En översikt om att kombinera systemtänkande och implementeringsvetenskapliga metoder inom samhällsbaserad prevention

Publicerad: 8 oktober 2025

Sammanfattning

Att nå ut och få genomslag med systemövergripande folkhälsoinsatser är en utmaning för de personer och organisationer som ansvarar för implementeringen. För att genomföra breda folkhälsoinsatser kan implementeringsforskning ge vägledning. Implementeringsforskare har identifierat över 150 implementeringsteorier, -modeller och -ramverk som används för olika typer av interventioner och insatser. En fjärdedel av dessa används för interventioner som har systemkaraktär.

SBU sammanfattar och kommenterar en forskningsöversikt som syftar till att identifiera och sammanställa forskning som har kombinerat ett systemperspektiv med en implementeringsteori, modell eller ramverk i syfte att nå ut med insatser för folkhälsan. Översikten beskriver 14 studier som handlar om systemövergripande insatser så som hälsofrämjande i skolor eller insatser för att förbygga barnfetma eller kroniska sjukdomar. Begreppet "system" definieras och förstås på olika sätt i de studier som ingår i översikten, och olika implementeringsansatser används.

Översikten visar att det finns begränsad praktisk vägledning för hur folkhälsointerventioner med ett systemperspektiv kan designas och genomföras. Författarna konstaterar att det saknas ett konsekvent språkbruk, tydliga definitioner och strategier som kombinerar systemtänkande med implementeringsvetenskap. Det försvårar både planering och utvärdering av insatser med systemkaraktär.

SBU bedömer att översiktens resultat är relevanta för svensk praktik, policy och forskning. Även om det är svårt att säga att ett enskilt ramverk är att föredra i ett specifikt sammanhang, bedömer vi att användningen av ett ramverk i sig ger ett värdefullt stöd för att systematiskt planera, genomföra och utvärdera en insats.

För praktiken kan översikten erbjuda vägledning till aktörer på olika nivåer som planerar och genomför systemövergripande insatser, bland annat genom att synliggöra befintliga implementeringsramverk och ge stöd i att bedöma systemets omfattning och räckvidd. På policynivå framhåller SBU vikten av att strategier för systeminterventioner är vetenskapligt förankrade, utvärderade och grundade i någon form av förändringsteori.

Slutligen visar översikten att det finns ett stort antal teorier, modeller och ramverk som kan användas för att planera, genomföra och utvärdera interventioner på systemnivå. SBU instämmer i behovet att forskare utvecklar befintliga förändringsteorier, bland annat genom att utveckla begrepp och definitioner. En bredare användning av förändringsteorier från exempelvis organisationsteori, sociologi och ekonomi kan också användas för att stärka den teoretiska grunden. Dessa teorier kan bidra till en ökad förståelse av de komplexa processer som påverkar implementering i olika systemkontexter.

Den här SBU kommenterar är en del av arbetet med det nationella hälsoprogrammet för barn och unga. Programmet ska omfatta regelbundna hälsobesök, hälsosamtal och föräldraskapsstöd som erbjuds alla barn och unga mellan 0 och 20 år i Sverige. Insatserna i programmet ska vara både hälsofrämjande och förebyggande. Socialstyrelsen ansvarar för att ta fram hälsoprogrammet tillsammans med Folkhälsomyndigheten, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) samt Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF).

Grå litteratur	Forskningsrelaterade dokument som har publicerats utan att ha genomgått vetenskaplig publiceringsprocess eller har publicerats utanför gängse vetenskapliga distributionskanaler och därför kan vara svåra att hitta i sedvanliga referensdatabaser
Implementering	Uppsättning av aktiviteter utformade för att i praktiken omsätta en väl definierad insats eller intervention.
Implementeringsforskning	Studiet av metoder för att främja ett systematiskt införande av forskning i praktiken
Intervention	Åtgärd i syfte att åstadkomma en förändring. Ofta avses en behandlande eller stödjande insats
TMF	Teorier, modeller, ramverk för implementering
Primärprevention	Förebyggande åtgärd för att förhindra uppkomst av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem
Sekundärprevention	Förebyggande åtgärd för att- i tidigt skede förhindra en negativ utveckling av fysiska, psykiska eller sociala problem,- förhindra återinsjuknande i tidigare genomliden sjukdom, eller- förhindra att latent sjukdomstillstånd utvecklas till kliniskt fastställd sjukdom
System	En samling av interagerande beståndsdelar som tillsammans fyller en viss funktion eller samverkar mot ett gemensamt syfte.För att något ska klassas som ett system skall 1) det bestå av flera delar,2) delarna ha någon sorts interaktion/relation med varandra och3) delarna ha en gemensam funktion eller ett gemensamt syfte som avgränsar systemet mot omvärlden.
Systematisk översikt	Sammanställning av resultat från sådana studier som med systematiska och explicita metoder har identifierats, valts ut och bedömts kritiskt och som avser en specifikt formulerad fråga Sammanställning av resultat från sådana studier som med systematiska och explicita metoder har identifierats, valts ut och bedömts kritiskt och som avser en specifikt formulerad fråga

