedel) fungerar när den undersöks i en klinisk prövning

ekologisk studie – epidemiologisk undersökning där samband mellan exponering och utfall studeras på aggregerad nivå, det vill säga mellan sammanlagda data om exponering och utfall för en grupp individer

Olika länders statistik över förekomst av vissa sjukdomar bedöms i relation till uppgifter om kostvanor och tobaksrökning i dessa länder.

endpoint – resultat-, utfalls- eller effektmått som utgörs av händelser, särskilt i kliniska prövningar

Ordet har också kommit i bruk i svenska texter men har blivit oprecist.
Synonym: effektparameter
Engelska: endpoint

enkelblind prövning – klinisk prövning där endast den ena av parterna är ovetande om vilken insats en viss deltagare får

Vanligen är det deltagarna som är ovetande, medan prövningspersonalen (på grund av svårigheter att genomföra blindning) har kännedom.

epidemiologisk undersökning – observationsundersökning, vanligen i stor skala

Kan vara utformad som en ekologisk undersökning, en tvärsnittsstudie (till exempel en intervjustudie om levnadsvanor och hälsotillstånd), en kohortstudie eller en fall–kontrollundersökning.

etiologi – en sjukdoms orsak(er)

event – händelse i klinisk prövning eller kohortstudie

evidens – något som bedöms tyda på att ett visst förhållande gäller

I sammanhanget ”evidensbaserad vård” respektive ”evidensbaserad praktik” är evidens det sammanvägda resultatet av systematiskt insamlade och kvalitetsgranskade vetenskapliga observationer, vilka ska uppfylla bestämda krav på tillförlitlighet så att de sammantaget kan anses utgöra ’bästa tillgängliga bevis’ i en viss fråga. Evidens kommer av latinets evidentia ‘tydlighet’.

evidensbaserad praktik – medveten och systematisk användning inom socialtjänsten av bästa tillgängliga vetenskapliga faktaunderlag (evidens), tillsammans med professionell erfarenhet och brukarens preferenser

Synonym: EBP
Jämför:
Engelska: evidence-based practice

evidensbaserad vård – medveten och systematisk användning inom hälso- och sjukvården av bästa tillgängliga vetenskapliga faktaunderlag (evidens), tillsammans med klinisk erfarenhet och patientens preferenser

Ordet ”evidensbaserad medicin” förekom tidigare.
Jämför:
Engelska: evidence-based health care, evidence-based medicine

evidensgrad – graderad bedömning av hur tillförlitligt det sammanlagda vetenskapliga underlaget är när det gäller att besvara en viss fråga

SBU tillämpar det internationellt utarbetade evidensgraderingssystemet GRADE. För varje delresultat utgår man i den sammanlagda bedömningen från studiernas design. Därefter kan evidensgraden påverkas av förekomsten av försvagande eller förstärkande faktorer (påverkansfaktorer), det vill säga studiekvalitet, samstämmighet, överförbarhet, effektstorlek, precision i data, risk för publikationsbias och andra aspekter, till exempel dos–responssamband. Ordet ”evidensstyrka” användes tidigare i SBU:s rapporter.
Synonym: evidensstyrka, tillförlitlighet

evidenskartläggning – inventering av befintliga systematiska litteraturöversikter inom ett område i syfte att påvisa forskningsresultat som är systematiskt sökta, relevans- och kvalitetsgranskade och sammanvägda respektive vetenskapliga kunskapsluckor

Synonym: kartläggning

evidensstyrka

exakthet

exklusionskriterium – omständighet som förhindrar att en person föreslås delta i en studie, eller att en viss studie inte tas med i en systematisk litteraturöversikt

Om en person förutom den sjukdom som ska studeras, också har en annan sjukdom som kan väntas störa bedömningen utgör detta ett exklusionskriterium. Graviditet är ett exklusionskriterium i nästan alla läkemedelsprövningar.

experimentell studie – vetenskaplig studie där det ingår aktiva planlagda åtgärder som kontrolleras av forskaren

Ordet inbegriper biokemiska experiment, studier på levande vävnadsceller i laboratoriet och studier på djur. Även studier som görs på människa (till exempel läkemedelsprövningar) kan kallas experimentella.

exponering

Se exposition

exposition – förhållandet att en person är, eller har varit, utsatt (exponerad) för någon faktor, ofta i miljön

Exposition för kemikalier i arbetsmiljön. Att en person tar eller har tagit ett visst läkemedel kallas exposition i samband med undersökningar av biverkningar.
Synonym: exponering
Jämför:

extern validitet

Se under validitet >

fall–kontrollundersökning – metod att retrospektivt studera samband mellan viss exposition och sjukdom eller missbildning

Personer som har det problem som ska studeras (”fallen”) jämförs beträffande exposition med ”kontroller” som saknar detta problem. För varje fall utses en eller flera kontroller. Fall och kontroller måste vara lika varandra beträffande ålder och kön, ofta även beträffande bostadsområde, yrke med mera (matchning).

falskt negativt resultat – felaktigt utfall av ett diagnostiskt test för sjukdom eller bedömningsmetod för tillstånd där testsvaret tyder på att personen saknar sjukdomen eller tillståndet trots att detta inte stämmer (’missad diagnos’)

falskt positivt resultat – felaktigt utfall av ett diagnostiskt test för sjukdom eller bedömningsmetod för tillstånd där testsvaret tyder på att personen har sjukdomen eller tillståndet trots att detta inte stämmer (’falskt larm’)

familjehem – (inom socialtjänsten:) enskilt hem som, på uppdrag av socialnämnden eller motsvarande, tar emot barn och ungdomar för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt

familjehemsplacerat barn – brukare som är minderårig och som har blivit placerad i familjehem enligt SoL, LVU eller LSS

fas-I-V-prövning – prövning av ett nytt läkemedels effekter och biverkningar i olika stadier av dess utveckling.
Fas I är de första prövningarna på människa, vanligen friska försökspersoner. Förekomsten av biverkningar studeras vid olika doser, om möjligt bedöms också de önskade effekterna.
Fas II innebär orienterande prövningar på patienter, framför allt för att fastställa vilka dosnivåer som ger önskad effekt och vilka biverkningar som förekommer vid dessa doser.
Fas III är stora kliniska prövningar som avser att ge de avgörande bevisen för läkemedlets effekt vid den eller de sjukdomar det är avsett för, att fastställa vilka doser som är lämpliga och att registrera vilka biverkningar som förekommer hos ett större antal personer. Om resultaten av fas I–III-prövningarna är tillfredsställande kan läkemedlet godkännas av läkemedelsmyndigheter.
Fas IV (engelska: ”post-marketing surveillance”) är en ibland använd benämning på undersökningar som görs av läkemedel som tagits i allmänt bruk; bland annat har man här möjlighet att studera förekomsten av biverkningar som är sällsynta eller uppstår först efter lång tid.

fel av typ I

fel av typ II

fraktil – variabelvärde som delar upp ett material av rangordnade observationer i ett antal lika stora grupper

Exempelvis är kvartiler de tre värden som delar materialet i fyra grupper, och percentiler är de 99 värden som delar materialet i 100 grupper. Medianen är den fraktil som delar materialet i två lika stora grupper.
Synonym: kvantil
Jämför:

frekvens – hur ofta något inträffar eller hur många individer som tillhör viss kategori

funktionshinder – begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen

funktionsjusterade levnadsår

Se DALY >

funktionsnedsättning – nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga

funktionstillstånd – tillstånd hos en persons kroppsfunktioner och kroppsstrukturer samt förmåga till aktivitet och delaktighet

följsamhet

förebyggande insats

förebyggande åtgärd – (inom vård och omsorg:) åtgärd för att förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem

Förebyggande åtgärder delas in i primär- och sekundärprevention. Primärprevention avser att helt förhindra sjukdom eller skada. Sekundärprevention innebär åtgärder som ska minska risken att sjukdom förvärras eller återkommer. Tidigare användes även ordet tertiärprevention för rehabiliterande åtgärder avsedda att eliminera eller minska funktionsinskränkning i samband med sjukdom eller skada men i dag används snarare termerna behandling och rehabilitering.
Synonym: förebyggande insats, prevention

förekomst

förekomst av en sjukdom eller ett tillstånd

förhandsbedömning – (enligt SoL:) bedömning av om en nämnd ska inleda en utredning eller inte

