Ordförklaringar

absolut riskreduktion – sätt att ange skillnader mellan grupper i resultat vid en klinisk prövning

accuracy – grad av överensstämmelse mellan mätvärde hos en klinisk mätmetod (till exempel blodanalys) och sant värde

alfa

alfafel

alfavärde – den maximala risken att få falskt positiva resultat vid upprepade statistiska tester

allokering – (vid klinisk prövning:) process där varje ny deltagare placeras i en av de grupper som den kliniska prövningen omfattar

alternativhypotes – antagande som avviker från en nollhypotes

anhörig – person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna

anmälan om missförhållanden gällande barn – anmälan till socialnämnd om att denna kan behöva ingripa till ett barns skydd

aritmetiskt medelvärde

ARR

assistansanvändare – brukare som har personlig assistans enligt LSS samt personlig assistans som utförs med assistansersättning som regleras i 51 kap. socialförsäkringsbalken (SFS 2010:110)

avslag

avslagsbeslut – slutligt beslut om att helt eller delvis avslå en ansökan om bistånd eller begäran om LSS-insats

baslinjedata – egenskaper hos deltagare i studie, fastställda vid studiens början

bayesiansk analys – metoder att systematiskt kombinera ny kunskap med tidigare kunskap för att erhålla bästa möjliga sannolikhetsbedömningar

bedömningsbias – fel som kan uppstå när en forskare som bedömer behandlingseffekt med så kallade mjuka kriterier (till exempel patientens muntliga beskrivning av sina symtom eller observation av individens funktionsnedsättning, till exempel gångsvårigheter) känner till vilken behandling patienten fått

begäran om LSS-insats – begäran till ansvarig nämnd om LSS-insats

beskrivande

betafel

betalningsvilja – Betalningsvilja kan tolkas som det ”pris” man kan acceptera att betala för en effekt eller åtgärd.

I hälsoekonomiska analyser används ordet i flera olika sammanhang med olika betydelser:

• den monetära värderingen, det vill säga värderingen i pengar, av effekter i kostnadsintäktsanalyser
• den kostnad, oftast per QALY, då samhället/beslutsfattare anser att en åtgärd är kostnadseffektiv
• vad patienterna själva är villiga att betala för en viss åtgärd, till exempel vaccination

betavärde – den maximala risken att få falskt negativa resultat vid upprepade statistiska tester

beviljad insats – insats som den enskilde är berättigad till enligt beslut av socialnämnden eller annan kommunal nämnd

bevisvärde – den skattade förmågan hos en enskild studie att besvara en viss fråga på ett tillförlitligt sätt

bias

bifall

bifallsbeslut – slutligt beslut om att helt eller delvis bevilja en ansökan om bistånd eller begäran om LSS-insats

bistånd – (inom socialtjänsten:) individuellt behovsprövad insats som beslutas med stöd av SoL

biståndsbeslut – slutligt beslut om att helt eller delvis bifalla eller avslå en ansökan om bistånd enligt SoL

biverkan

biverkning – oönskad effekt av läkemedel (ibland av annan medicinsk behandling, till exempel strålbehandling)

blindning – åtgärder för att hemlighålla vissa centrala omständigheter i en undersökning tills den är avslutad och resultaten ska bearbetas

boende – (inom socialtjänsten:) organisatorisk enhet som yrkesmässigt bedriver socialtjänst i form av att tillhandahålla bostäder eller platser för heldygnsvistelse på uppdrag av socialnämnd eller motsvarande, i kombination med insatser, och som har tillgång till personal med relevant kompetens för dessa insatser

boendestöd – bistånd i form av stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda målgrupper i eget boende

boendeutredning – (inom familjerätt:) utredning som syftar till att ge domstol underlag för beslut om barns boende då föräldrar inte är överens

bortfall – personer (patienter eller friska försökspersoner) som har gått med på att delta i en undersökning men som lämnat denna innan den fullbordats

bostad med särskild service – boende som tillhandahåller bostäder för personer med funktionsnedsättning och med behov av stöd och särskild service enligt LSS eller SoL

bostadsanpassning – behovsprövad anpassning av en ordinär bostads fasta funktioner för att bibehålla eller öka självständighet för en person med funktionsnedsättning

brukare – (inom socialtjänst:) person som får, eller som är föremål för en utredning om att få, individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten

budgetpåverkansanalys – beskrivning av hur budgeten för en eller flera aktörer/organisationer påverkas när man inför en ny åtgärd

case-control study

coachning – stödjande samtal i form av en samtalsserie där en person med stöd, uppmuntran och frågor från coachen, själv ska komma fram till önskade förändringar i sin livssituation och en plan där dessa formuleras