Inledning

Modeller och ramverk som används i en svensk kontext är exempelvis Folkhälsomyndighetens material om implementering att tillgå som stöd för att planera implementeringsprocesser inom folkhälsoområdet [3]. Där ingår en webbaserad utbildning om implementering, och en checklista för implementering med kvalitet. Dessa bygger på det teoretiska ramverket Quality Implementation Framework (QIF), som är en vetenskaplig sammanställning av 25 implementeringsmodeller [4]. SKR har ett metodstöd för verksamhetsutveckling och innovationer, där bland annat den så kallade genombrottsmetoden ingår [5]. Utöver det har Socialstyrelsens avdelning för kunskapsstyrning för socialtjänsten ett fortlöpande uppdrag om att ta fram och revidera stöd för implementering för hälso- och sjukvården och socialtjänst. Flera lärosäten bedriver forskning inom implementering av insatser inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.¹

Den systematiska översikten som är föremål för denna SBU kommenterar ger exempel på ramverk och modeller för implementering. Översikten identifierades inom ramen för en förstudie som handlar om implementering av större, hälsofrämjande och förebyggande program av komplex karaktär [6]. Förstudien gjordes inom ramen för regeringsuppdraget som handlar om att ta fram ett nytt nationellt hälsoprogram för barn och unga (S2023/02379). Uppdraget leds av Socialstyrelsen men inkluderar också Folkhälsomyndigheten, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. Implementering av hälsoprogrammet är en viktig del av uppdraget och en strategi för implementering av hälsoprogrammet ingår i redovisningen till regeringen.

Många olika faktorer och processer påverkar folkhälsan, exempelvis individuella, miljömässiga, samhälleliga och politiska. Relationerna mellan dessa är komplexa och dynamiska, vilket motiverar ett systemperspektiv [7]. Författarna lyfter att det finns ett växande erkännande av potentialen i systemorienterad implementeringsforskning [8].

1 Exempelvis Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, samt Avdelningen för samhälle och hälsa, vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet.

Den systematiska översiktens frågeställningar och metod

SBU har valt att sammanfatta och kommentera en systematisk översikt som syftar till att identifiera och sammanfatta vetenskapligt granskade studier som:

beskriver en samhällsbaserad prevention
rapporterar att de använt både ett systemperspektiv och en implementerings-teori/modell/ramverk.

Översiktsförfattarnas utgångspunkt är att forskning som använder ett systemperspektiv i kombination med implementeringsteori kan bidra med kunskap som kan underlätta för de som ansvarar för att introducera och genomföra olika program, interventioner och insatser, och därmed till förbättrade möjligheter till önskade genomslag.

SBU anser att översiktens utgångspunkt är relevant. Att genomföra systemövergripande insatser i samhället, i skolan eller i primärvården är komplext och svårt samtidigt som det är ont om vägledning för hur berörda aktörer kan gå tillväga. Forskning om implementering av systemövergripande insatser ger ökad kunskap om olika sätt att genomföra denna typ av insats och kan ge inspel och viss vägledning.

Översiktens metod

Studier som uppfyllde följande kriterier inkluderades i översikten:

Studien behandlade förebyggande insatser (primär eller sekundär prevention) kopplade till införande eller genomförande av hälsofrämjande åtgärder inom områdena hälsosam kost, fysisk aktivitet, tobak, alkohol, droger eller psykisk hälsa.
Insatsen genomfördes i en eller flera kontexter, exempelvis skola, arbetsplats, idrottsförening eller vårdcentral.
Studien uttryckte explicit att den använt en systemtänkande ansats.
Studien beskrev hur insatsen implementerades, antingen genom en etablerad modell inom implementeringsvetenskap eller genom forskarens egen plan eller teori.