Jämför:

förhandsbesked – (enligt LSS:) beslut eller bindande besked om den enskildes rätt till insatser från den kommun där den enskilde har för avsikt att bosätta sig

Jämför:

förmyndare – person som utövar förmynderskap

förmyndarskap

Synonym: förmynderskap

förmynderskap – förvaltning av omyndigs egendom samt befogenheter att företräda denne i andra angelägenheter än dem som rör dennes person

Synonym: förmyndarskap

försörjningsstöd – del av det ekonomiska biståndet och avser de vanligaste och regelbundet återkommande levnadskostnaderna

Försörjningsstödet består dels av en norm för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och tv-avgift, dels av skäliga kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. När det gäller normen beslutar regeringen varje år om en skälig nivå genom riksnormen.

förväxlingsfaktor

genomförandeplan – (inom socialtjänsten:) vård- och omsorgsplan som beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras för den enskilde

genomsnitt

god man – person som är utsedd att företräda en viss person som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person utan att dennes rättshandlingsförmåga begränsas

GRADE – internationellt utarbetat system för att bland annat göra en strukturerad bedömning av evidensgraden hos varje sammanvägt delresultat i en systematisk litteraturöversikt

Den sakliga grunden för värderingen enligt GRADE ska redovisas tydligt så att det är möjligt för andra att granska och göra sin egen bedömning. Bedömningen av tillförlitlighet innefattar, för varje sammanvägt delresultat följande: hur stor risken är för systematiska fel i studierna, hur mycket studierna motsäger varandra, i vilken grad som de studerade förhållandena skiljer sig från den aktuella frågan, hur stor den statistiska osäkerheten är samt hur stor risken är för snedvriden publicering av studier och resultat. Hänsyn tas också till storleken på delresultatet, eventuellt samband mellan dos och respons samt i vilken riktning som tänkbara snedvridande faktorer kan förväntas verka. GRADE kan också användas för att ta fram evidensbaserade kliniska riktlinjer och rekommendationer.

gruppboende – (enligt SoL:) boende som riktar sig till ett begränsat antal personer med demenssjukdomar och för personer med psykiska funktionsnedsättningar

gruppbostad – (inom socialtjänsten:) bostad med särskild service som är avsedd för ett begränsat antal personer som har omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov

Jämför:

grå litteratur – dokument som inte har publicerats i etablerade vetenskapliga medier

Innefattar exempelvis myndighetsrapporter, vissa avhandlingar och examensarbeten.

habilitering – insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet

heldygnsvistelse – (inom socialtjänsten:) vistelse även under nattetid som ges med stöd av SoL, LSS, LVU eller LVM

hem för vård eller boende – boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse tillsammans med insatser i form av vård eller behandling

Synonym: HVB

hemtjänst – bistånd i form av service och personlig omvårdnad i den enskildes bostad eller motsvarande

Jämför:

hemvård – vård och omsorg när den ges i den enskildes bostad eller motsvarande

historisk kontrollgrupp – personer som har studerats vid ett tidigare tillfälle och som i efterhand används som jämförelsegrupp (kontroller) i en senare utförd prövning

Prövningen görs då utan samtidig kontrollgrupp, och resultaten jämförs i stället med de tidigare registrerade resultaten. Historisk kontrollgrupp kan ge missvisande resultat, eftersom patientgrupperna har begränsad jämförbarhet: randomisering har inte skett, diagnoskriterier kan ha förändrats med mera.
Jämför:

hjälpmedel för det dagliga livet – individuellt utprovad produkt som syftar till att bibehålla eller öka aktivitet, delaktighet eller självständighet genom att kompensera en funktionsnedsättning.

HSL

Synonym: hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

huvudman – myndighet eller organisation som juridiskt och ekonomiskt har ansvaret för viss verksamhet

hypotes – antagande som kan prövas och som principiellt är möjligt att motbevisa

hälso- och sjukvårdsforskning – forskningsområde som analyserar och värderar organisation, funktion och resultat hos olika delar av hälso- och sjukvården eller hos olika hälso- och sjukvårdssystem

Engelska: health services research

hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Se HSL >

hälsoekonomi – ekonomisk teori och metodik tillämpad på området hälsa

Omfattar bland annat ekonomiska analyser av hälso- och sjukvårdens metoder och resultat i relation till kostnaderna.

händelse – något som inträffar hos en deltagare i en klinisk prövning eller kohortstudie och som är av sådan art att det, enligt projektplanen, ska registreras och bedömas

En händelse kan till exempel vara en hjärtinfarkt hos en deltagare i prövning av blodfettssänkande läkemedel eller en cancerdiagnos hos en patient i en grupp som följs upp efter organtransplantation. En händelse kan också vara av gynnsam natur, som till exempel när en patient i en prövning av behandling vid ledgångsreumatism uppnår smärtfrihet. När en behandling prövas, till exempel ett läkemedel, måste alla ogynnsamma händelser (engelska: adverse events) bedömas noga för ställningstagande till om de utgör biverkning.

ICER

Se inkrementell kostnadseffektivitetskvot

imprecision – (hos ett delresultat i systematisk litteraturöversikt:) grad av statistisk osäkerhet

Imprecision uppstår när antalet försöksdeltagare eller antalet händelser i en studie är alltför litet så att konfidensintervallet blir brett.
Engelska: imprecision

inbyggd – (om vetenskaplig studie:) som utförs ”inuti” en större studie

Vanligast: en fall–kontrollundersökning som görs genom att ”fall” och ”kontroller” väljs ut bland personer som ingår i en kohortstudie.

incidens – Ordet incidens används allmänt om antalet nya fall av en sjukdom eller ett tillstånd som uppträder i en befolkning eller grupp under viss tid. Incidensen anges då till exempel som antalet diagnoser per 1 000 invånare per år. Ordet används också i samband med kliniska prövningar eller kohortstudier om antalet händelser dividerat med antalet deltagare i gruppen som studeras. Graden av skillnad mellan två gruppers incidenstal kan uttryckas genom att det ena divideras med det andra till en incidenskvot.

incidenskvot

Se under incidens >

incidensreduktion

Se under risk >

incidenstal

Se under incidens >

inconsistency – (för ett delresultat i systematisk litteraturöversikt:) bristande samstämmighet mellan studier, det vill säga motsägande resultat

Engelska: inconsistency

indirectness – (för ett delresultat i systematisk litteraturöversikt:) bristande överförbarhet mellan studier och en aktuell situation

Engelska: indirectness

individuell plan enligt LSS – vård- och omsorgsplan för beslutade insatser/åtgärder som upprättats på begäran av och tagits fram i samråd med den enskilde som har beviljats LSS-insats

Jämför:

individuell plan enligt SoL och HSL – vård- och omsorgsplan som beskriver insatser som den enskilde har behov av från både hälso- och sjukvård och socialtjänst och som tagits fram genom samordnad vård- och omsorgsplanering

Synonym: samordnad individuell plan
Jämför:

informerat samtycke – en persons samtycke till att delta i exempelvis en klinisk prövning efter att först ha fått muntlig och skriftlig information om prövningens frågeställning och metoder

Av informationen ska framgå vilka obehag och risker som deltagandet i den kliniska prövningen medför. Om placebo (overksam behandling) förekommer i den kliniska prövningen ska detta framgå. Om den kliniska prövningen i något avseende medför fördel för deltagarna, eller vissa av dem, kan detta nämnas. Samtycket ska vara frivilligt, uttryckligt och preciserat till viss forskning, samt ska dokumenteras.

inklusionskriterium – villkor som ska uppfyllas för att en person ska kunna föreslås att delta i en studie eller för att data i en publicerad studie ska accepteras i en systematisk litteraturöversikt

Inklusionskriterierna för personer kan gälla viss sjukdomsdiagnos, åldersgrupp med mera. Att informerat samtycke givits är ett obligatoriskt inklusionskriterium. Deltagande i studien kräver dessutom att inget av exklusionskriterierna föreligger.

inkrementell – stegvis ökande

Används i hälsoekonomiska analyser för att beteckna skillnaden i kostnader och effekter mellan alternativa åtgärder.
Engelska: incremental

inkrementell kostnadseffektivitetskvot – resultatet av en kostnadseffektivitetsanalys