Cochrane – Internationell organisation för läkare, forskare och patienter. Organisationen genomför systematiska litteraturöversikter och metaanalyser av publicerade studier avseende behandlingseffekter, i syfte att få fram resultat som kan läggas till grund för evidensbaserad sjukvård. Se vidare www.cochrane.org.

compliance – fenomen i interventionsstudie som innebär att försökspersoner följer råd och instruktioner, till exempel beträffande användning av läkemedel i behandlingsstudier

confounder – faktor som påverkar ett samband mellan undersökta faktorer, eller effekten av en undersökt åtgärd, och som forskare måste ta hänsyn till för att resultatet av en studie inte ska bli missvisande

confounding – vilseledning när data från en studie tolkas

COS

crossover-prövning

daglig verksamhet – LSS-insats i form av sysselsättning för personer med funktionsnedsättning som är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte är under utbildning

dagverksamhet – bistånd i form av sysselsättning, gemenskap, behandling eller rehabilitering utanför den egna bostaden

DALY – mått på sjuklighet i en befolkning eller en grupp som anger förlusten av friska år

decil – variabelvärde som delar upp en serie rangordnade observationer i tio delar med lika många observationer i varje

deskriptiv – (om icke-experimentell studie:) som enbart avser att beskriva sakförhållanden och avstår från analys av orsak och verkan

dropout – i studier avser ofta ”dropout” att prövningsdeltagare av olika skäl upphör att medverka i projektet, genom att till exempel sluta ta prövningsläkemedlet och inte återkomma för uppföljning vid avtalad tidpunkt

dubbelblind prövning – klinisk prövning där varken deltagare eller prövningspersonal (läkare med flera) vet vilken av de prövade insatserna som en viss deltagare får

dubbelblind studie

dubbelblind undersökning

duration – Varaktighet (till exempel om sjukdom).

dödlighet

EBP

EBV

effectiveness – mått på hur väl en insats (till exempel behandling med visst läkemedel) fungerar när den är i allmänt bruk inom sjukvården eller socialtjänsten

effektmått – effektvariabel mätt på definierat sätt

effektparameter

effektvariabel – resultatvariabel som registreras och mäts inom ramen för en klinisk prövning

efficacy – mått på hur väl en medicinsk åtgärd (till exempel behandling med visst läkemedel) fungerar när den undersöks i en klinisk prövning

ekologisk studie – epidemiologisk undersökning där samband mellan exponering och utfall studeras på aggregerad nivå, det vill säga mellan sammanlagda data om exponering och utfall för en grupp individer

endpoint – resultat-, utfalls- eller effektmått som utgörs av händelser, särskilt i kliniska prövningar

enkelblind prövning – klinisk prövning där endast den ena av parterna är ovetande om vilken insats en viss deltagare får

epidemiologisk undersökning – observationsundersökning, vanligen i stor skala

etiologi – en sjukdoms orsak(er)

event – händelse i klinisk prövning eller kohortstudie

evidens – något som bedöms tyda på att ett visst förhållande gäller

evidensbaserad praktik – medveten och systematisk användning inom socialtjänsten av bästa tillgängliga vetenskapliga faktaunderlag (evidens), tillsammans med professionell erfarenhet och brukarens preferenser

evidensbaserad vård – medveten och systematisk användning inom hälso- och sjukvården av bästa tillgängliga vetenskapliga faktaunderlag (evidens), tillsammans med klinisk erfarenhet och patientens preferenser

evidensgrad – graderad bedömning av hur tillförlitligt det sammanlagda vetenskapliga underlaget är när det gäller att besvara en viss fråga

evidenskartläggning – inventering av befintliga systematiska litteraturöversikter inom ett område i syfte att påvisa forskningsresultat som är systematiskt sökta, relevans- och kvalitetsgranskade och sammanvägda respektive vetenskapliga kunskapsluckor

evidensstyrka

exakthet

exklusionskriterium – omständighet som förhindrar att en person föreslås delta i en studie, eller att en viss studie inte tas med i en systematisk litteraturöversikt

experimentell studie – vetenskaplig studie där det ingår aktiva planlagda åtgärder som kontrolleras av forskaren

exponering

exposition – förhållandet att en person är, eller har varit, utsatt (exponerad) för någon faktor, ofta i miljön

extern validitet

fall–kontrollundersökning – metod att retrospektivt studera samband mellan viss exposition och sjukdom eller missbildning

falskt negativt resultat – felaktigt utfall av ett diagnostiskt test för sjukdom eller bedömningsmetod för tillstånd där testsvaret tyder på att personen saknar sjukdomen eller tillståndet trots att detta inte stämmer (’missad diagnos’)

falskt positivt resultat – felaktigt utfall av ett diagnostiskt test för sjukdom eller bedömningsmetod för tillstånd där testsvaret tyder på att personen har sjukdomen eller tillståndet trots att detta inte stämmer (’falskt larm’)