Studier som gjorts i kontrollerade miljöer, så som sjukhus eller fängelser exkluderades.

Översiktens författare gjorde litteratursökningar i databaserna Ovid, Medline, Embase, Cochrane Central, ERIC, PsycInfo och CINAHL. Sökningen inkluderade artiklar mellan 1 januari 2009 och 15 mars 2021. År 2009 valdes som startår eftersom det var året det första publicerade försöket att operationalisera miljö- och systemforskaren Donella Meadows arbete om hävstångspunkter för att påverka ett system [9] på platser i systemet där folkhälsoinsatser kan göra störst skillnad [10]. Författarna gjorde ingen sökning av så kallad grå litteratur. Kompletterande sökningar såsom genomgång av referenslistor eller citeringssökning rapporterades inte.

Granskningen av metodologisk kvalitet i inkluderade studier utfördes av två av varandra oberoende medförfattare. I bedömningen av studiernas kvalitet används verktyget Mixed Methods Appraisal Tool (MMAT).

SBU kommenterar den systematiska översiktens metod

SBU bedömer att valet av år 2009 som startpunkt för litteratursökningen i kombination med att ingen sökning gjorts av grå litteratur och att endast interventionsforskning inkluderats i praktiken innebär en avgränsning till en viss form av systemforskning. Det är ett pragmatiskt urval som i sig inte behöver vara ett problem, men det skulle vara mer transparent om implikationerna av den avgränsningen redogjordes för.
SBU anser att ansatsen i litteratursökningen innebär att översiktsförfattarna inte fångat alla relevanta studier kopplade till frågeställningen. Exempelvis skulle andra systemperspektiv, till exempel inom samhällsvetenskaplig forskning kunnat fångats upp i en bredare sökning. Samhällsvetenskapliga perspektiv hade exempelvis kunnat bidra till en analys av hur olika förhållningssätt, vanor och beteenden inom organisationer och institutioner påverkar förändrings- eller implementeringsprocesser. En sådan analys skulle kunna bidra till att förstå hur prioriteringar görs i praktiken, hur resurser i praktiken fördelas och hur personal agerar.

Översiktens resultat

Sökningen som författarna gjorde resulterade i 17 publicerade artiklar som uppfyllde kriterierna. Dessa omfattade 14 studier av olika främjande och förebyggande insatser. Nio handlade om specifika insatser för att förebygga fetma, kronisk sjukdom eller att främja tillgång till näringsrik mat, respektive ”amningsvänlighet” . De fem resterande studierna handlade om bredare hälsofrämjande insatser. Typ av insats, målgrupp och land framgår av Tabell 1.

Tabell 1 Lista över översiktens ingående studier
Insats	Målgrupp	Land [referens])
Förebyggande av barnfetma	Barn	Australien [11]
Förebyggande av barnfetma	Barn	Kanada [12] [13]
Skolhälsans komplexitetHelhetshälsa	Skolelever	USA [14] [15]
Förebyggande av fetma respektive kroniska sjukdomar	Alla åldrar	Australien [16] [17]
Tillgång till näringsrik mat	Urfolk i avlägsna områden	Australien [18]
Amningsvänlighet	Kvinnor som planerar att amma sina barn	Ghana och Mexiko [19]
Förebyggande av barnfetma	Barn 6–11 år	UK [1]
Hälsofrämjande i skolan	Förskolebarn	Österrike [20]
Förebyggande av kronisk sjukdom	Familjer	Nya Zeeland [21]
Lokal anpassning av evidensbaserade hälsoprogram	Alla åldrar	USA [22]
Hälsa och välbefinnande	12-15 år	USA [23]
Hälsosamma skolor	Barn i grundskole- och gymnasieålder	UK [24]
Förebyggande av fetma	Alla åldrar	UK [25]
Förebyggande av barnfetma	Barn	USA [8]