I kvoten beräknas först skillnaden i genomsnittliga kostnader mellan den utvärderade åtgärden och en alternativ åtgärd, vilket blir den inkrementella kostnaden. Denna divideras sedan med skillnaden i genomsnittlig effekt mellan de två åtgärderna, det vill säga den inkrementella effekten. Resultatet av kvoten blir den inkrementella kostnaden per effekt för den utvärderade åtgärden jämfört med ett specifikt alternativ, vilket kan tolkas som kostnaden för att uppnå ytterligare en effekt när man byter från den ena åtgärden till den andra.
Engelska: : incremental cost-effectiveness ratio, ICER

instrument – (vid diagnostik eller bedömning av tillstånd inom vård och socialtjänst:) verktyg som möjliggör, underlättar eller preciserar registrering av observationer

Alla instrument innefattar en eller flera skalor. Huvudgrupper av instrument: 1. tekniska instrument som mäter fysikaliska eller kemiska storheter. 2. konstruktioner av typ formulär, avsedda att registrera observationer av exempelvis patienters hälsa eller brukares situation. Hit hör diagnostiska instrument, det vill säga formulär som används för att registrera vissa anamnesuppgifter, undersökningsfynd och laboratoriedata med mera, uppgifter som vägs samman i syfte att ställa diagnos. Hit hör också bedömningsformulär som används inom socialtjänsten.
Jämför:

intention to treat-analys – resultatbearbetning (vid klinisk prövning) som tillämpar principen ”avsikt att behandla”, vilket innebär att resultat från alla deltagande patienter tas med, alltså bland annat resultat från patienter som inte följt föreskrifterna (till exempel slutat att ta prövningsläkemedel efter någon tid)

Intention to treat-analys är önskvärd, eftersom vissa deltagares resultat annars kan uteslutas på otillräckliga eller felaktiga grunder.
Synonym: ITT-analys

intern validitet

Se under validitet >

interventionsstudie – undersökning där deltagarna utsätts för en intervention, det vill säga någon åtgärd som prövas, till exempel sjukdomsbehandling (läkemedel, operation med mera) eller sjukdomsförebyggande åtgärd

jourhem – (inom socialtjänsten:) enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden eller motsvarande tar emot barn och ungdomar för tillfällig vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt

kartläggning

kategoridata – data som insamlas vid en undersökning och som anger tillhörighet till viss grupp
exempel: Klassifikation av tumörvävnad i någon av flera grupper, fått hjärtinfarkt/förblivit frisk.

Kategoridata som bara har två alternativ kan kallas dikotoma.

kausalsamband

Ett tidssamband, det vill säga att A händer före B, behöver inte betyda att A orsakar B, det vill säga att kausalsamband föreligger. Likaså gäller att en statistisk korrelation inte bevisar kausalsamband. Ett flertal kriterier och metoder kan behöva tillämpas för att ge starkt stöd för att kausalsamband föreligger eller saknas.
Synonym: orsak–verkansamband
Jämför:

klient – (inom socialtjänst:) brukare som delvis med egen medverkan får stöd eller insats vid regelbundet återkommande möten med anställda inom socialtjänsten

klinisk – om allt löpande arbete och all forskning som gäller att diagnostisera, förebygga och behandla sjukdom och som utförs i kontakt med de personer det gäller

klinisk prövning – undersökning som avser att fastställa för- och nackdelar med en metod för diagnostik, prevention eller behandling

En klinisk prövning bör vara jämförande: på den ena deltagargruppen tillämpas den nya metoden, på den andra en etablerad metod, placebo eller ingen åtgärd. Den sistnämnda gruppen kallas kontrollgrupp. En jämförande klinisk prövning kallas därför kontrollerad klinisk prövning. Vanligt är att deltagargrupperna kommer till stånd genom randomisering och att blindning tillämpas. En klinisk prövning ska vara godkänd av Etikprövningsmyndigheten innan den får påbörjas. Om det rör sig om en läkemedelsprövning krävs dessutom medgivande från Läkemedelsverket.

kliniska riktlinjer – dokument som mer eller mindre systematiskt sammanfattar kunskapsläget inom ett visst kliniskt område och ger rekommendationer (som så långt möjligt bör vara evidensbaserade) för diagnostik och behandling

Kliniska riktlinjer kan vara utformade av en tillsynsmyndighet (i Sverige Socialstyrelsen och Läkemedelsverket) eller av en professionell organisation, till exempel en specialitetsförening.
Jämför:
Engelska: clinical practice guidelines

klusterrandomisering – randomisering där det inte är individer utan enheter med grupper av individer som fördelas slumpmässigt, exempelvis vårdcentraler, skolklasser eller kliniker

Slutsatser om skillnader eller effekter kan bara dras på klusternivå, inte på individnivå.
Jämför:

kohortstudie – studie som gäller en grupp personer som utgör en kohort, det vill säga en grupp som har vissa definierade egenskaper gemensamt, exempelvis alla personer som är födda ett visst år eller alla personer som under en viss tidsperiod behandlats för en viss tumörsjukdom

Vanligen gäller studien två eller flera olika undergrupper i kohorten som ska jämföras med avseende på förloppet på lång sikt, till exempel överlevnad, uppkomsten av vissa angivna händelser eller förändring av mätetal. En typisk kohortstudie är en observationsstudie, det vill säga prövning av olika behandlingar ingår inte. Dock kan två grupper av patienter, som fått två olika läkemedel ordinerade för samma sjukdom, följas framåt som två kohorter. Förfarandet har nackdelen att grupperna inte tillkommit genom randomisering, vilket bland annat kan medföra att de inte är fullt jämförbara. En kohortstudie är oftast prospektiv, det vill säga deltagarna följs framåt i tiden. Någon gång utförs en kohortstudie dock retrospektivt. Man utnyttjar då individrelaterade data som finns registrerade i pålitliga källor sedan ett antal år tillbaka, väljer ett startår i det förflutna och går sedan framåt i tiden mot nuläget och noterar registrerade förändringar eller händelser.

kohortundersökning

komorbiditet – förekomst hos deltagare i en studie av annan sjukdom än den som studien gäller

Komorbiditet kan vara en nackdel, eftersom grupperna blir mindre enhetliga, men har i många fall fördelen att återspegla det verkliga förhållandet i befolkningen (till exempel att personer med högt blodtryck ofta har annan hjärt–kärlsjukdom).
Synonym: samsjuklighet, samtidig sjukdom

konfidensintervall – osäkerhetsintervall för en statistisk skattning

Konfidensintervallet förväntas vid upprepade statistiska tester innehålla det sanna värdet i en i förväg vald andel av fallen. Ofta väljs 95 %.
Synonym: KI
Engelska: confidence interval, CI

kontaktfamilj – familj som utses av socialnämnden med uppgift att ta emot barn för regelbunden vistelse och att finnas till hands i övrigt för barnet och dess närstående

Jämför:

kontaktperson – Kontaktperson är enligt SoL en person som utses av socialnämnden med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter. Enligt LVU är kontaktperson en person som utses av socialnämnden och som den unge ska hålla regelbunden kontakt med enligt vad som anges i behandlingsplanen.
Och enligt LSS är en kontaktperson en person som utses av kommunen med uppgift att ge icke-professionellt stöd åt person med funktionsnedsättning.

kontrollerad klinisk prövning

kontrollerad studie – studie som är jämförande, det vill säga vars deltagare är indelade i två eller flera grupper

exempel: Det vanligaste exemplet är kontrollerad klinisk prövning, men även fall–kontrollundersökning och kohortstudie hör hit.
Synonym: kontrollerad undersökning

kontrollerad undersökning

kontrollgrupp – deltagargrupp i en klinisk prövning som endera får overksam behandling eller en för närvarande ordinär behandling

Gruppens resultat jämförs med dem i en grupp som får en ny behandling, till exempel ett nytt läkemedel. Ordet gäller också kontrollgruppen i en fall–kontrollundersökning >.

korrelation – Statistiskt begrepp som anger att två variabler har en viss samvariation. Om mätetalen för den ena variabeln ökar när den andras mätetal ökar föreligger positiv korrelation, om ändringarna går åt inbördes motsatt håll föreligger negativ korrelation. En statistiskt påvisad korrelation bevisar inte att det finns något kausalsamband mellan variablerna.

korttidsplats – bäddplats utanför det egna boendet avsedd för tillfällig vård och omsorg dygnet runt

korttidstillsyn – LSS-insats i form av tillsyn utanför det egna hemmet för barn över 12 år med funktionsnedsättning