familjehem – (inom socialtjänsten:) enskilt hem som, på uppdrag av socialnämnden eller motsvarande, tar emot barn och ungdomar för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt

familjehemsplacerat barn – brukare som är minderårig och som har blivit placerad i familjehem enligt SoL, LVU eller LSS

fas-I-V-prövning – prövning av ett nytt läkemedels effekter och biverkningar i olika stadier av dess utveckling.
Fas I är de första prövningarna på människa, vanligen friska försökspersoner. Förekomsten av biverkningar studeras vid olika doser, om möjligt bedöms också de önskade effekterna.
Fas II innebär orienterande prövningar på patienter, framför allt för att fastställa vilka dosnivåer som ger önskad effekt och vilka biverkningar som förekommer vid dessa doser.
Fas III är stora kliniska prövningar som avser att ge de avgörande bevisen för läkemedlets effekt vid den eller de sjukdomar det är avsett för, att fastställa vilka doser som är lämpliga och att registrera vilka biverkningar som förekommer hos ett större antal personer. Om resultaten av fas I–III-prövningarna är tillfredsställande kan läkemedlet godkännas av läkemedelsmyndigheter.
Fas IV (engelska: ”post-marketing surveillance”) är en ibland använd benämning på undersökningar som görs av läkemedel som tagits i allmänt bruk; bland annat har man här möjlighet att studera förekomsten av biverkningar som är sällsynta eller uppstår först efter lång tid.

fel av typ I

fel av typ II

fraktil – variabelvärde som delar upp ett material av rangordnade observationer i ett antal lika stora grupper

frekvens – hur ofta något inträffar eller hur många individer som tillhör viss kategori

funktionshinder – begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen

funktionsjusterade levnadsår

funktionsnedsättning – nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga

funktionstillstånd – tillstånd hos en persons kroppsfunktioner och kroppsstrukturer samt förmåga till aktivitet och delaktighet

följsamhet

förebyggande insats

förebyggande åtgärd – (inom vård och omsorg:) åtgärd för att förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem

förekomst

förekomst av en sjukdom eller ett tillstånd

förhandsbedömning – (enligt SoL:) bedömning av om en nämnd ska inleda en utredning eller inte

förhandsbesked – (enligt LSS:) beslut eller bindande besked om den enskildes rätt till insatser från den kommun där den enskilde har för avsikt att bosätta sig

förmyndare – person som utövar förmynderskap

förmyndarskap

förmynderskap – förvaltning av omyndigs egendom samt befogenheter att företräda denne i andra angelägenheter än dem som rör dennes person

försörjningsstöd – del av det ekonomiska biståndet och avser de vanligaste och regelbundet återkommande levnadskostnaderna

förväxlingsfaktor

genomförandeplan – (inom socialtjänsten:) vård- och omsorgsplan som beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras för den enskilde

genomsnitt

god man – person som är utsedd att företräda en viss person som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person utan att dennes rättshandlingsförmåga begränsas

GRADE – internationellt utarbetat system för att bland annat göra en strukturerad bedömning av evidensgraden hos varje sammanvägt delresultat i en systematisk litteraturöversikt

gruppboende – (enligt SoL:) boende som riktar sig till ett begränsat antal personer med demenssjukdomar och för personer med psykiska funktionsnedsättningar

gruppbostad – (inom socialtjänsten:) bostad med särskild service som är avsedd för ett begränsat antal personer som har omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov

grå litteratur – dokument som inte har publicerats i etablerade vetenskapliga medier

habilitering – insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet

heldygnsvistelse – (inom socialtjänsten:) vistelse även under nattetid som ges med stöd av SoL, LSS, LVU eller LVM

hem för vård eller boende – boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse tillsammans med insatser i form av vård eller behandling

hemtjänst – bistånd i form av service och personlig omvårdnad i den enskildes bostad eller motsvarande

hemvård – vård och omsorg när den ges i den enskildes bostad eller motsvarande

historisk kontrollgrupp – personer som har studerats vid ett tidigare tillfälle och som i efterhand används som jämförelsegrupp (kontroller) i en senare utförd prövning

hjälpmedel för det dagliga livet – individuellt utprovad produkt som syftar till att bibehålla eller öka aktivitet, delaktighet eller självständighet genom att kompensera en funktionsnedsättning.

