Tveksamma krissamtal: Läkarkurs utan värde

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

Att skicka ett kristeam för att snabbt hjälpa drabbade och deras anhöriga efter en svår olycka uppfattas av de flesta som en god och human gärning. Många landsting erbjuder därför utbildning av sina anställda i kristerapi för att ha beredskap när hemskheten slår till. Men underlaget för sådana insatser saknas tyvärr och resultaten är entydigt negativa. SBU:s ordförande Kjell Asplund, professor i internmedicin vid Norrlands Universitetssjukhus (NUS) i Umeå ifrågasätter därför den här \"hjälpverksamheten\":

Utbildningsgruppen vid NUS har bjudit in till kurs i debriefing för läkare (debriefing är vad kristeam sysslar med). För 4 200 kronor får man under två dagar bl a lära sig att förstå en kris och leda debriefingsamtal. Kaffe ingår i priset.

Det finns i dag åtta vetenskapliga studier över effekterna av krissamtal utförda av professionella team. I dessa studier har personer i kris efter t ex stora olyckor slumpvis valts ut att få debriefingsamtal eller att på gammalt sätt lita till familj och vänner som stöd.

Resultaten är entydiga. Debriefing förbättrar inte det psykiska välbefinnandet och minskar inte risken för s k posttraumatisk stressjukdom. Det finns istället en klar tendens till ökad förekomst av posttraumatisk stress hos de som utsatts för debriefing. Resultaten kan tyckas överraskande men de är kanske inte alldeles orimliga. När sorgen drabbar, är det nog inte ett team av proffs på sorg - om än aldrig så välvilliga och kunniga – man behöver träffa. Måhända är trots allt den avskilda sorgen tillsammans med närstående det som hjälper bäst under den första svåra tiden.

När nu resurserna i den västerbottniska sjukvården är så knappa, har vi då råd att slösa dem på verksamheter som vi vet inte är till nytta? Det är förståeligt att man också inom sjukvården vill göra sitt bästa för att hjälpa medmänniskor som drabbats av svår sorg. Men dyra kurser i metoder som bevisats vara utan värde – är det så vi hjälper bäst?

Kjell Asplund

I den seriösa Cochrane-analysen [3] av åtta undersökningar om \"debriefing\" är slutsatsen inte bara att evidens saknas för metodens nytta. Man säger rent ut: \"Obligatoriska krisinsatser för olycksoffer bör upphöra!\".

Källor

  1. Bisson J et al. Randomised controlled trial of psychological debriefing for victims of acute burn trauma. Br J Psychiatry 1997;171:78-81.
  2. Rose S et al. A randomized controlled trial of individula psychologival debriefing. Psychol Med 1999;29:793-9.
  3. Wessley S, et al. A systematic review of brief psychological interventions (\"debriefing\") for trauma-related symptoms and the prevention of post-traumatic stress disorder (Cochrane review). In The Cochrane Library, Issue 1, 2000. Oxford.

Vetenskap & Praxis SBU:s tidning refererar och sprider resultaten från SBU-rapporterna, berättar om pågående projekt vid myndigheten, informerar om utvärderings­projekt vid syster­organisationer samt väcker intresse för vetenskaplig utvärdering och kritisk granskning av sjukvårdens och socialtjänstens metoder och insatser.

Publicerad: 2000-01-01
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Sidan uppdaterad