Insatsen ges i form av fritidsverksamhet före och efter skolans slut, under lovdagar, studiedagar och längre lov.

korttidsvistelse – LSS-insats i form av vistelse utanför det egna hemmet för miljöombyte och rekreation för person med funktionsnedsättning eller avlösning i omvårdnadsarbetet för anhöriga

kostnadseffektivitet – kostnaden för en viss insats satt i relation till dess effekt

Ju lägre kostnad per effekt desto mer kostnadseffektiv är insatsen. Om en enskild insats anges vara ”kostnadseffektiv” avser detta (ibland underförstått) jämförelse med något annat – en annan insats, eller ett tröskelvärde som representerar den kostnad per effekt, oftast per QALY, som man är beredd att betala.

kostnadseffektivitetsanalys – hälsoekonomisk analys där relationen mellan de kostnader och effekter som är förknippade med en viss insats jämförs med motsvarande relation för andra insatser

En insats sägs vara mer kostnadseffektiv än en annan om den åstadkommer samma effekt som den insats den jämförs med, men till lägre kostnad.
Engelska: cost-effectiveness analysis

kostnadseffektivitetskvot – resultatet av en kostnadseffektivitetsanalys

I kvoten beräknas först skillnaden i genomsnittliga kostnader mellan den utvärderade åtgärden och en alternativ åtgärd, vilket blir den inkrementella kostnaden. Denna divideras sedan med skillnaden i genomsnittlig effekt mellan de två åtgärderna, det vill säga den inkrementella effekten. Resultatet av kvoten blir den inkrementella kostnaden per effekt för den utvärderade åtgärden jämfört med ett specifikt alternativ, vilket kan tolkas som kostnaden för att uppnå ytterligare en effekt när man byter från den ena åtgärden till den andra.
Engelska: incremental cost-effectiveness ratio, ICER

kvalitativ studie – studie som inte i första hand besvarar frågor genom siffermässiga resultat utan som tolkar händelser och utvecklar begreppsmässiga strukturer

Synonym: kvalitativ undersökning
Jämför:

kvalitativ undersökning

kvalitetsjusterade levnadsår

Se QALY >

kvantil

kvartil – variabelvärde som delar upp en serie rangordnade mätetal i fyra lika stora

kvintil – variabelvärde som delar upp en serie rangordnande mätetal i fem lika stora grupper

känslighetsanalys – metod att bedöma hur ”stabila” undersökningsresultat är

Man ändrar vissa förutsättningar och data, till exempel utesluter vissa avvikande data eller använder alternativa värden, och noterar hur detta påverkar resultatet. Ibland ändrar man många värden samtidigt för att skapa alternativa scenarier, till exempel sämsta möjliga utfall. Används främst i metaanalyser och hälsoekonomiska analyser.
Synonym: sensitivitetsanalys
Jämför:
Engelska: sensitivity analysis

köpkraftsparitet – sätt att omvandla valutakurser som även tar hänsyn till prisskillnader mellan länderna. Används för att jämställa prisnivån på varor och tjänster mellan olika länder, exempelvis för hälsoekonomiska analyser genomförda utanför Sverige.

Synonym: köpkraftsjustering, ppp
Engelska: purchasing power parity, ppp

lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Se LSS >

lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall

Se LVM >

lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

Se LVU >

ledningssystem – system för att fastställa grundprinciper för ledning av verksamheten och ställa upp mål samt för att uppnå dessa mål

En organisations policy, mål, processer/aktivitetsflöden med fastställda rutiner, mätkriterier och uppföljning.

ledsagning – individuellt inriktad insats i form av följeslagare ute i samhället för person med funktionsnedsättning

letalitet – andelen dödsfall till följd av sjukdomen bland dem som har viss diagnos

Uttrycks vanligen som antalet döda under ett år i procent av antalet som fått diagnosen under samma år.
Synonym: dödlighet
Engelska: case fatality rate

levnadsförhållanden – miljö som en individ lever och verkar i

Påverkas av livsvillkor. Exempel på komponenter i levnadsförhållandena är boendemiljö, arbetsmiljö, psykosocial miljö och materiell standard.
Jämför:

likelihood-kvot – numeriskt uttryck för värdet av en viss diagnos- eller bedömningsmetod

Innefattar både känslighet och träffsäkerhet hos metoden. Det finns positiv respektive negativ likelihood-kvot, LR+ respektive LR–. LR+ anger hur troligt det är att personer med positivt testsvar verkligen har tillståndet. LR– anger hur troligt det är att personer med negativt testsvar verkligen är friska. LR+ = sensitiviteten dividerad med (1 minus specificiteten). Ju mer LR+ överstiger 1 desto större sannolikhet för att testutfallet verkligen indikerar sjukdom. Vid negativt utfall är LR– = (1 minus sensitiviteten) dividerat med specificiteten. Ju mer värdet för LR– understiger 1 desto större sannolikhet för att testutfallet utesluter sjukdom. Diagnosmetoder med LR-värden nära 1 har föga värde.
Engelska: likelihood ratio, LR

livskvalitet – hur en person värderar sitt liv, vilket undersöks med systematiska intervjuer som följer något av flera formulär (instrument) för värdering av livskvalitet, exempelvis EQ-5D

Det finns även instrument framtagna för särskilda sjukdomar, till exempel AQLQ för patienter med astma. Livskvalitet är en av de effekter som bedöms i många kliniska prövningar och används ofta som effektmått i hälsoekonomiska analyser i form av QALYs.
Jämför:
Engelska: quality of life, QoL

livskvalitets-vikt – uttrycker en persons livskvalitet som ett värde mellan 0 och 1

Vikterna skattas med hjälp av livskvalitetsinstrument, som EQ-5D. Vikterna används för att justera levnadsår till QALYs eller DALYs.
Jämför:
Engelska: quality-of-life weight

livsvillkor – förutsättningar (på makronivå) för människors levnadsförhållanden och som ofta ligger utanför den enskilda individens omedelbara kontroll

Socioekonomisk bakgrund och det samhällssystem individen lever i.

LSS

Synonym: lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

LVM

Synonym: lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall

LVU

Synonym: lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

läkemedelsprövning – klinisk prövning som systematiskt värderar effekter och biverkningar av läkemedel

Det vanligaste är att ett nytt läkemedel jämförs endera med overksam behandling (placebo) eller med ett läkemedel som är i allmänt bruk vid sjukdomen ifråga. Som vid alla kliniska prövningar ska det finnas en detaljerad prövningsplan (ofta kallad protokoll) som bland annat anger på vilka sätt effekterna ska mätas och tänkbara biverkningar bedömas. De deltagare som får placebo eller det ”vanliga” läkemedlet utgör kontrollgruppen. Fördelning av deltagarna mellan grupperna ska ske genom randomisering och studien bör göras som dubbelblind prövning.

maskering

matchning – åtgärder för att åstadkomma maximal jämförbarhet i fall–kontrollundersökning

För varje ”fall” utses en eller flera ”matchade kontroller”; som i flera avseenden ska ha stor likhet med ”fallen”. I andra jämförande undersökningar utförs i regel inte matchning; jämförbarheten gäller där mellan grupper, och den blir oftast tillfredsställande som följd av randomisering.

medelvärde – summan av samtliga observationstal dividerad med antalet observationer

Synonym: aritmetiskt medelvärde, genomsnitt
Engelska: mean

median – observationstal i en rangordnad serie som delar denna i två lika stora delar

Om serien har ett jämnt antal observationer blir medianen medelvärdet mellan de två tal som ligger i mitten. Medianen är den enklaste formen av fraktil.
Synonym: mittvärde
Jämför:

medicinskt ansvarig sjuksköterska – sjuksköterska som har ett särskilt medicinskt ansvar för hälso- och sjukvård i en kommun

Synonym: MAS

medicinteknisk produkt – produkt som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom, att påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning, att undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller en fysiologisk process eller att kontrollera befruktning

Om produktens avsedda verkan främst uppnås med farmakologiska, immunologiska eller metaboliska medel är den inte en medicinteknisk produkt enligt lagen (1993:584) om medicintekniska produkter.

metaanalys – metod att göra en samlad bedömning av ett antal jämförande undersökningar genom att statistiskt sammanföra deras resultat