HSL

HTA

HTA-rapport

HVB

huvudman – myndighet eller organisation som juridiskt och ekonomiskt har ansvaret för viss verksamhet

hypotes – antagande som kan prövas och som principiellt är möjligt att motbevisa

hälso- och sjukvårdsforskning – forskningsområde som analyserar och värderar organisation, funktion och resultat hos olika delar av hälso- och sjukvården eller hos olika hälso- och sjukvårdssystem

hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

hälsoekonomi – ekonomisk teori och metodik tillämpad på området hälsa

händelse – något som inträffar hos en deltagare i en klinisk prövning eller kohortstudie och som är av sådan art att det, enligt projektplanen, ska registreras och bedömas

ICER

imprecision – (hos ett delresultat i systematisk litteraturöversikt:) grad av statistisk osäkerhet

inbyggd – (om vetenskaplig studie:) som utförs ”inuti” en större studie

incidens – Ordet incidens används allmänt om antalet nya fall av en sjukdom eller ett tillstånd som uppträder i en befolkning eller grupp under viss tid. Incidensen anges då till exempel som antalet diagnoser per 1 000 invånare per år. Ordet används också i samband med kliniska prövningar eller kohortstudier om antalet händelser dividerat med antalet deltagare i gruppen som studeras. Graden av skillnad mellan två gruppers incidenstal kan uttryckas genom att det ena divideras med det andra till en incidenskvot.

incidenskvot

incidensreduktion

incidenstal

inconsistency – (för ett delresultat i systematisk litteraturöversikt:) bristande samstämmighet mellan studier, det vill säga motsägande resultat

indirectness – (för ett delresultat i systematisk litteraturöversikt:) bristande överförbarhet mellan studier och en aktuell situation

individuell plan enligt LSS – vård- och omsorgsplan för beslutade insatser/åtgärder som upprättats på begäran av och tagits fram i samråd med den enskilde som har beviljats LSS-insats

individuell plan enligt SoL och HSL – vård- och omsorgsplan som beskriver insatser som den enskilde har behov av från både hälso- och sjukvård och socialtjänst och som tagits fram genom samordnad vård- och omsorgsplanering

informerat samtycke – en persons samtycke till att delta i exempelvis en klinisk prövning efter att först ha fått muntlig och skriftlig information om prövningens frågeställning och metoder

inklusionskriterium – villkor som ska uppfyllas för att en person ska kunna föreslås att delta i en studie eller för att data i en publicerad studie ska accepteras i en systematisk litteraturöversikt

inkrementell – stegvis ökande

inkrementell kostnadseffektivitetskvot – resultatet av en kostnadseffektivitetsanalys

instrument – (vid diagnostik eller bedömning av tillstånd inom vård och socialtjänst:) verktyg som möjliggör, underlättar eller preciserar registrering av observationer

intention to treat-analys – resultatbearbetning (vid klinisk prövning) som tillämpar principen ”avsikt att behandla”, vilket innebär att resultat från alla deltagande patienter tas med, alltså bland annat resultat från patienter som inte följt föreskrifterna (till exempel slutat att ta prövningsläkemedel efter någon tid)

intern validitet

interventionsstudie – undersökning där deltagarna utsätts för en intervention, det vill säga någon åtgärd som prövas, till exempel sjukdomsbehandling (läkemedel, operation med mera) eller sjukdomsförebyggande åtgärd

ITT-analys

jourhem – (inom socialtjänsten:) enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden eller motsvarande tar emot barn och ungdomar för tillfällig vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt

kartläggning

kategoridata – data som insamlas vid en undersökning och som anger tillhörighet till viss grupp
exempel: Klassifikation av tumörvävnad i någon av flera grupper, fått hjärtinfarkt/förblivit frisk.

kausalsamband

KI

klient – (inom socialtjänst:) brukare som delvis med egen medverkan får stöd eller insats vid regelbundet återkommande möten med anställda inom socialtjänsten

klinisk – om allt löpande arbete och all forskning som gäller att diagnostisera, förebygga och behandla sjukdom och som utförs i kontakt med de personer det gäller

klinisk prövning – undersökning som avser att fastställa för- och nackdelar med en metod för diagnostik, prevention eller behandling

kliniska riktlinjer – dokument som mer eller mindre systematiskt sammanfattar kunskapsläget inom ett visst kliniskt område och ger rekommendationer (som så långt möjligt bör vara evidensbaserade) för diagnostik och behandling

klusterrandomisering – randomisering där det inte är individer utan enheter med grupper av individer som fördelas slumpmässigt, exempelvis vårdcentraler, skolklasser eller kliniker

kohortstudie – studie som gäller en grupp personer som utgör en kohort, det vill säga en grupp som har vissa definierade egenskaper gemensamt, exempelvis alla personer som är födda ett visst år eller alla personer som under en viss tidsperiod behandlats för en viss tumörsjukdom

kohortundersökning

komorbiditet – förekomst hos deltagare i en studie av annan sjukdom än den som studien gäller

konfidensintervall – osäkerhetsintervall för en statistisk skattning

kontaktfamilj – familj som utses av socialnämnden med uppgift att ta emot barn för regelbunden vistelse och att finnas till hands i övrigt för barnet och dess närstående

kontaktperson – Kontaktperson är enligt SoL en person som utses av socialnämnden med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter. Enligt LVU är kontaktperson en person som utses av socialnämnden och som den unge ska hålla regelbunden kontakt med enligt vad som anges i behandlingsplanen.
Och enligt LSS är en kontaktperson en person som utses av kommunen med uppgift att ge icke-professionellt stöd åt person med funktionsnedsättning.

