SBU förklarar hur evidensgraderingen ska tolkas i arbetsrelaterade frågor

SBU: s evidensgraderade resultat är en del av underlaget till den samlade bedömning som Försäkringskassan ska göra i ett enskilt fall. En fråga som kommit upp är hur evidensnivåerna ska tolkas och huruvida evidensgraderingen ”begränsat vetenskapligt stöd” är tillräckligt för att en sjukdom eller skada ska kunna bedömas som arbetsrelaterad. SBU:s bedömning är att begränsat vetenskapligt underlag kan vara tillräckligt för att sjukdomen/skadan ska anses vara arbetsrelaterad, men beror även på andra faktorer som ligger utanför SBU:s värdering. Det är dock viktigt att uppmärksamma att det inte finns någon automatik i en sådan bedömning – prövningen av ett enskilt ärende måste alltid beakta det specifika ärendets omständigheter. När Försäkringskassan gör en samlad bedömning inför ett beslut, ingår också individens exponering och förutsättningar. Vi vill här utveckla tankegångarna kring SBU:s evidensgraderingssystem.

Begränsat vetenskapligt stöd innebär att det finns vetenskapligt stöd för att sjukdomen/skadan kan vara orsakad av arbetsmiljön. Begränsat vetenskapligt stöd innebär att det finns vetenskapligt stöd för ett orsakssamband/effekt. Stödet är klart större än 50 procents sannolikhet, men är inte lika starkt som när ”ett starkt vetenskapligt stöd” föreligger. Det kan vara tillräckligt för att en behandlingsmetod ska tillämpas i klinisk praxis eller för att bedöma att sjukdomen/skadan är arbetsrelaterad. Sådana beslut måste dock även baseras på andra faktorer.

Evidensgradering bygger på bedömning av grupper – inte individer. SBU:s evidensgradering bygger på medelvärden, vilket innebär att man sammantaget har en effekt i en exponerad grupp. En jämförelse med evidensgradering av en viss behandling inom hälso- och sjukvården skulle då vara att en subgrupp sannolikt skulle ha stor nytta av behandlingen, medan en annan subgrupp skulle ha mindre eller ingen nytta av samma behandling. När det gäller arbetsmiljön är det sannolikt att en del av de personer som exponerats för en viss riskfaktor har fått en sjukdom/skada som är orsakad av arbetsmiljön, medan samma sjukdom/skada hos en annan grupp inte har orsakats av arbetsmiljön. För att säkert kunna uttala sig om samband mellan exponering och sjukdom/skada krävs individuella bedömningar där man bl. a måste ta hänsyn till hur kraftig och långvarig exponeringen varit. SBU tar inte heller ställning till om biologiska mekanismer eller djurexperiment kan öka trovärdigheten för att sambandet är orsaksrelaterat.

Måns Rosén, tidigare direktör SBU

Sidan uppdaterad