Genom omfattande litteratursökning anskaffas allt publicerat material inom det valda området. Ibland försöker man också skaffa fram opublicerade data. Hela materialet granskas, och uppställda inklusions- och exklusionskriterier avgör vilka undersökningar som ska accepteras. Metaanalysen redovisar samtliga resultat i form av ett jämförande resultatmått (till exempel oddskvot) med tillhörande konfidensintervall samt, genom en statistisk sammanslagning av resultaten, ett samlat resultatmått med tillhörande konfidensintervall. Proceduren ger en överblick över tillgängliga resultat och deras samstämmighet (homogenitet). De summerade jämförelsemåtten ger en sammanfattande uppfattning om huruvida publikationerna visat att en metod i något avseende är bättre än en annan metod (eller bättre än ingen åtgärd alls).

minnesbias – systematiskt fel som uppstår när deltagare i studier inte alls minns eller felaktigt minns händelser eller erfarenheter

I en studie av samband mellan läkemedel och missbildningar intervjuar man kvinnor angående läkemedel de använt under graviditet. Kvinnor som fött barn med missbildning har övervägt tänkbara orsaker och har därför större möjlighet att minnas läkemedel de tagit än vad som är fallet med övriga kvinnor. Därmed kan minnesbias uppstå i resultaten.
Jämför:
Engelska: recall bias

mittvärde

monitorering – kontrollinsatser vid klinisk läkemedelsprövning för att säkerställa bland annat att alla uppgifter om deltagarna finns noterade på den kliniska prövningens journalblanketter och att alla resultat av blodanalyser med mera är korrekt registrerade

mortalitet – antalet dödsfall per år bland visst antal personer (vanligen 100 000)

Kan avse samtliga dödsfall i hela befolkningen i ett land, eller dödligheten för ett kön, en viss åldersgrupp eller en viss dödsorsak.
Synonym: dödlighet

mothypotes

multicenterstudie – klinisk studie som utförs vid ett flertal centrum (kliniker, sjukhus) för att tillräckligt antal patienter ska kunna studeras inom rimlig tid

negativ korrelation

Se under korrelation >

negativt prediktivt värde

negativt testsvar – (om utfall av diagnostiskt test:) normalt resultat, som talar mot sjukdom

negativt utfall – (om resultat av prövning:) ingen effekt eller skillnad kunde påvisas

nested

NNT – antal personer som statistiskt sett behöver behandlas under en viss tidsperiod för att en person ska undgå en viss oönskad händelse (till exempel hjärtinfarkt)

NNT är det inverterade värdet av den absoluta riskreduktionen. exempel: I en studie som pågick ett år inträffade hjärtinfarkt hos 10 procent av deltagarna i kontrollgruppen och hos 8 procent av den behandlade gruppen. Den absoluta riskreduktionen med behandling är 10 − 8 = 2 procentenheter. Det inverterade värdet är 1/0,02 = 50, det vill säga NNT = 50 för hjärtinfarkt vid ett års behandling, enligt denna studie.
Engelska: number needed to treat, NNT

noceboeffekt

Se under placebo >

nollhypotes – antagande om att det saknas ett samband mellan de faktorer som ska studeras, eller saknas skillnad i resultat mellan de grupper som ska undersökas

Vid statistisk hypotesprövning finns även en alternativhypotes som säger att samband eller skillnad finns. Många studier utförs i hopp om att kunna påvisa ett samband eller en skillnad och därmed kunna förkasta nollhypotesen, med viss statistisk säkerhet.

numeriska data – data som gäller en variabel som kan mätas (kvantiteras) eller antalsräknas

Sådana data kan vara diskreta, det vill säga kan bara anta vissa värden, ofta heltal (exempel: antal barn per familj, antal personer som avlider under klinisk prövning). Andra data är kontinuerliga, det vill säga kan i princip anta vilket värde som helst inom ett visst område (exempel: data från blodprovsanalyser).

närstående – person som den enskilde anser sig ha en nära relation till

nätverksmetaanalys – metaanalys där två eller flera metoder jämförs genom att resultat från indirekta och direkta jämförelser kombineras

Jämför:
Engelska: network meta-analysis, NMA

observationsstudie – studie där ingen aktiv åtgärd vidtas

Ekologisk studie, tvärsnittsstudie, kohortstudie och fall–kontrollundersökning.

odds – antalet fall av ”händelse” dividerat med antalet fall av ”icke-händelse”
exempel: I en grupp personer med viss sjukdom är antalet som exponerats för viss riskfaktor dividerat med antalet som inte varit exponerade ett odds.

Synonym: oddstal
Jämför:

oddskvot – kvoten mellan två odds

Odds exponerade/icke exponerade bland personer med viss sjukdom dividerat med motsvarande odds bland friska. Oddskvoten ger en uppfattning om hur starkt sambandet är mellan exponeringen och sjukdomen. Oddskvot kan också användas som (ungefärlig) ersättning för riskkvot.
Engelska: odds ratio, OR

oddstal

Se odds >

ombud – person som har fullmakt att föra talan för annan person eller grupp och bevaka personens eller gruppens intressen

originalartikel – artikel där åsikter, synpunkter eller (vetenskapliga) resultat framläggs för första gången

Ordet originalstudie används om det är själva publikationen som åsyftas.
Engelska: original article

originalstudie

orsak–verkansamband

parallellgruppsprövning – klinisk prövning där två eller flera grupper, som ska jämföras med varandra, studeras samtidigt

Detta är det vanligaste förfarandet.

patogenes – skeenden i organismen som gör att en sjukdom framkallar skador och symtom
exempel: Inflammation, förträngande fettinlagring i kärlvägg.

Jämför:

percentil – fraktil som delar upp en serie rangordnade mätetal i 100 lika stora delar

Jämför:

personkrets – grupp av personer som omfattas av LSS

Jämför:

personlig assistans – (enligt LSS:) personligt utformat stöd som ges åt person som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med att tillgodose grundläggande behov

placebo – behandling som avses vara biologiskt overksam och som används för jämförelse av effekter och biverkningar med dito hos aktiv behandling

Den vanligaste formen av placebo är overksamma läkemedelsberedningar (till exempel ”blindtabletter”), men placeboåtgärder kan ibland användas vid prövning av kirurgi, sjukgymnastik med mera. Negativ placeboeffekt kallas även noceboeffekt.
Jämför:

population – grupp personer som har något gemensamt
exempel: Alla personer i Sverige, alla personer i ett visst landsting med en viss sjukdom.

En klinisk undersökning utförs i regel på ett urval ur en population, till exempel de personer med en viss diagnos som är kända vid en viss mottagning, inte bor alltför långt bort, accepterar att delta i studien och uppfyller dennas inklusions- och exklusionskriterier. En sådan urvalsgrupp kan också kallas en (studie)population. I vidare statistisk bemärkelse är en population ett antal enheter eller företeelser som undersöks, till exempel transplanterade organ, cellkulturer, besök på läkarmottagning, tillverkade produkter.

positiv korrelation

Se under korrelation >

positivt prediktivt värde

positivt testsvar – (om utfall av diagnostiskt test:) onormalt resultat, som talar för sjukdom

positivt utfall – (om resultat av prövning:) en skillnad eller effekt kunde påvisas

power

precision – noggrannheten hos en klinisk mätmetod (till exempel blodanalys)

Låg precision innebär stora slumpmässiga avvikelser från sanna värden.
Jämför:

prediktionsvärde

prediktivt värde – mått på hur sannolikt det är att utfallet av ett diagnostiskt test visar det verkliga förhållandet hos en viss patient

Positivt prediktivt värde anger sannolikheten för att en person som får positivt utfall (det vill säga resultatet talar för sjukdom) verkligen har sjukdomen. Siffran är kvoten mellan sant positiva och sant + falskt positiva. Negativt prediktivt värde anger sannolikheten för att en person som får negativt utfall (det vill säga resultatet talar emot sjukdom) verkligen inte har sjukdomen. Siffran är kvoten mellan sant negativa och sant + falskt negativa.

prediktor – Ordet används i samband med studier om testresultat eller annat förhållande som anses kunna utsäga något om framtida skeenden, till exempel att individen löper ökad risk att få viss sjukdom.
Ordet används även i statistisk analys om den oberoende variabeln i en regression.