kontrollerad klinisk prövning

kontrollerad studie – studie som är jämförande, det vill säga vars deltagare är indelade i två eller flera grupper

kontrollerad undersökning

kontrollgrupp – deltagargrupp i en klinisk prövning som endera får overksam behandling eller en för närvarande ordinär behandling

korrelation – Statistiskt begrepp som anger att två variabler har en viss samvariation. Om mätetalen för den ena variabeln ökar när den andras mätetal ökar föreligger positiv korrelation, om ändringarna går åt inbördes motsatt håll föreligger negativ korrelation. En statistiskt påvisad korrelation bevisar inte att det finns något kausalsamband mellan variablerna.

korttidsplats – bäddplats utanför det egna boendet avsedd för tillfällig vård och omsorg dygnet runt

korttidstillsyn – LSS-insats i form av tillsyn utanför det egna hemmet för barn över 12 år med funktionsnedsättning

korttidsvistelse – LSS-insats i form av vistelse utanför det egna hemmet för miljöombyte och rekreation för person med funktionsnedsättning eller avlösning i omvårdnadsarbetet för anhöriga

kostnadseffektivitet – kostnaden för en viss insats satt i relation till dess effekt

kostnadseffektivitetsanalys – hälsoekonomisk analys där relationen mellan de kostnader och effekter som är förknippade med en viss insats jämförs med motsvarande relation för andra insatser

kostnadseffektivitetskvot – resultatet av en kostnadseffektivitetsanalys

kvalitativ studie – studie som inte i första hand besvarar frågor genom siffermässiga resultat utan som tolkar händelser och utvecklar begreppsmässiga strukturer

kvalitativ undersökning

kvalitetsjusterade levnadsår

kvantil

kvartil – variabelvärde som delar upp en serie rangordnade mätetal i fyra lika stora

kvintil – variabelvärde som delar upp en serie rangordnande mätetal i fem lika stora grupper

känslighetsanalys – metod att bedöma hur ”stabila” undersökningsresultat är

köpkraftsparitet – sätt att omvandla valutakurser som även tar hänsyn till prisskillnader mellan länderna. Används för att jämställa prisnivån på varor och tjänster mellan olika länder, exempelvis för hälsoekonomiska analyser genomförda utanför Sverige.

lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall

lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

ledningssystem – system för att fastställa grundprinciper för ledning av verksamheten och ställa upp mål samt för att uppnå dessa mål

ledsagning – individuellt inriktad insats i form av följeslagare ute i samhället för person med funktionsnedsättning

letalitet – andelen dödsfall till följd av sjukdomen bland dem som har viss diagnos

levnadsförhållanden – miljö som en individ lever och verkar i

likelihood-kvot – numeriskt uttryck för värdet av en viss diagnos- eller bedömningsmetod

livskvalitet – hur en person värderar sitt liv, vilket undersöks med systematiska intervjuer som följer något av flera formulär (instrument) för värdering av livskvalitet, exempelvis EQ-5D

livskvalitets-vikt – uttrycker en persons livskvalitet som ett värde mellan 0 och 1

livsvillkor – förutsättningar (på makronivå) för människors levnadsförhållanden och som ofta ligger utanför den enskilda individens omedelbara kontroll

LSS

LVM

LVU

läkemedelsprövning – klinisk prövning som systematiskt värderar effekter och biverkningar av läkemedel

MAS

maskering

matchning – åtgärder för att åstadkomma maximal jämförbarhet i fall–kontrollundersökning

medelvärde – summan av samtliga observationstal dividerad med antalet observationer

median – observationstal i en rangordnad serie som delar denna i två lika stora delar

medicinskt ansvarig sjuksköterska – sjuksköterska som har ett särskilt medicinskt ansvar för hälso- och sjukvård i en kommun

medicinteknisk produkt – produkt som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom, att påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning, att undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller en fysiologisk process eller att kontrollera befruktning

metaanalys – metod att göra en samlad bedömning av ett antal jämförande undersökningar genom att statistiskt sammanföra deras resultat

minnesbias – systematiskt fel som uppstår när deltagare i studier inte alls minns eller felaktigt minns händelser eller erfarenheter

