Insatser inom socialtjänst i väntan på behandling vid barn- och ungdomspsykiatri

Sammanställning av systematiska översikter från SBU:s upplysningstjänst

Fråga

Vilken effekt har psykosociala insatser inom socialtjänsten i väntan på behandling vid barn- och ungdomspsykiatri?

Sammanfattning

Vad har vi gjort?

SBU har sökt efter vilken sammanställd forskning (systematiska översikter) som finns om psykosociala insatser som skulle kunna erbjudas av socialtjänstens verksamheter i väntan på behandling vid barn- och ungdomspsykiatri (BUP).

SBU har tittat på frågan utifrån ett behov av kunskapsstöd som identifierats inom ramen för Partnerskapet för styrning med kunskap inom socialtjänsten. Vi har i arbetet tagit hänsyn till hur ansvar och roller är fördelade mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Sverige.

Vad kommer vi fram till?

SBU har inte identifierat någon välgjord systematisk översikt som undersökt effekten av insatser för barn, ungdomar eller deras familjer i väntan på behandling vid BUP. Två systematiska översikter identifierades men bedömdes inte vara tillräckligt välgjorda.

Hur kan resultatet förstås och användas?

Att det saknas välgjord sammanställd forskning för frågan betyder att vi med tillförlitlighet inte kan uttala oss om det vetenskapliga stödet för någon insats. Att det saknas vetenskapligt stöd betyder inte att insatser är ineffektiva, utan att det saknas forskning som kan ge oss vägledning i frågan. Med mer forskning inom området kan kunskapsläget ändras.

Vilket kan nästa steg vara?

Underlaget som SBU tagit fram kan ge överblick över vilka typer av insatser som skulle kunna erbjudas i väntan på behandling från BUP. Underlaget ger inte vägledning om någon insats fungerar eller är bättre eller sämre, det vetenskapliga underlaget är helt enkelt för osäkert. Socialtjänstens verksamheter kan genom att studera underlaget identifiera om en eller flera insatser är särskilt intressanta och relevanta för deras verksamheter. SBU skulle då kunna göra specifika och mer riktade sökningar om dessa insatsers effekt utan att begränsa populationen till individer som väntar på behandling inom BUP.

I väntan på tillförlitlig vetenskaplig kunskap om vilka insatser som är effektiva behöver verksamheter förlita sig på annan kunskap och beprövad erfarenhet. SBU vill påpeka vikten av att följa upp och utvärdera den egna verksamheten för att säkerställa att de insatser som erbjuds gör nytta och inte leder till skada.

Bakgrund

Den psykisk ohälsan bland barn och ungdomar ökar liksom väntetiderna till behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Enligt Sveriges kommuner och regioners kartläggning söker fler barn hjälp hos BUP och vårdens kapacitet har ökat men behoven är fortfarande större än vad vården kan erbjuda [1]. I januari 2025 hade 49 procent av barn och ungdomar som sökt hjälp hos BUP fått ett första besök inom 30 dagar och cirka 5 000 väntade på behandling; av dessa hade cirka 3 500 väntat mer än en månad [2]. Enligt Inspektionen för vård och omsorg (IVO) innebär de långa väntetiderna risker för patientsäkerheten [3]. Långa väntetider vid psykisk ohälsa hos barn och unga kan utgöra en svår påfrestning för de unga och deras familjer. En del familjer vänder sig i dessa situationer till socialtjänsten för stöd och hjälp, men kunskapsstöd inom socialtjänsten saknas.

SBU är en av flera nationella myndigheter i Rådet för styrning med kunskap [4] som ingår i Partnerskapet för styrning med kunskap. Som en del av detta samarbete deltar SBU i ett nationellt arbete för att ta hand om lokalt identifierade kunskapsbehov inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården [5].