Skiftande betydelser av system i studierna

Systemen som beskrivs i de olika studierna har olika grader av komplexitet och systembegreppet används på sinsemellan olika sätt, framgår det av översikten. I några av studierna syftar författarna på hela samhället [1] [11] medan man i andra ser ett klassrum i en skola som ett system [14] [20]. Relaterade begrepp användes också på ett övergripande sätt. Till exempel använde tre studier termen komplexitet för att beskriva sin systemansats [1] [19] [20]. Komplexitet beskrevs som ett självorganiserande system där "helheten inte enkelt kan reduceras till summan av delarna"[20], eller som ett behov av att förstå de kausala mekanismerna och påverkan av policyer och program [19], eller mer generellt som "komplexa adaptiva system som hjälper till att förklara särskilda problematiska situationer och identifiera sätt att förbättra dem" [1].

Få studier rapporterade att de använde specifika systemmetoder, framgår av översikten. Tre studier hade använt systemmetoderna community-based system dynamics och group model building [11] [14] [15]. Andra var mer generiska och utgick från en systemansats för att stärka lokalt ledarskap [21], en samhällsbaserad systemansats med fokus på kapacitetsuppbyggnad [22] och en använde en så kallad whole-of-community systems approach [1].

Whole system approach (WSA), eller helhetssynsätt, handlar om att ta hänsyn till de många olika faktorer som påverkar övervikt och fetma. Det innebär att man samarbetar brett mellan olika yrkesgrupper och aktörer, samt arbetar på alla nivåer i samhället och under hela livet. WSA bygger på tankar från komplexitetsteori och så kallade komplexa adaptiva system. Även om det inte finns en exakt definition av dessa system, är många överens om att systemet består av olika delar som påverkar varandra – till exempel människor, organisationer och miljöer som samspelar på olika sätt. En annan aspekt är att helheten blir något mer än bara summan av delarna – det uppstår nya effekter som inte går att förutsäga enbart genom att titta på varje del för sig. En tredje egenskap är att systemet förändras och anpassar sig över tid – att det reagerar på förändringar i omgivningen och utvecklas därefter [26].
Community-based systemdynamics (CBSD) är ett sätt att involvera samhällen i att förstå och påverka komplexa problem. Genom att arbeta tillsammans skapar deltagarna egna modeller som visar hur olika delar av ett system hänger ihop och bidrar till ett problem. Det som gör CBSD unikt är att det fokuserar på att stärka deltagarnas förståelse för systemtänkande och modellernas begränsningar. Målet är att ge människor som påverkas av beslut större insikt och ägarskap, så att de kan fortsätta använda kunskapen även efter att projektet är avslutat [14].

En fjärdedel av implementeringsansatserna används på systemnivå

I den systematiska översikten nämns att det inom implementeringsforskningen finns över 150 teorier, ramverk och modeller, varav mindre än en fjärdedel används för interventioner på systemnivå [2]. Vidare nämns att implementeringsteorier, -modeller och -ramverk kan ha tre övergripande syften:

att beskriva och/eller vägleda processen att omsätta forskning i praktiken
att förstå de faktorer som påverkar implementeringen
att utvärdera implementeringsresultaten [12].

Översikten innehåller 11 artiklar som använt sig av processramverk, fem som använt utvärderingsramverk, och en som använt sig av ett ramverk för faktorer som påverkar implementering (se Tabell 2). I en av studierna hade författarna tagit fram en egen guide för implementering av en systemansats, där lokala gemenskaper utvecklade sina egna implementeringsmetoder [25]. Tre av de 14 studierna kombinerade två olika ramverk/modeller för att vägleda olika led i implementeringsprocessen [8] [12] [13] [24].

Tabell 2 redogör för de implementeringsteorier, -ramverk och -modeller som användes i studierna och inkluderar en kort beskrivning av dem.