mittvärde

monitorering – kontrollinsatser vid klinisk läkemedelsprövning för att säkerställa bland annat att alla uppgifter om deltagarna finns noterade på den kliniska prövningens journalblanketter och att alla resultat av blodanalyser med mera är korrekt registrerade

mortalitet – antalet dödsfall per år bland visst antal personer (vanligen 100 000)

mothypotes

multicenterstudie – klinisk studie som utförs vid ett flertal centrum (kliniker, sjukhus) för att tillräckligt antal patienter ska kunna studeras inom rimlig tid

negativ korrelation

negativt prediktivt värde

negativt testsvar – (om utfall av diagnostiskt test:) normalt resultat, som talar mot sjukdom

negativt utfall – (om resultat av prövning:) ingen effekt eller skillnad kunde påvisas

nested

NNT – antal personer som statistiskt sett behöver behandlas under en viss tidsperiod för att en person ska undgå en viss oönskad händelse (till exempel hjärtinfarkt)

noceboeffekt

nollhypotes – antagande om att det saknas ett samband mellan de faktorer som ska studeras, eller saknas skillnad i resultat mellan de grupper som ska undersökas

numeriska data – data som gäller en variabel som kan mätas (kvantiteras) eller antalsräknas

närstående – person som den enskilde anser sig ha en nära relation till

nätverksmetaanalys – metaanalys där två eller flera metoder jämförs genom att resultat från indirekta och direkta jämförelser kombineras

observationsstudie – studie där ingen aktiv åtgärd vidtas

odds – antalet fall av ”händelse” dividerat med antalet fall av ”icke-händelse”
exempel: I en grupp personer med viss sjukdom är antalet som exponerats för viss riskfaktor dividerat med antalet som inte varit exponerade ett odds.

oddskvot – kvoten mellan två odds

oddstal

ombud – person som har fullmakt att föra talan för annan person eller grupp och bevaka personens eller gruppens intressen

originalartikel – artikel där åsikter, synpunkter eller (vetenskapliga) resultat framläggs för första gången

originalstudie

orsak–verkansamband

parallellgruppsprövning – klinisk prövning där två eller flera grupper, som ska jämföras med varandra, studeras samtidigt

patogenes – skeenden i organismen som gör att en sjukdom framkallar skador och symtom
exempel: Inflammation, förträngande fettinlagring i kärlvägg.

percentil – fraktil som delar upp en serie rangordnade mätetal i 100 lika stora delar

personkrets – grupp av personer som omfattas av LSS

personlig assistans – (enligt LSS:) personligt utformat stöd som ges åt person som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med att tillgodose grundläggande behov

placebo – behandling som avses vara biologiskt overksam och som används för jämförelse av effekter och biverkningar med dito hos aktiv behandling

population – grupp personer som har något gemensamt
exempel: Alla personer i Sverige, alla personer i ett visst landsting med en viss sjukdom.

positiv korrelation

positivt prediktivt värde

positivt testsvar – (om utfall av diagnostiskt test:) onormalt resultat, som talar för sjukdom

positivt utfall – (om resultat av prövning:) en skillnad eller effekt kunde påvisas

power

ppp

precision – noggrannheten hos en klinisk mätmetod (till exempel blodanalys)

prediktionsvärde

prediktivt värde – mått på hur sannolikt det är att utfallet av ett diagnostiskt test visar det verkliga förhållandet hos en viss patient

prediktor – Ordet används i samband med studier om testresultat eller annat förhållande som anses kunna utsäga något om framtida skeenden, till exempel att individen löper ökad risk att få viss sjukdom.
Ordet används även i statistisk analys om den oberoende variabeln i en regression.

prevalens – antalet personer som vid en viss tidpunkt har en viss sjukdom eller ett visst tillstånd

prevention

primärprevention

primärt bortfall – personer som är lämpliga för att delta i en undersökning men som avböjer, är bosatta för långt borta med mera

probabilistisk känslighetsanalys – känslighetsanalys särskilt utvecklad för hälsoekonomiska modeller för kostnadseffektivitetsanalyser

prognospåverkande faktorer – faktorer bland baslinjedata hos deltagarna i en klinisk prövning som kan förmodas påverka förloppet hos den sjukdom som studeras

prospektiv studie – studie som går framåt i tiden, det vill säga att data om varje deltagare börjar samlas in vid den tidpunkt när denna deltagare tas in i studien

prospektiv undersökning

protokoll – plan för klinisk prövning, annan studie eller utvärdering

prövning

publikationsbias – snedvridning av publicerade resultat av studier orsakad av att forskare, ibland också tidskriftsredaktörer, föredrar att publicera undersökningar som givit positivt resultat, till exempel visat att en behandling har effekt

punktestimat – statistiskt resultatvärde, till exempel ett medelvärde eller en relativ risk, som har beräknats utifrån ett visst stickprov taget vid en viss tidpunkt

p-värde – sannolikheten för att få det erhållna resultatet, eller ett mer extremt resultat, om nollhypotesen är sann