Under 2024–2025 har representanter för Sveriges socialchefer, tillsammans med regionala samverkansstrukturer inom socialtjänsten identifierat och prioriterat bland lokala behov av kunskapsstöd inom området barn och unga. Det område som var högst prioriterat var kunskapsstöd kring socialtjänstens insatser för barn och unga i väntan på insatser vid barn- och ungdomspsykiatrin. Dessa barn och ungdomar har utretts och har bedömts ha behov av vård och behandling hos BUP men ingen behandling eller åtgärd har påbörjats [6]. BUP har ansvar att ge vård och behandling till barn med medelsvåra och svåra psykiatriska tillstånd. Samtidigt har socialtjänsten det övergripande ansvaret för att främja trygga uppväxtförhållande för barn och unga [7]. Den nya socialtjänstlagen lyfter särskilt fram vikten av förebyggande socialt arbete. I situationer där barn väntar på psykiatrisk vård och familjer i kris kontaktar socialtjänsten behöver socialtjänsten agera. Vilken roll och vilka insatser som socialtjänsten kan eller bör erbjuda medan barnet väntar på behandling hos BUP blir därför intressant och relevant.

SBU har därför beslutat att undersöka vilken sammanställd forskning som finns kring detta behov, som ett första steg för att kunna stödja aktörer på nationell, regional och lokal nivå med vilket vetenskapligt stöd som finns för frågan.

I denna rapport kommer vi därför att fokusera på insatser som skulle kunna vara möjliga för socialtjänsten att ge i väntan på att barn eller unga får vård och behandling hos BUP. Syftet med insatsen ska vara att stödja barnet, den unge eller familjen under tiden de väntar på andra insatser. Vi har därför valt att endast fokusera på studier som utvärderat insatser som erbjuds just under väntetiden på annan vård hos motsvarande BUP. Vi har därför exkluderat studier där specifika och för socialtjänsten potentiellt relevanta insatser utvärderats, men där barnet eller den unge inte väntat på annan vård eller stöd.

Detta underlag kommer att lämnas till Partnerskapet för styrning med kunskap inom socialtjänst.

Frågeställning

SBU har formulerat en frågeställning utifrån det behov av kunskapsstöd som socialtjänstens verksamheter identifierat och prioriterat.

Frågan är avgränsad enligt följande PICO¹:

• Population: Barn och ungdomar med psykiatrisk problematik som kräver insatser från barn- och ungdomspsykiatrin, samt deras familjer
• Intervention: Psykosociala eller psykoedukativa insatser som skulle kunna erbjudas av socialtjänstens verksamheter (t.ex. krisstöd, föräldrastöd eller socialt stöd) i väntan på behandling hos BUP
• Control: Ingen insats eller annan insats
• Outcome: Psykisk hälsa, livskvalitet och funktionsförmåga hos barnet och föräldern. Föräldraförmåga och relation till barnet hos föräldern.

^1. PICO är en förkortning för patient/population/problem, intervention (insats, behandling)/, comparison/control (jämförelseintervention (insats, behandling)) och outcome (utfallsmått).

 

Barn och unga med svår psykiatrisk problematik som kräver akuta insatser har exkluderats. Insatser och interventioner som syftar till att behandla det psykiatriska tillståndet har exkluderats (till exempel psykologisk behandling).

Vi har inte avgränsat kontexten till socialtjänst, eftersom socialtjänst såsom den är i Sverige inte beskrivs på samma sätt i den internationella litteraturen. Endast studier som undersökt insatser i väntan på psykiatrisk vård har inkluderats, insatser som utvärderat sociala insatser i övrigt har exkluderats.

Vi inkluderar systematiska översikter publicerade i vetenskapliga tidskrifter samt systematiska översikter från myndigheter och HTA-organisationer, som har publicerats på engelska eller ett av de skandinaviska språken.

Resultat

Vi identifierade ingen systematisk översikt med måttlig eller låg risk för bias. Vi identifierade två översikter som var relevanta för frågan men som vi bedömde ha hög risk för bias [8] [9].