**Tabell 2 Lista över implementeringsteorier, -ramverk och -modeller som använts i artiklarna**
Författare och år	Namn på teori/ramverk/modell	Typ av ramverk
Allender, 2019 [11]	Essential components of transformative systems change’ (Foster-Fishmann)	Process- och utvärderingsramverk
Amed, 2016 [12] Kennedy, 2019 [13]	Knowledge to Action (KTA) Collective Impact-ramverket RE-FRAME-modellen (baserad på RE-AIM-ramverket)	Processramverk Processramverk Utvärderingsramverk
Ballard, 2020 [14] Purnell, 2020 [15]	The Whole School, Whole Community, Whole Child (WSCC) model	Processramverk
Bensberg, 2021a [16] Bensberg, 2021b [17]	Healthy Food Connect implementation guide (Victorian Dept. of Health Human Services)	Processramverk
Brimblecombe, 2015 [18]	Good Food Planning Tool (vertkyg utvecklat av författarna)	Processramverk
Buccini, 2019 [19]	Programme impact pathways analysis	Utvärderingsramverk
Gadsby, 2020 [1]	RE-AIM framework	Utvärderingsramverk
Kremser, 2011 [20]	WHO—Health Promoting Schools (WHO_HPS)	Processramverk
Matheson, 2020 [21]	Fem byggstenar anpassade från WHO Building Blocks for a Strong Health System	Processramverk
Ramanadhan, 2017 [22]	Sju principer anpassade från Healthy Together Victoria	Processramverk
Rosas, 2019 [23]	Participatory Approach to Knowledge Translation (PaKT) Framework	Processramverk
Rothwell, 2010 [24]	En förändringsteori utvecklades för att vägleda arbetet i samhällena, och utvecklande utvärdering användes för att vägleda implementeringen. Varje samhälle anpassade efter sina egna behov.	Process- och utvärderingsramverk
Sautkina, 2014 [25]	Welsh Network of Healthy Schools Scheme national framework som är baserat på Ottawa Charter principles	Processramverk
Serpas, 2013 [8]	Plan-Do-Study-Act Strategisk planeringsövning	Processramverk Ramverk för att förstå de faktorer som påverkar implementeringen

Essential components of transformative systems change
Ett ramverk baserat på systemtänkande och litteratur om förändringsarbete för att förstå och identifiera de grundläggande delarna och ömsesidiga beroendena inom ett system, som kan bidra till att förklara hur systemet fungerar och möjliggöra systemförändring. Det föreslagna ramverket betonar vikten av att uppmärksamma både de djupa och de synliga strukturerna inom ett system, samt samspelet och beroendeförhållandena mellan dessa delar. Detta innefattar att beakta de dominerande normativa, resursmässiga, reglerande och operativa egenskaper som styr beteendet och de levda erfarenheterna hos systemets medlemmar. Det är också viktigt att involvera centrala intressenter i problemformulering, avgränsning och systemanalys [27]. Utvecklat inom systemorienterad psykologiforskning.
RE-AIM-modellen
Ett ramverk för utvärdering av insatser. Ramverket fokuserar på fem dimensioner (räckvidd, effektivitet, införande, implementering och upprätthållande) som kan förbättra hållbart införande och genomförande av evidensbaserade insatser. Dessa dimensioner förekommer på flera nivåer (t.ex. individ-, klinik- eller organisationsnivå, eller samhällsnivå) och samverkar för att avgöra genomslaget av en insats. Om insatsen inte utvärderas tillräckligt utifrån alla fem dimensioner kan det leda till resursslöseri, avbrott mellan forskningsstadier och att folkhälsan inte förbättras i avsedd utsträckning [28]. Modellen har ursprung i folkhälso- och hälso- och sjukvårdsområdena.
Plan-Do-Study-Act (PDSA)
En metod för att skapa en struktur för att löpande testa förändringar som syftar till att förbättra systemens kvalitet. PDSA, som har sitt ursprung i industrin, används antingen som en fristående metod eller som en del av bredare förbättringsstrategier, såsom Total Quality Management, kontinuerligt förbättringsarbete, Lean, Six Sigma eller så kallade 'Quality Improvement Collaboratives' [2].

Slutsatser i översikten

Författarna till den systematiska översikten bedömer att det finns begränsat med praktisk vägledning om hur man bäst designar och genomför folkhälsointerventioner med ett systemfokus. Översikten bekräftar författarnas bild av att det finns få interventionsstudier som använder ett systemperspektiv. De kan därför inte rekommendera den mest lovande kombinationen av metoder från systemtänkande och implementeringsvetenskap. Mot denna bakgrund efterlyser författarna mer enhetlighet i språkbruk, definitioner och vägledning för hur ett integrerat arbetssätt som kombinerar systemtänkande och implementeringsvetenskap kan användas och rapporteras i förebyggande insatser på folkhälsoområdet.