QALY – mått på sjuklighet i en befolkning eller en grupp som anger den återstående livslängden i friska år

randomiserad kontrollerad studie – studie som är randomiserad (vilket innebär att den har en kontrollgrupp)

randomiserad undersökning

randomisering – slumpmässig fördelning av deltagarna mellan grupperna i en studie

randomiseringskod

rangordning – arrangerande av en serie mätetal efter deras storlek

rct

recall bias

registerstudie – retrospektiv (eller kombinerat retrospektiv och prospektiv) undersökning som gör bruk av data som finns i offentlig statistik, i medicinska databaser med mera

regression – statistisk analys av samvariation där det finns en oberoende och en beroende variabel, till skillnad från vad som är fallet vid korrelation

regression mot medelvärdet

relativ risk

relativ riskreduktion – sätt att ange en resultatskillnad mellan två grupper i en klinisk prövning av förebyggande åtgärder eller behandlingar

resultatmått

resultatvariabel – något som registreras (händelse) eller mäts (kvantitativa variabler) vid en vetenskaplig undersökning

retrospektiv studie – undersökning som är ”tillbakablickande”, det vill säga utnyttjar data som är anskaffade, respektive händelser som inträffat, innan undersökningen startades

retrospektiv undersökning

risk – sannolikheten för viss händelse av negativ karaktär

riskfaktor – egenskap eller förhållande som indikerar ökad risk för att en person ska få en eller flera sjukdomar

riskkvot – jämförelsetal som utgör kvoten mellan risktalen hos två undersökta grupper

riskmarkör – något (till exempel ett blodanalysresultat) som är förknippat med ökad risk för viss sjukdom, utan att något kausalsamband är bevisat

riskreduktion – sätt att ange en resultatskillnad mellan två grupper i en klinisk prövning av förebyggande åtgärder eller behandlingar

RRR

samband – Mångtydigt ord som kan användas dels oprecist, dels i specifika betydelser, som vid korrelation och vid vissa statistiska analyser av fördelningen av kategoridata.

samordnad individuell plan

sampel – I en klinisk studie innebär sampel de personer som är deltagare, och deras antal utgör samplets storlek (engelska: sample size)

samsjuklighet

samtidig sjukdom

samtycke – frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken en person som tillfrågats om något, efter att ha fått information, godtar det frågan gäller

sannolikhetskvot

sant negativt resultat – utfall av diagnos- eller bedömningsmetod som innebär att metoden ger negativt resultat hos en person som är frisk eller saknar det tillstånd som eftersöks

sant positivt resultat – utfall av diagnos- eller bedömningsmetod som innebär att metoden ger positivt resultat (påvisar sjukdom eller tillstånd) hos en person som faktiskt är sjuk eller har tillståndet

score – poängtal som fås när icke-numeriska undersökningsdata omvandlas till siffror med hjälp av någon form av bedömningsskala eller när sifferdata på något sätt slås samman till ett gemensamt värde

screening – förfarande som innebär att med hjälp av någon undersökningsmetod eller något instrument inom en stor grupp personer sålla fram dem som har en viss egenskap, till exempel en icke diagnostiserad sjukdom eller en riskfaktor för sjukdom

sekundärprevention

selektionsbias – snedvridning av forskningsresultat till följd av att försöksdeltagare på ett otillåtet sätt valts ut eller fördelats mellan grupperna i en studie

sensitivitet – sannolikheten att ett diagnostiskt test eller en bedömningsmetod ska ge positivt svar (det vill säga signalera förekomst) hos personer som faktiskt har sjukdomen eller tillståndet

sensitivitetsanalys

signifikansnivå – en av forskaren förvald nivå av risk för att förkasta nollhypotesen trots att denna är sann

sjukdomsförekomst

sjukdomstecken – sjukdomsyttring som kan iakttas, och eventuellt mätas, av läkare vid undersökning

skala – konstruktion för att systematiskt och entydigt kunna registrera observationer av en företeelse som varierar

skyddat boende – (inom socialtjänsten:) boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser

socialtjänst – i första hand den verksamhet som regleras genom bestämmelser i SoL, LVU, LVM och LSS, samt personlig assistans som utförs med assistansersättning

socialtjänstlagen (2001:453)

SoL

specificitet – sannolikheten att ett diagnostiskt test eller en bedömningsmetod ska ge negativa svar (det vill säga signalera avsaknad) hos personer som faktiskt saknar sjukdomen eller tillståndet