Eftersom hög risk för bias innebär en betydande risk för att resultaten är missvisande presenterar vi nedan enbart vilka insatser som har utvärderats i de systematiska översikterna, men inga resultat eller slutsatser. Sökning och urval av studier, samt bedömning av risk för bias beskrivs i metodavsnittet. Resultaten har inte analyserats utifrån svenska förhållanden.

Ett antal av de översikter som exkluderats då de inte svarade på den frågeställning som formulerats inledningsvis, kan ändå vara relevanta för målgruppen. De presenteras under rubriken Lästips.

Systematiska översikter

År 2021 publicerade Thomas och medförfattare en systematisk översikt över insatser för att förkorta väntetider till psykiatrisk vård och ge stöd under väntan [8]. Översikten inkluderade både barn och unga samt vuxna, och insatserna gavs av olika aktörer, huvudmän och verksamheter, främst psykiatri, primärvård eller på universitet.

Totalt inkluderades 20 studier varav majoriteten använde kvantitativ forskningsmetodologi och hade icke-randomiserad design. Interventionerna i de inkluderade studierna fokuserade främst på tidiga och korta insatser såsom:

• single-session therapy
• coaching
• hänvisning
• snabb triagering vid nybesök, samt
• behandling utifrån stegvis vård-modell.

Andra typer av insatser rörde förändring av organisation där insatsen oftast var egeninitierade besök vid behov. För en mer detaljerad beskrivning av typ av insatser som inkluderats i översikten, se Tabell 1.

Valentine och medförfattare publicerade år 2024 en systematisk översikt över interventioner som ges till barn, ungdomar eller deras vårdnadshavare i väntan på behandling inom barn- och ungdomspsykiatri [9]. Totalt inkluderades 18 primärstudier i översikten där majoriteten var icke-randomiserade kontrollerade studier eller var genomförbarhetsstudier. Insatserna i inkluderade primärstudier är främst:

• föräldrastöd
• psykoedukation
• egenvårdsråd
• coaching
• hänvisning/information.

Majoriteten av insatserna ges fysiskt tillsammans med vårdnadshavare eller familjen. För en detaljerad beskrivning av vilka insatser som inkluderats i denna översikt, se Tabell 1.

SBU:s kommentarer

SBU har inte identifierat någon välgjord systematisk översikt som undersökt effekten av socialtjänstens insatser för barn, ungdomar eller deras familjer i väntan på behandling hos BUP.

SBU identifierade dock två översikter som passar in på frågan men med hög risk för bias. Vi har valt att beskriva dessa två studier då de kan utgöra ett stöd i att synliggöra exempel på insatser som skulle kunna erbjudas av socialtjänstens verksamheter. Insatserna som beskrivs har i studierna getts av andra huvudmän än motsvarande svensk socialtjänst och resultaten har inte analyserats utifrån svenska förhållanden.

Insatserna som beskrivs i översikterna syftar antingen till att

• förkorta väntetider/väntelistor eller
• stödja barnet eller ungdomen, eller ibland även föräldrar och familj (eller motsvarande), under väntetiden.

Insatserna inom ramen för de förstnämnda rör ofta organisatoriska aspekter och förändringar medan insatser inom ramen för de sista i stället handlar främst om olika psykosociala interventioner. Att synliggöra typ av insatser som finns utvärderade i forskningen kan utgöra en grund för vidare arbete och forskning för SBU och andra aktörer.

Lästips

Nedan återfinns fyra översikter som exkluderats då de inte besvarade frågeställningen, men där insatserna potentiellt kan vara relevanta för socialtjänsten när det gäller stöd till barn och ungdomar med psykiatrisk problematik och deras familjer. SBU har inte bedömt risken för bias i dessa studier och presenterar därför inga sammanvägda resultat och slutsatser. I stället kan dessa översikter användas för att synliggöra vilken typ av insatser som finns utvärderade i den vetenskapliga litteraturen.

Sartore och medförfattare publicerade år 2021 en Cochrane-översikt om peer-support (kamratstöd) som gavs till vårdnadshavare till barn eller ungdomar med komplexa behov [10]. I sin definition av komplexa behov inkluderades både barn med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomstillstånd eller psykisk sjukdom. Stödet gavs i olika kontexter där majoriteten av insatser gavs utanför sjukvården.