Jämför:

prevalens – antalet personer som vid en viss tidpunkt har en viss sjukdom eller ett visst tillstånd

Uttrycks till exempel som antal sjuka per 1 000 personer eller som andel av hela landets befolkning.
Synonym: förekomst av en sjukdom eller ett tillstånd

primärprevention

primärt bortfall – personer som är lämpliga för att delta i en undersökning men som avböjer, är bosatta för långt borta med mera

probabilistisk känslighetsanalys – känslighetsanalys särskilt utvecklad för hälsoekonomiska modeller för kostnadseffektivitetsanalyser

I känslighetsanalysen körs modellen ett stort antal gånger och varje gång väljs slumpmässigt värden på modellens variabler, baserat på variablernas statistiska fördelning. Resultatet av körningarna kan presenteras som punkter i ett diagram, ett så kallat kostnadseffektivitetsplan, eller som sannolikheten att den utvärderade åtgärden är kostnadseffektiv.
Engelska: probabilistic sensitivity analysis, PSA

prognospåverkande faktorer – faktorer bland baslinjedata hos deltagarna i en klinisk prövning som kan förmodas påverka förloppet hos den sjukdom som studeras

Ålder och diabetes hos person som ingår i prövning av behandling vid hjärtinfarkt. Personer med starka prognospåverkande faktorer kan man välja att exkludera från prövning. Alternativt kan man hoppas på att randomiseringen ska medföra att prognospåverkande faktorer ska bli jämnt fördelade mellan prövningens grupper.

prospektiv studie – studie som går framåt i tiden, det vill säga att data om varje deltagare börjar samlas in vid den tidpunkt när denna deltagare tas in i studien

Synonym: prospektiv undersökning

prospektiv undersökning

protokoll – plan för klinisk prövning, annan studie eller utvärdering

Engelska: protocol

prövning

publikationsbias – snedvridning av publicerade resultat av studier orsakad av att forskare, ibland också tidskriftsredaktörer, föredrar att publicera undersökningar som givit positivt resultat, till exempel visat att en behandling har effekt

Studier som inte visat någon effekt förblir till stor del okända, och bilden av behandlingens värde blir omotiverat gynnsam.

punktestimat – statistiskt resultatvärde, till exempel ett medelvärde eller en relativ risk, som har beräknats utifrån ett visst stickprov taget vid en viss tidpunkt

Hur precist detta värde är framgår av dess standardavvikelse eller dess konfidensintervall.

p-värde – sannolikheten för att få det erhållna resultatet, eller ett mer extremt resultat, om nollhypotesen är sann

Jämför:

QALY – mått på sjuklighet i en befolkning eller en grupp som anger den återstående livslängden i friska år

Olika sjukdomar/skador ges olika vikter beroende på svårighetsgrad (1 = full hälsa, 0 = död). Utifrån sjukdomen/skadans förekomst (prevalens) summeras de viktade levnadsåren för att beräkna antalet återstående friska år. I hälsoekonomiska analyser beräknas ofta kostnaden per QALY, det vill säga kostnaden för ett levnadsår med full livskvalitet.
Synonym: kvalitetsjusterade levnadsår
Engelska: quality-adjusted life years, QALY

randomiserad kontrollerad studie – studie som är randomiserad (vilket innebär att den har en kontrollgrupp)

Synonym: randomiserad undersökning, rct
Engelska: randomized controlled trial, RCT

randomiserad undersökning

randomisering – slumpmässig fördelning av deltagarna mellan grupperna i en studie

Randomiseringen är förutsättningen för att man med statistiska metoder ska kunna bedöma sannolikheten för att studiens resultat uppkommit genom slumpens verkan. Randomiseringen har dessutom förutsättningar att fördela okända confounders lika mellan grupperna samt göra grupperna önskvärt jämförbara i sin sammansättning; slumpen kan dock åstadkomma vissa skillnader. Randomisering utförs till exempel genom att en dator genererar en slumpmässig sekvens (randomiseringskod) som avgör till vilken av undersökningens olika grupper varje ny deltagare ska föras. Randomisering ger tillsammans med blindning skydd mot selektionsbias.

randomiseringskod

Se under randomisering >

rangordning – arrangerande av en serie mätetal efter deras storlek

Jämför:

recall bias

registerstudie – retrospektiv (eller kombinerat retrospektiv och prospektiv) undersökning som gör bruk av data som finns i offentlig statistik, i medicinska databaser med mera

regression – statistisk analys av samvariation där det finns en oberoende och en beroende variabel, till skillnad från vad som är fallet vid korrelation

regression mot medelvärdet

relativ risk

relativ riskreduktion – sätt att ange en resultatskillnad mellan två grupper i en klinisk prövning av förebyggande åtgärder eller behandlingar

Relativ riskreduktion, RRR, är en angivelse av en riskdifferens som en andel (till exempel ett procenttal) av det högre risktalet. Antalet händelser per 100 personer är 8 respektive 13, risktalen är alltså 0,08 respektive 0,13. Riskdifferensen, den absoluta riskreduktionen, är 0,05. Den relativa riskreduktionen är 0,05/0,13 = 0,38.

resultatmått

resultatvariabel – något som registreras (händelse) eller mäts (kvantitativa variabler) vid en vetenskaplig undersökning

Den definierade variabeln, tillsammans med uppgift om hur den registreras respektive mäts, utgör ett resultatmått. I undersökningar där interventioner, till exempel medicinska behandlingar, studeras kan resultatvariabel och resultatmått benämnas effektvariabel respektive effektmått.

retrospektiv studie – undersökning som är ”tillbakablickande”, det vill säga utnyttjar data som är anskaffade, respektive händelser som inträffat, innan undersökningen startades

Ett typiskt exempel är fall–kontrollundersökning, men även kohortstudie kan ibland utföras retrospektivt.
Synonym: retrospektiv undersökning

retrospektiv undersökning

risk – sannolikheten för viss händelse av negativ karaktär

I en medicinsk studie är risktalet antalet personer som drabbades av händelsen dividerat med totala antalet personer i gruppen. (Jämför odds.) Kvoten mellan två risktal kallas riskkvot. Skillnaden mellan två risktal kallas riskreduktion. Ordet risk kan ersättas av ordet incidens som har fördelen att vara neutralt, det vill säga det kan användas om både ”positiva” och ”negativa” händelser. Relationen mellan två incidenstal anges då som incidenskvot eller incidensreduktion.

riskfaktor – egenskap eller förhållande som indikerar ökad risk för att en person ska få en eller flera sjukdomar

Förekomst av ärftlig sjukdom i släkten; tobaksrökning.

riskkvot – jämförelsetal som utgör kvoten mellan risktalen hos två undersökta grupper

I en behandlingsstudie har risken att få hjärtinfarkt under uppföljningstiden visat sig vara 8/100 i grupp A och 5/100 i grupp B. Riskkvoten blir 1,60. (Riskkvoten är inte identisk med oddskvoten, men de båda kvoterna skiljer sig inte mycket om riskerna är låga. I detta exempel är oddstalen 8/92 respektive 5/95; oddskvoten blir 1,65.)
Synonym: relativ risk
Engelska: risk ratio, RR

riskmarkör – något (till exempel ett blodanalysresultat) som är förknippat med ökad risk för viss sjukdom, utan att något kausalsamband är bevisat

Jämför:
Engelska: risk marker

riskreduktion – sätt att ange en resultatskillnad mellan två grupper i en klinisk prövning av förebyggande åtgärder eller behandlingar

samband – Mångtydigt ord som kan användas dels oprecist, dels i specifika betydelser, som vid korrelation och vid vissa statistiska analyser av fördelningen av kategoridata.

samordnad individuell plan

sampel – I en klinisk studie innebär sampel de personer som är deltagare, och deras antal utgör samplets storlek (engelska: sample size)

Synonym: stickprov
Engelska: sample

samsjuklighet

samtidig sjukdom

samtycke – frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken en person som tillfrågats om något, efter att ha fått information, godtar det frågan gäller

sannolikhetskvot

sant negativt resultat – utfall av diagnos- eller bedömningsmetod som innebär att metoden ger negativt resultat hos en person som är frisk eller saknar det tillstånd som eftersöks

Andelen sådana utfall hos friska = specificitet.
Jämför:

sant positivt resultat – utfall av diagnos- eller bedömningsmetod som innebär att metoden ger positivt resultat (påvisar sjukdom eller tillstånd) hos en person som faktiskt är sjuk eller har tillståndet