STA

standardavvikelse – spridningen i de data som ligger bakom till exempel ett medelvärde

statistisk styrka

stickprov

stratifiering – förfarande som kan användas vid urval då man vill säkra god jämförbarhet mellan grupperna i en studie

studie – noggrann, detaljerad undersökning för att få fram fakta om något

studiepopulation

styrka – den beräknade sannolikheten för att en studie ska kunna påvisa en skillnad mellan grupperna, med viss statistisk signifikansnivå, när en sådan skillnad verkligen existerar

stödboende – inom socialtjänsten:) boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av tillsyn och stöd men inte vård eller behandling

störfaktor

surrogatmått – effektmått som har ett samband med den effekt som är det egentliga slutmålet för en åtgärd och som i en klinisk prövning används som ersättare för denna

symtom – obehag som en person upplever som följd av sjukdom

symtomkomplex

syndrom – grupp av symtom som (oftare än slumpmässigt) förekommer tillsammans

systematisk litteraturöversikt – sammanställning av resultat från vetenskapliga undersökningar som med systematiska och tydligt beskrivna metoder har identifierats, valts ut och bedömts kritiskt och som avser en specifikt formulerad forskningsfråga

systematisk översikt

systematiskt fel – fel som i forskningsprocessen uppstått genom procedurfel, effektbedömningsfel eller annat mänskligt fel under en undersökning

sållning

särskilt boende för äldre – boende som tillhandahåller bostäder eller platser för heldygnsvistelse tillsammans med insatser i form av vård och omsorg för äldre personer med behov av särskilt stöd

terapi – alla former av medicinsk behandling

tertiärprevention

tilldelning

tillförlitlighet

trippelblind prövning – klinisk prövning där blindning omfattar prövningspersonal, deltagare och statistiker

trunkering – förhållandet att alla observationer över eller under en viss gräns är utelämnade, vanligen på grund av att de inte bedöms vara av intresse

tvångsomhändertagen – brukare som får vård enligt LVU eller LVM

tvärsnittsstudie – studie av ett antal personer som utförs vid ett enda tillfälle

tvärsnittsundersökning

typ I-fel – feltolkning vid statistisk hypotesprövning som innebär att det konstateras att en skillnad eller förändring uppstått, och därför förkastas nollhypotesen, fastän den är riktig

typ II-fel – feltolkning vid statistisk hypotesprövning som innebär att nollhypotesen accepteras fastän den i själva verket är felaktig

umgängesutredning – utredning som syftar till att ge domstol underlag för beslut om barns umgänge med förälder som barnet inte stadigvarande bor hos

undersökning

uppföljning – återkommande kontroll, under en viss tidsperiod, av deltagarna i till exempel en interventions- eller kohortstudie

uppsättning prioriterade utfall – överenskommet minimiurval av utfall som prioriterats som särskilt viktiga att mäta och rapportera i studier av effekter av insatser vid ett specifikt tillstånd

urval – del av en population som valts ut för en studie

urvalsbias

utvärdering av medicinska metoder – tvärvetenskaplig och systematisk process som använder specifika vetenskapliga metoder för att bedöma värdet av olika åtgärder

utvärdering av sociala metoder – systematisk utvärdering av effekter och kostnader av olika metoder för förebyggande åtgärder, bedömning och insatser inom socialtjänsten

validitet – tillförlitligheten hos en metod, till exempel en diagnostisk procedur

variabel – något som studeras (observeras) i en vetenskaplig studie

vetenskaplig undersökning

withdrawal – förhållandet att en person måste utgå ur en studie efter beslut av ansvarig behandlare

vårdnad – juridisk rätt och skyldighet att sörja för barnets person och att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter samt att företräda barnet i sådana angelägenheter

vårdnadshavare – förälder eller av domstol särskilt utsedd person som har att utöva vårdnaden om ett barn

vårdnadsutredning – utredning som syftar till att ge domstol underlag för beslut om ensam eller gemensam vårdnad om barn

återgång till medelvärdet – tendensen hos mätvärden som ligger i ena ytterkanten av en fördelning att vid en senare mätning visa ”återgång” (regression), det vill säga ligga något närmare fördelningens mittregion

äldreboende

ärende – (inom socialtjänsten:) avgränsad fråga som handläggs av en nämnd och som det ska fattas beslut i

öppen prövning – prövning som genomförs helt utan blindning

öppen verksamhet – verksamhet för social samvaro och annan aktivitet som inte är individuellt behovsprövad

överkorsningsprövning – behandlingsprövning där varje deltagare får växla mellan de två (eller flera) behandlingar som prövas

överlevnadsanalys – kategori av statistiska metoder som används för att analysera hur lång tid det tar, räknat från en viss starttidpunkt, till dess att en viss sluthändelse inträffar, till exempel ett dödsfall (engelska: time-to-event data)

överlevnadskurva