Postorivo och medförfattare genomförde år 2024 en scoping review där de undersökte evidens för olika typer av krisstöd som ges i andra kontexter än på akutmottagningar. Stödet gavs framför allt via peer-workers (personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa), och personer i alla åldrar inkluderades [11].

Schleider och medförfattare presenterade år 2020 en översikt i syfte att utvärdera effekter på mentala problem eller psykopatologi av så kallade Wise-interventioner [12]. Wise-interventioner inbegriper kort psykoterapeutisk behandling med inslag av självintegritet och tillhörighet.

Tsang och medförfattare publicerade år 2024 en metaanalys över interventioner som syftar till att stärka föräldrar till barn med ångest eller depression, öka föräldrarnas välbefinnande samt minska stress, depression och ångest hos föräldrarna [13]. Interventionerna innefattade bland annat psykoedukation, KBT, familjeterapi, mindfulness och anknytningsbaserade insatser.

Se Tabell 2 för en sammanställning av översikterna som inte bedömdes svara på frågeställningen, men som ändå kan vara av relevans för socialtjänsten.

Metod

Sökning

Upplysningstjänsten gör en systematisk sökning i minst två vetenskapliga databaser. Fullständig sökdokumentation finns i Bilaga 1.

Urval

Bedömning av vilka artiklar som är relevanta sker i två steg och utgår från frågeställningen.

1. Två utredare läser titel och sammanfattning av alla identifierade artiklar från sökningen, och gör en oberoende bedömning av artiklarnas relevans.
2. Artiklarna som valts ut i steg 1 läses i fulltext av två utredare, som gör en oberoende bedömning av artiklarnas relevans.

Skillnader i bedömningarna löses genom diskussion.

Flödesschema för urval av artiklar finns i Bilaga 2. Exkluderade artiklar finns i Bilaga 3.

Bedömning av risk för bias

Risk för bias i relevanta systematiska översikter bedöms av två utredare, oberoende av varandra. Skillnader i bedömningarna löses genom diskussion.

Vid bedömning används granskningsmallen SnabbSTAR. SnabbSTAR har fem steg, där översikter som uppfyller de krav som ställs i steg 1–4 bedöms ha måttlig risk för bias, och om 1–5 är uppfyllda bedöms risken för bias vara låg.

En översikt som har brister i stegen 1–4 bedöms ha hög risk för bias och redovisas inte eftersom resultaten kan vara missvisande.

SBU:s bedömning av risk för bias finns redovisad i Bilaga 4. Granskningsmallen SnabbSTAR finns i Bilaga 5.

Vetenskapliga kunskapsluckor

• Om sammanställd forskning av god kvalitet saknas registreras det som en vetenskaplig kunskapslucka i SBU:s databas över vetenskapliga kunskapsluckor. Kunskapsluckan kan bestå i att forskning helt saknas, att primärstudier finns men att det inte finns någon systematisk översikt, eller att de existerande systematiska översikterna inte bedöms leva upp till kraven för låg eller måttlig risk för bias.
• Databasen över vetenskapliga kunskapsluckor kan nås via: https://www.sbu.se/sv/kunskapsluckor-sok/

Projektgrupp

Detta svar är sammanställt av Maral Jolstedt (projektledare), Marie Nilsson (utredare), Sara Fundell (projektadministratör), Johanna Andersson (intern sakkunnig), Emma Wojda (enhetschef) samt Pernilla Östlund (avdelningschef) vid SBU.

