Skakvåld: Studierna klargör inte hur träffsäker ”triaden” är hos spädbarn

SBU har granskat underlaget för att ”triaden” – blödning under hjärnhinnan, i ögonbotten samt hjärnpåverkan – förklaras av skakvåld, när det saknas yttre tecken på våld. Granskningen bekräftar att de tre fynden förekommer vid skakvåld, men det vetenskapliga underlaget räcker inte för att avgöra triadens träffsäkerhet när det gäller att bedöma om barnet har skakats.

Det är oerhört viktigt att upptäcka misshandel som utsätter barn för livsfara och allvarligt trauma. Samtidigt är det mycket allvarligt om man felaktigt bedömer att ett barn har utsatts för skakvåld. Samhällets ingripanden och åtgärder kan bland annat leda till att en familj splittras på felaktig grund.

SBU har gjort en systematisk översikt av forskningsresultat för att ta reda på med vilken säkerhet som den så kallade triaden av fynd och symtom tyder på att barn under ett års ålder har utsatts för skakvåld. Översikten gäller endast skakning utan yttre tecken på våld, så kallat isolerat skakvåld.

Att triaden och dess delkomponenter förekommer vid bevittnat eller erkänt skakvåld finns det ett visst stöd för, ett så kallat begränsat underlag. Men triadens träffsäkerhet som tecken på isolerat skakvåld kan inte bedömas – på den punkten är det vetenskapliga underlaget otillräckligt, skriver SBU.

Studier av fall som varken bevittnats eller erkänts togs inte med i granskningen. Orsaken är att misstanken om skakvåld i sådana studier ofta har byggt på just fynd av triaden. Att ange hur ofta triaden har förekommit i dessa fall av misstänkt skakvåld skulle innebära ett cirkelresonemang.

För att utvärdera fyndens träffsäkerhet ställdes kravet att studierna (så kallade fall–kontroll-, kohort- och registerstudier eller undersökningar med kvalitativ metod) skulle omfatta minst tio fall. Biomekaniska studier av rörelser och krafter vid skakning av modeller hanterades separat i utvärderingen.

I litteratursökningen framkom också publicerade fallbeskrivningar där triaden eller delkomponenterna har observerats i samband med andra tillstånd. Många av dessa publikationer gäller enstaka patienter och har inte kvalitetsgranskats av SBU men listas i en bilaga till rapporten.

I samband med SBU:s systematiska översikt genomförde Statens medicinsk-etiska råd, Smer, en etisk analys. Där diskuteras balansgången mellan risken för falskt alarm och risken för att missa fall av skakvåld. Smer skriver vidare att vårdens personal måste vara både observant på misstankar om skakvåld och försiktig med uttalanden om orsaken till skador.

Personal inom bland annat vård och socialtjänst är skyldig enligt Socialtjänstlagen att anmäla farhågor om att ett barn far illa. Men själva termen skakvåld bör inte användas, enligt Smer, eftersom den förutsätter att orsaken är fastlagd. RL

SBU-resultat skakvåld

Utifrån den systematiska litteraturöversikten har projektgruppen kommit fram till dessa evidensgraderade resultat:

  • Det finns begränsat vetenskapligt underlag för att triaden och därmed dess delkomponenter kan förekomma vid skakvåld.
  • Det finns otillräckligt vetenskapligt underlag för att bedöma den diagnostiska träffsäkerheten av triaden för att identifiera skakvåld.

Läs rapporten

Skakvåld – triadens roll vid medicinsk utredning av misstänkt skakvåld. En systematisk litteraturöversikt (2016). Smers etiska analys finns även på www.smer.se

Triaden

Skakvåld innebär att någon skakar ett barn så att dess huvud kastas fram och tillbaka. Vid misstänkta fall av skakvåld har en kombination av tre fynd kommit att kallas triaden: blödning under den hårda hjärnhinnan (subduralblödning), ögonbottenblödning och olika former av hjärnpåverkan (encefalopati) med symtom som exempelvis sänkt medvetande, kramper och andningsuppehåll. Skadorna kan bli bestående och barnet kan få allvarliga funktionsnedsättningar som påverkar dess hälsa, utveckling och framtida livskvalitet. Syrebrist kan ge så allvarliga hjärnskador att barnet avlider.

Den engelska termen för triaden, shaken baby syndrome (SBS), syftar på de symtom och fynd som kan uppkomma efter isolerat skakvåld, det vill säga skakning utan att huvudet stött emot något – utan direktvåld. American Academy of Pediatrics förordade år 2009 en bredare term, abusive head trauma (AHT) som även innefattar direktvåld mot huvudet. I forskningslitteraturen förekommer ytterligare ett antal benämningar som helt eller delvis överlappar SBS och AHT och som har använts på olika sätt. Detta har bidragit till metodologiska oklarheter om effekter av misstänkt skakvåld.

Vetenskap & Praxis SBU:s tidning refererar och sprider resultaten från SBU-rapporterna, berättar om pågående projekt vid myndigheten, informerar om utvärderings­projekt vid syster­organisationer samt väcker intresse för vetenskaplig utvärdering och kritisk granskning av sjukvårdens och socialtjänstens metoder och insatser.

Publicerad: 2017-04-26
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
http://www.sbu.se/vop1701_04
Sidan uppdaterad