SBU kommenterar översiktens slutsatser

SBU instämmer i författarnas slutsats om att det behövs en utveckling av gemensamma begrepp och definitioner inom implementeringsforskningen. För att stärka den teoretiska grunden kan det även vara nödvändigt att använda ett bredare spektrum av förändringsteorier. Teorier och begrepp från organisationsteori, sociologi och psykologi har exempelvis potential att bidra till en djupare förståelse av implementeringsprocesser [29]. Den svenska implementeringsforskaren Per Nilsen menar till exempel att teorier om organisationskultur, organisationsklimat, ledarskap och organisatoriskt lärande är särskilt relevanta för att förstå och förklara hur organisatoriska faktorer påverkar implementering [30] [31]. Även ekonomiska teorier och teorier om innovativa organisationer [32], psykologiska beteendeförändringsteorier [33] och teorier om professioner och praktikgemenskaper [34] kan användas i högre utsträckning. (Exempel tagna från [29])
Författarna efterlyser också en mer systematisk rapportering av interventionsstudier som använder systemperspektiv [35]. Vi instämmer i detta. Det vore bra både för de som ska planera genomförandet av en systemintervention (så att de kan lära sig av misstag), för de som ska utvärdera (så att de har något att utvärdera mot), och för forskningen (som kan sammanställa och utveckla den vetenskapliga kunskapen om implementeringsstrategier för systeminterventioner.) SBU noterar också att det finns ett gap mellan interventionsforskningen och samhällsvetenskaplig forskning om förändringsteorier och förändringsprocesser.
SBU anser att kartläggningens resultat och slutsatser är relevanta för såväl svensk praktik som policy och forskning.
- Implikationer för praktik
  Även om det finns få studier av implementeringsansatser som använder systemperspektiv visar översikten på några angreppssätt som kan ge vägledning och inspiration till praktiken när nationella, regionala eller lokala aktörer ska genomföra systemövergripande interventioner. Dels bidrar den med kunskap om befintliga implementeringsramverk, dels kan den bidra med kunskap om hur ansvariga aktörer kan tänka kring systemets omfattning och räckvidd, vilket kan bidra till väl avvägda insatser i praktiken. Även om det är svårt att säga att ett enskilt ramverk är att föredra i ett specifikt sammanhang, bedömer vi att användningen av ett ramverk i sig ger ett värdefullt stöd för att systematiskt tänka igenom planering, genomförande och utvärdering av en insats.
- Implikationer för policy
  Översikten synliggör och bekräftar att det finns ett behov av genomtänkta och vetenskapligt förankrade strategier när systeminterventioner planeras och ska genomföras. Systeminterventioner har större chans att bli framgångsrika om de är beprövade, utvärderade och grundade i någon form av förändringsteori. Översikten synliggör också att om det ska gå att stödja ett bra genomförande av storskaliga interventioner behöver berörda aktörer på policynivå inte bara utvärdera resultaten av insatserna utan också de metoder och tillvägagångssätt som används för att föra ut och integrera interventionen i systemet.
- Implikationer för forskning
  Översikten visar att det finns många implementeringsteorier, ramverk och modeller som kan användas för att planera, genomföra och utvärdera interventioner på systemnivå. Den visar också att det finns ett behov av att utveckla forskningen gällande teorier, ramverk och modeller för implementering av interventioner i komplexa systemsammanhang.

Lästips

SBU. Implementering av nationella hälsoprogrammet för barn och unga. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
(SBU); 2024. Förstudie. [accessed Oct 7 2024].
Available from: Förstudie: Implementering av nationella hälsoprogrammet för barn och unga

Projektgrupp

SBU

Petra Jonvallen, projektledare
Lisa Forsberg, intern granskare
Uliana Hellberg, intern granskare
Fredrik Tholander, samordnare SBU Kommenterar
Klas Moberg, informationsspecialist
Anna Attergren Granath, projektadministratör
Irini Åberg, projektadministratör
Jenny Odeberg, projektansvarig chef