Andelen sådana utfall hos sjuka = sensitivitet.
Jämför:

score – poängtal som fås när icke-numeriska undersökningsdata omvandlas till siffror med hjälp av någon form av bedömningsskala eller när sifferdata på något sätt slås samman till ett gemensamt värde

screening – förfarande som innebär att med hjälp av någon undersökningsmetod eller något instrument inom en stor grupp personer sålla fram dem som har en viss egenskap, till exempel en icke diagnostiserad sjukdom eller en riskfaktor för sjukdom

Massundersökning av blodfettvärden, blodtryck med mera; allmän mammografiundersökning av kvinnor i vissa åldrar.
Synonym: sållning
Engelska: screening

sekundärprevention

selektionsbias – snedvridning av forskningsresultat till följd av att försöksdeltagare på ett otillåtet sätt valts ut eller fördelats mellan grupperna i en studie

Forskare som svarar för intagningen av deltagare fördelar vissa av dessa till den grupp som de tror vara mest gynnsam för vederbörande. Exempel: I en behandlingsstudie vid högt blodtryck kan forskare placera personer med särskilt höga blodtryck i den grupp som får den behandling forskarna tror är mest effektiv. Förutsättningen är att man känner till fördelningssekvensen genom att undersökningen inte är blindad eller att man vid en studie som planerats som blindad lyckats skaffa sig kännedom om randomiseringskoden. Selektionsbias medför att de grupper vars behandlingsresultat ska jämföras inte är jämförbara.
Synonym: urvalsbias

sensitivitet – sannolikheten att ett diagnostiskt test eller en bedömningsmetod ska ge positivt svar (det vill säga signalera förekomst) hos personer som faktiskt har sjukdomen eller tillståndet

sensitivitetsanalys

signifikansnivå – en av forskaren förvald nivå av risk för att förkasta nollhypotesen trots att denna är sann

Benämns ofta alfa, α.
Synonym: alfa, α

sjukdomsförekomst

sjukdomstecken – sjukdomsyttring som kan iakttas, och eventuellt mätas, av läkare vid undersökning

Vissa sjukdomstecken kan även iakttas av den sjuka personen själv, liksom av närstående med flera. Sjukdomstecken är objektiva, till skillnad från symtom.
Synonym: symtom

skala – konstruktion för att systematiskt och entydigt kunna registrera observationer av en företeelse som varierar

En skala karakteriseras av variationsområdet för observationerna och av den indelning som gjorts av detta område. Skalor betecknas som nominalskalor, ordinalskalor, intervallskalor eller kvotskalor, bland annat beroende på hur mätområdet har delats in. Vilken skala som har använts i en undersökning avgör vilka metoder för statistisk bearbetning som kan användas. Nominal- och ordinalskalor med endast två alternativ (till exempel hög/låg) kallas dikotoma eller binära.
Jämför:

skyddat boende – (inom socialtjänsten:) boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser

socialtjänst – i första hand den verksamhet som regleras genom bestämmelser i SoL, LVU, LVM och LSS, samt personlig assistans som utförs med assistansersättning

Socialtjänst avser även handläggning av ärenden som rör adoptioner, faderskap, vårdnad, boende och umgänge enligt föräldrabalken. Men ordet socialtjänst används i vidare bemärkelse i annan lagstiftning.

socialtjänstlagen (2001:453)

Se SoL >

SoL

Synonym: socialtjänstlagen (2001:453)

specificitet – sannolikheten att ett diagnostiskt test eller en bedömningsmetod ska ge negativa svar (det vill säga signalera avsaknad) hos personer som faktiskt saknar sjukdomen eller tillståndet

standardavvikelse – spridningen i de data som ligger bakom till exempel ett medelvärde

Jämför:
Engelska: standard deviation, SD

statistisk styrka

stickprov

stratifiering – förfarande som kan användas vid urval då man vill säkra god jämförbarhet mellan grupperna i en studie

Deltagarna indelas i strata efter vissa prognospåverkande faktorer. Exempelvis kan personer över 50 år utgöra ett stratum och de som är 50 år eller yngre ett annat stratum. Randomisering sker separat inom varje stratum. Om en studie har tillräckligt stort antal deltagare kan man göra en jämförande analys av resultaten dels i varje grupp, dels i varje stratum inom varje grupp.

studie – noggrann, detaljerad undersökning för att få fram fakta om något

I forskningssammanhang används också ordet (vetenskaplig) undersökning. Olika typer av studier har speciella benämningar. I medicinska sammanhang kan ordet ”undersökning” även användas om en medicinsk genomgång av en person i det dagliga sjukvårdsarbetet.
Synonym: vetenskaplig undersökning, undersökning

studiepopulation

Se under population >

styrka – den beräknade sannolikheten för att en studie ska kunna påvisa en skillnad mellan grupperna, med viss statistisk signifikansnivå, när en sådan skillnad verkligen existerar

Styrkan anger sannolikheten för att man ska kunna undgå att begå ett fel av typ II, och styrkevärdet är 1 minus betavärdet. Om betavärdet är 0,10 är alltså styrkan 0,90; man har 90 procents sannolikhet för att kunna påvisa en eventuellt befintlig skillnad. Vid planeringen av en studie görs en beräkning av vad som krävs för att önskad styrka (vanligen minst 80 procent) ska förväntas bli uppnådd. I beräkningen ingår, förutom styrkevärdet, önskad signifikansnivå, resultatens förmodade variabilitet och ett antagande om hur stor skillnaden mellan grupperna blir (eller ett val av den skillnad som är den minsta man anser relevant att påvisa). Kalkylen visar hur många deltagare studien behöver för att betingelserna ska uppfyllas. En studie som genom för litet deltagarantal har för låg styrka (är underpowered) är meningslös, eftersom rimligt säkra resultat inte kan erhållas. Att föreslå personer att bli deltagare i en sådan undersökning är oetiskt.
Synonym: statistisk styrka, power

stödboende – inom socialtjänsten:) boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av tillsyn och stöd men inte vård eller behandling

störfaktor

surrogatmått – effektmått som har ett samband med den effekt som är det egentliga slutmålet för en åtgärd och som i en klinisk prövning används som ersättare för denna

Vid prövning av ett nytt kolesterolsänkande medels förmåga att bromsa utvecklingen av åderförkalkning (ateroskleros) och därmed minska risken för hjärtinfarkt är dess kolesterolsänkande effektivitet ett surrogatmått. Användningen av surrogatmåttet kan försvaras som ett tidigt steg i studierna av det nya läkemedlet. En definitiv bedömning av läkemedlets värde kräver emellertid att man också utför studier som är tillräckligt stora och långvariga för att den förmodade förmågan att reducera risken för hjärtinfarkt ska ha möjlighet att bli bevisad.
Jämför:

symtom – obehag som en person upplever som följd av sjukdom

Smärta, trötthet, aptitlöshet med mera. Symtom är, till skillnad från sjukdomstecken, subjektiva. De kan beskrivas för vårdpersonal – och är av stor vikt för diagnostik och bedömning av behandlingseffekt – men de kan inte objektivt konstateras.

symtomkomplex

syndrom – grupp av symtom som (oftare än slumpmässigt) förekommer tillsammans

Ett syndrom kan vara karakteristiskt för en viss sjukdom. Vissa syndrom förekommer dock vid helt olika sjukdomar.
Synonym: symtomkomplex

systematisk litteraturöversikt – sammanställning av resultat från vetenskapliga undersökningar som med systematiska och tydligt beskrivna metoder har identifierats, valts ut och bedömts kritiskt och som avser en specifikt formulerad forskningsfråga

Inom SBU används systematiska litteraturöversikter i syfte att beskriva nytta och risker för patienter eller brukare. Statistiska metoder (metaanalys) används ibland för att analysera och sammanfatta resultaten av de inkluderade studierna.
Synonym: systematisk översikt
Jämför:

systematisk översikt

systematiskt fel – fel som i forskningsprocessen uppstått genom procedurfel, effektbedömningsfel eller annat mänskligt fel under en undersökning

Även fel som görs i bedömningen eller i hanteringen av resultaten innefattas.

sållning

särskilt boende för äldre – boende som tillhandahåller bostäder eller platser för heldygnsvistelse tillsammans med insatser i form av vård och omsorg för äldre personer med behov av särskilt stöd