Referenser

1. Psykiatrin i siffror. Stockholm: Uppdrag Psykisk hälsa. [accessed June 23 2025]. Available from: https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/psykiatrin-i-siffror/
2. Väntetider i vården - Barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Stockholm: Sveriges kommuner och regioner (SKR). [accessed June 23 2025]. Available from: https://skr.se/vantetiderivarden/vantetidsstatistik/barnochungdomspsykiatribup.54393.html#:~:text=H%C3%A4r%20visas%20v%C3%A4ntetidsstatistik%20f%C3%B6r%20den%20specialiserade%20barn-%20och,fokus%20p%C3%A5%20den%20f%C3%B6rst%C3%A4rkta%20v%C3%A5rdgarantin%20p%C3%A5%2030%20dagar.
3. IVO. Långa väntetider inom barn- och ungdomspsykiatrin riskerar patientsäkerheten. Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg (IVO); 2025. Iakttagelser i korthet. [accessed June 23 2025]. Available from: https://www.ivo.se/aktuellt/publikationer/rapporter/iakttagelseblad-bup-2025/
4. Rådet för styrning med kunskap. Stockholm: Socialstyrelsen. [accessed 26 June 2025]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/organisation/rad-och-namnder/radet-for-styrning-med-kunskap/
5. SKR. Lokala behov av kunskap inom socialtjänst och den kommunala hälso- och sjukvården. Stockholm: Sveriges kommuner och regioner (SKR); 2024. [accessed June 23 2025]. Available from: https://extra.skr.se/skr/tjanster/rapporterochskrifter/publikationer/lokalabehovavkunskapinomsocialtjanstochdenkommunalahalsoochsjukvarden.81418.html
6. SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Svensk författningssamling. Stockholm: Sveriges Riksdag. [accessed Oct 13 2025]. Available from: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-och-sjukvardslag-201730_sfs-2017-30/
7. SFS 2025:400. Socialtjänstlag. Svensk författningssamling. Stockholm: Riksdagen. [accessed Oct 13 2025]. Available from: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2025400_sfs-2025-400/
8. Thomas KA, Schroder AM, Rickwood DJ. A systematic review of current approaches to managing demand and waitlists for mental health services. Ment Health Rev (Brighton). 2021;26(1):1-17. Available from: https://doi.org/10.1108/mhrj-05-2020-0025
9. Valentine AZ, Hall SS, Sayal K, Hall CL. Waiting-list interventions for children and young people using child and adolescent mental health services: a systematic review. BMJ Ment Health. 2024;27(1). Available from: https://doi.org/10.1136/bmjment-2023-300844
10. Sartore GM, Pourliakas A, Lagioia V. Peer support interventions for parents and carers of children with complex needs. Cochrane Database Syst Rev. 2021;12(12):CD010618. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD010618.pub2
11. Postorivo D, Parker S, Whiteford H, Papinczak Z, Rutherford Z. Person-centred crisis support services as alternatives to emergency departments: a systematic scoping review. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol. 2025;60(1):25-37. Available from: https://doi.org/10.1007/s00127-024-02776-1
12. Schleider JL, Mullarkey MC, Chacko A. Harnessing Wise Interventions to Advance the Potency and Reach of Youth Mental Health Services. Clin Child Fam Psychol Rev. 2020;23(1):70-101. Available from: https://doi.org/10.1007/s10567-019-00301-4
13. Tsang A, Dahmash D, Bjornstad G, Rutter N, Nisar A, Horne F, et al. Systematic review and meta-analysis of interventions to improve outcomes for parents or carers of children with anxiety and/or depression. BMJ Ment Health. 2024;27(1). Available from: https://doi.org/10.1136/bmjment-2024-301218

Bilaga 1 Dokumentation av sökstrategier

• Upplysningstjänsten har gjort sökningar i databaserna Medline (Ovid), Scopus och, PsycInfo.
• Sökningen har begränsats till systematiska översikter.

Nedan redovisas sökningen som gjorts i de vetenskapliga databaserna.

Medline via OvidSP 07 May 2025

Scopus via scopus.com 7 May 2025

PSYCINFO via EBSCO 7 May 2025

Bilaga 2 Flödesschema för urval av studier

Bilaga 3 Exkluderade artiklar

Bilaga 4 Risk för bias hos relevanta systematiska översikter