Extern granskare

Ragnhild Mogren Svensén, Socialstyrelsen

Referenser

Gadsby EW, Hotham S, Eida T, Lawrence C, Merritt R. Impact of a community-based pilot intervention to tackle childhood obesity: a ‘whole-system approach’ case study. BMC Public Health. 2020;20(1):1818. Available from: https://doi.org/10.1186/s12889-020-09694-2
Taylor MJ, McNicholas C, Nicolay C, Darzi A, Bell D, Reed JE. Systematic review of the application of the plan-do-study-act method to improve quality in healthcare. BMJ Qual Saf. 2014;23(4):290-8. Available from: https://doi.org/10.1136/bmjqs-2013-001862
Folkhälsomyndigheten. Från nyhet till vardagsnytta – om implementeringens mödosamma konst En rapport om implementering inom folkhälsoområdet, version 3.0 Folkhälsomyndigheten; 2023.
Meyers DC, Durlak JA, Wandersman A. The quality implementation framework: a synthesis of critical steps in the implementation process. Am J Community Psychol. 2012;50(3-4):462-80. Available from: https://doi.org/10.1007/s10464-012-9522-x
SKR. Metodstöd för verksamhetsutveckling och innovationer. 2025. Available from: https://skr.se/skr/halsasjukvard/utvecklingavverksamhet/metoderochstodverksamhetsutveckling/verktygmetoder.15022.html
SBU. Implementering av nationella hälsoprogrammet för barn och unga. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2024. Förstudie SBU diarienr 2024/898. Available from: https://www.sbu.se/sv/publikationer/forstudie-sammanfattning/forstudie-implementering-av-nationella-halsoprogrammet-for-barn-och-unga/
Carey G, Crammond B. Systems change for the social determinants of health. BMC Public Health. 2015;15:662. Available from: https://doi.org/10.1186/s12889-015-1979-8
Serpas S, Brandstein K, McKennett M, Hillidge S, Zive M, Nader PR. San Diego Healthy Weight Collaborative: a systems approach to address childhood obesity. J Health Care Poor Underserved. 2013;24(2 Suppl):80-96. Available from: https://doi.org/10.1353/hpu.2013.0107
Meadows D. Leverage points-places to intervene in a system. 2015.
Malhi L, Karanfil O, Merth T, Acheson M, Palmer A, Finegood DT. Places to Intervene to Make Complex Food Systems More Healthy, Green, Fair, and Affordable. J Hunger Environ Nutr. 2009;4(3-4):466-76. Available from: https://doi.org/10.1080/19320240903346448
Allender S, Brown AD, Bolton KA, Fraser P, Lowe J, Hovmand P. Translating systems thinking into practice for community action on childhood obesity. Obes Rev. 2019;20 Suppl 2(Suppl 2):179-84. Available from: https://doi.org/10.1111/obr.12865
Amed S, Shea S, Pinkney S, Wharf Higgins J, Naylor P-J. Wayfinding the live 5-2-1-0 initiative—at the intersection between systems thinking and community-based childhood obesity prevention. International Journal of Environmental Research and Public Health. 2016;13(6):614.
Kennedy L, Pinkney S, Suleman S, Mâsse LC, Naylor P-J, Amed S. Propagating change: using RE-FRAME to scale and sustain a community-based childhood obesity prevention initiative. International Journal of Environmental Research and Public Health. 2019;16(5):736.
Ballard E, Farrell A, Long M. Community‐based system dynamics for mobilizing communities to advance school health. Journal of School Health. 2020;90(12):964-75.
Purnell JQ, Lobb Dougherty N, Kryzer EK, Bajracharya S, Chaitan VL, Combs T, et al. Research to Translation: The Healthy Schools Toolkit and New Approaches to the Whole School, Whole Community, Whole Child Model. J Sch Health. 2020;90(12):948-63. Available from: https://doi.org/10.1111/josh.12958
Bensberg M. Developing a Systems Mindset in Community-Based Prevention. Health Promot Pract. 2021;22(1):82-90. Available from: https://doi.org/10.1177/1524839919897266
Bensberg M, Joyce A, Wilson E. Building a Prevention System: Infrastructure to Strengthen Health Promotion Outcomes. Int J Environ Res Public Health. 2021;18(4). Available from: https://doi.org/10.3390/ijerph18041618