Synonym: äldreboende

terapi – alla former av medicinsk behandling

Läkemedelsbehandling (farmakoterapi), sjukgymnastik (fysioterapi), kirurgisk behandling, strålbehandling, psykoterapi med mera.

tertiärprevention

tilldelning

tillförlitlighet

trippelblind prövning – klinisk prövning där blindning omfattar prövningspersonal, deltagare och statistiker

Jämför:

trunkering – förhållandet att alla observationer över eller under en viss gräns är utelämnade, vanligen på grund av att de inte bedöms vara av intresse

Till skillnad från censurering är det vid trunkering inte känt hur många de saknade observationerna är.

tvångsomhändertagen – brukare som får vård enligt LVU eller LVM

Jämför:

tvärsnittsstudie – studie av ett antal personer som utförs vid ett enda tillfälle

Personerna intervjuas om sina kost- och motionsvanor, och man mäter deras kroppsvikt, blodsocker och blodkolesterol. Övriga studier är endera prospektiva eller retrospektiva.
Synonym: tvärsnittsundersökning
Engelska: cross-sectional study

tvärsnittsundersökning

typ I-fel – feltolkning vid statistisk hypotesprövning som innebär att det konstateras att en skillnad eller förändring uppstått, och därför förkastas nollhypotesen, fastän den är riktig

Typ I-fel leder till ett falskt positivt forskningsfynd. Den maximala risken att göra ett typ I-fel uttrycks av alfavärdet. (Typ I-fel kallas därför ibland ”alfafel”.)

typ II-fel – feltolkning vid statistisk hypotesprövning som innebär att nollhypotesen accepteras fastän den i själva verket är felaktig

Typ II-fel leder till ett falskt negativt forskningsfynd. Felet innebär alltså att en skillnad eller förändring som finns inte blir konstaterad. Risken för typ II-fel uttrycks av betavärdet. (Typ II-fel kallas därför ibland ”betafel”.)

umgängesutredning – utredning som syftar till att ge domstol underlag för beslut om barns umgänge med förälder som barnet inte stadigvarande bor hos

undersökning

uppföljning – återkommande kontroll, under en viss tidsperiod, av deltagarna i till exempel en interventions- eller kohortstudie

Engelska: follow-up

uppsättning prioriterade utfall – överenskommet minimiurval av utfall som prioriterats som särskilt viktiga att mäta och rapportera i studier av effekter av insatser vid ett specifikt tillstånd

Både utfall och utfallsmått bör specificeras, det vill säga både vad som ska mätas och hur. Utfallen tas fram i projekt där en eller flera intressentgrupper deltar i en gemensam prioritering, och där samverkan med patienter och brukare är en särskilt viktig del i processen.
Synonym: COS
Engelska: core outcome set, COS

urval – del av en population som valts ut för en studie

I medicinska sammanhang är ett urval de patienter (ibland friska personer) som, från en större population, valts ut för en studie. Idealt ska urvalet vara slumpmässigt, det vill säga varje person i populationen (till exempel alla i ett geografiskt område som har en viss sjukdom) ska ha haft lika stor sannolikhet att ingå i studien. I praktiken uppfylls detta sällan.
Jämför:

urvalsbias

utvärdering av medicinska metoder – tvärvetenskaplig och systematisk process som använder specifika vetenskapliga metoder för att bedöma värdet av olika åtgärder

Åtgärderna kan användas i förebyggande, diagnostiskt, behandlande, hälsofrämjande och rehabiliterande syfte. De kan även vara av organisatorisk karaktär. Innefattar såväl medicinska som ekonomiska, sociala och etiska aspekter. De effekter som utvärderas kan vara önskade eller oönskade, förväntade eller oväntade. Resultatet redovisas i HTA-rapporter. HTA-rapporterna ska vara vägledande för såväl hälso- och sjukvårdens utövare som för dess politiska och administrativa ledning. Exempel på metoder som utvärderas är undersökningsprocedurer, medicintekniska produkter, läkemedel, vacciner, ingrepp, terapier, program och system.
Synonym: HTA
Engelska: health technology assessment, HTA

utvärdering av sociala metoder – systematisk utvärdering av effekter och kostnader av olika metoder för förebyggande åtgärder, bedömning och insatser inom socialtjänsten

De effekter som utvärderas kan vara önskade eller oönskade, förväntade eller oväntade.
Synonym: STA
Engelska: social technology assessment, assessment of social services, STA

validitet – tillförlitligheten hos en metod, till exempel en diagnostisk procedur

I vidare mening: egenskaper hos en studie. Intern validitet avser tillförlitligheten hos en studies resultat, medan extern validitet gäller i vilken grad studiens resultat har bredare giltighet, till exempel kan förmodas gälla alla personer med en viss sjukdom.

variabel – något som studeras (observeras) i en vetenskaplig studie

En viktig grupp av variabler är de som har utsetts till effektvariabler.

vetenskaplig undersökning

withdrawal – förhållandet att en person måste utgå ur en studie efter beslut av ansvarig behandlare

Anledningen kan bland annat vara att personen inte uppfyller studiens inklusions- eller exklusionskriterier (för att uppgifter missförstods eller felnoterades då personen erbjöds att delta) eller att personen får allvarliga biverkningar av behandlingen, till exempel ett läkemedel.

vårdnad – juridisk rätt och skyldighet att sörja för barnets person och att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter samt att företräda barnet i sådana angelägenheter

vårdnadshavare – förälder eller av domstol särskilt utsedd person som har att utöva vårdnaden om ett barn

vårdnadsutredning – utredning som syftar till att ge domstol underlag för beslut om ensam eller gemensam vårdnad om barn

Jämför:

återgång till medelvärdet – tendensen hos mätvärden som ligger i ena ytterkanten av en fördelning att vid en senare mätning visa ”återgång” (regression), det vill säga ligga något närmare fördelningens mittregion

Om man mäter blodkolesterol hos ett stort antal personer och kort därefter gör om mätningen hos dem som hade de allra högsta värdena kommer många av värdena att denna gång ligga något lägre. Orsaken är framför allt att biologiska mätvärden hos en och samma person inte är konstanta utan varierar något, av kända eller okända skäl. Bland mätvärden som ligger mycket högt är sannolikheten relativt hög för att vissa värden ligger på toppen av en variationsvåg och därför kommer att gå nedåt. Fenomenet förklarar att man vid många behandlingsprövningar ser en tendens mot mer normala värden inte bara i den aktivt behandlade gruppen utan även i kontrollgruppen som fått inaktiv behandling (placebo).
Synonym: regression mot medelvärdet
Engelska: regression to the mean

ärende – (inom socialtjänsten:) avgränsad fråga som handläggs av en nämnd och som det ska fattas beslut i

öppen prövning – prövning som genomförs helt utan blindning

Förfarandet kan vara nödvändigt vid prövning av kirurgiska metoder.
Jämför:

öppen verksamhet – verksamhet för social samvaro och annan aktivitet som inte är individuellt behovsprövad

överkorsningsprövning – behandlingsprövning där varje deltagare får växla mellan de två (eller flera) behandlingar som prövas

Varje deltagare blir alltså ”sin egen kontroll”. Prövningstypen kan bara användas om de symtom och andra variabler som studeras kvarstår tillräckligt länge och inte förväntas försvinna helt efter någon av de behandlingar som studeras.
Synonym: crossover-prövning
Jämför:

överlevnadsanalys – kategori av statistiska metoder som används för att analysera hur lång tid det tar, räknat från en viss starttidpunkt, till dess att en viss sluthändelse inträffar, till exempel ett dödsfall (engelska: time-to-event data)

Metoderna har sitt ursprung i analyser av hur länge personer med cancer överlever efter olika behandlingsformer. Ordet används dock generellt i studier som följer upp en grupp och som analyserar tidpunkten för en viss händelse hos varje individ. Händelsen kan till exempel vara att en viss sjukdom uppträder eller att ett visst symtom upphör. Data kan återges i så kallade överlevnadskurvor. Analysen, som ska avgöra om skillnad finns mellan de studerade grupperna, tar hänsyn till att patienterna studerats olika lång tid (eftersom det tagit viss tid att ”rekrytera” det behövliga antalet deltagare) och till att det vid studiens avslutande finns patienter som inte upplevt den händelse som avses (censurering).
Jämför:
Engelska: survival analysis, life-table analysis

överlevnadskurva