Brimblecombe J, van den Boogaard C, Wood B, Liberato SC, Brown J, Barnes A, et al. Development of the good food planning tool: A food system approach to food security in indigenous Australian remote communities. Health Place. 2015;34:54-62. Available from: https://doi.org/10.1016/j.healthplace.2015.03.006
Buccini G, Harding KL, Hromi-Fiedler A, Pérez-Escamilla R. How does "Becoming Breastfeeding Friendly" work? A Programme Impact Pathways Analysis. Matern Child Nutr. 2019;15(3):e12766. Available from: https://doi.org/10.1111/mcn.12766
Kremser W. Phases of school health promotion implementation through the lens of complexity theory: lessons learnt from an Austrian case study. Health Promot Int. 2011;26(2):136-47. Available from: https://doi.org/10.1093/heapro/daq063
Matheson A, Walton M, Gray R, Wehipeihana N, Wistow J. Strengthening prevention in communities through systems change: lessons from the evaluation of Healthy Families NZ. Health Promot Int. 2020;35(5):947-57. Available from: https://doi.org/10.1093/heapro/daz092
Ramanadhan S, Minsky S, Martinez-Dominguez V, Viswanath K. Building practitioner networks to support dissemination and implementation of evidence-based programs in community settings. Transl Behav Med. 2017;7(3):532-41. Available from: https://doi.org/10.1007/s13142-017-0488-y
Rosas S, Knight E. Evaluating a complex health promotion intervention: case application of three systems methods. Critical Public Health. 2019;29(3):337-52.
Rothwell H, Shepherd M, Murphy S, Burgess S, Townsend N, Pimm C. Implementing a social‐ecological model of health in Wales. Health Education. 2010;110(6):471-89.
Sautkina E, Goodwin D, Jones A, Ogilvie D, Petticrew M, White M, et al. Lost in translation? Theory, policy and practice in systems-based environmental approaches to obesity prevention in the Healthy Towns programme in England. Health Place. 2014;29:60-6. Available from: https://doi.org/10.1016/j.healthplace.2014.05.006
Bagnall A-M, Radley D, Jones R, Gately P, Nobles J, Van Dijk M, et al. Whole systems approaches to obesity and other complex public health challenges: a systematic review. BMC Public Health. 2019;19(1):8. Available from: https://doi.org/10.1186/s12889-018-6274-z
Foster-Fishman PG, Nowell B, Yang H. Putting the system back into systems change: a framework for understanding and changing organizational and community systems. American Journal of Community Psychology. 2007;39(3-4):197-215. Available from: https://doi.org/https://doi.org/10.1007/s10464-007-9109-0
Glasgow RE, Vogt TM, Boles SM. Evaluating the public health impact of health promotion interventions: the RE-AIM framework. Am J Public Health. 1999;89(9):1322-7. Available from: https://doi.org/10.2105/ajph.89.9.1322
Nilsen P. Making sense of implementation theories, models and frameworks. Implement Sci. 2015;10:53. Available from: https://doi.org/10.1186/s13012-015-0242-0
Yano EM. The role of organizational research in implementing evidence-based practice: QUERI Series. Implement Sci. 2008;3:29. Available from: https://doi.org/10.1186/1748-5908-3-29
Parmelli E, Flodgren G, Beyer F, Baillie N, Schaafsma ME, Eccles MP. The effectiveness of strategies to change organisational culture to improve healthcare performance: a systematic review. Implement Sci. 2011;6:33. Available from: https://doi.org/10.1186/1748-5908-6-33
Grol R, Wensing M, Eccles M, Davis D. Improving patient care: the implementation of change in health care: John Wiley & Sons; 2013.
Verplanken B, Aarts H. Habit, attitude, and planned behaviour: is habit an empty construct or an interesting case of goal-directed automaticity? European review of social psychology. 1999;10(1):101-34.
Estabrooks CA, Thompson DS, Lovely JJ, Hofmeyer A. A guide to knowledge translation theory. J Contin Educ Health Prof. 2006;26(1):25-36. Available from: https://doi.org/10.1002/chp.48
Whelan J, Fraser P, Bolton KA, Love P, Strugnell C, Boelsen-Robinson T, et al. Combining systems thinking approaches and implementation science constructs within community-based prevention: a systematic review. Health Research Policy and Systems. 2023;21(1):85. Available from: https://doi.org/10.1186/s12961-023-01023-4