Hetsätningsstörning – terapi hjälper många även efter behandling

Både kognitiv beteendeterapi och interpersonell psykoterapi har visats hjälpa vid hetsätningsstörning. Det visar studier med uppföljning upp till ett år efter behandlingens slut. Även läkemedel kan minska hetsätning, men det är inte undersökt om effekten kvarstår när medicineringen upphör.

Flera behandlingsmetoder har visats hjälpa personer som uppfyller kriterierna för hetsätningsstörning, enligt SBU:s utvärdering av den samlade forskningen.

Vissa psykologiska metoder och läkemedel har visats kunna stoppa eller dämpa beteendet, enligt mätningar direkt efter behandlingens slut. För kognitiv beteendeterapi och interpersonell psykoterapi* finns det belägg för att effekten kvarstår efter ett år, men i fråga om läkemedel har detta inte undersökts.

Även självhjälp utifrån kognitiv beteendeterapi har i studierna visats ge effekt på beteendet, vid uppföljning direkt efter avslutad behandling.

Hetsätningsstörning orsakar stort lidande och beteendet kan uppfattas av individen som skamfullt. Få söker hjälp.

Många utvecklar fetma eller övervikt, men läkare som möter patienter med övervikt frågar inte alltid om sådant som kan tyda på hetsätningsstörning.

I utvärderingen efterlyser SBU forskning om biverkningsrisker, effekter på livskvalitet och effekter av att kombinera olika behandlingar. Behandlingsresultaten på lång sikt respektive för barn och ungdomar behöver också undersökas i framtida studier. 

* strukturerad form av psykoterapi som inriktas på hur psykisk hälsa/ohälsa påverkar relationer, och hur relationer påverkar den psykiska hälsan.

SBU:s slutsatser behandling

  • Det finns flera behandlingar vid hetsätningsstörning som leder till att man slutar hetsäta eller hetsäter mer sällan.
  • Såväl kognitiv beteendeterapi (kbt), som interpersonell psykoterapi (ipt) är psykologiska metoder som leder till att beteendet upphör eller minskar, vid uppföljning efter ett år. Kbt i självhjälpsformat med regelbundet stöd har också visat sig minska hetsätning direkt efter avslutad behandling.
  • Läkemedelsbehandling med antidepressiva medel av typen SSRI eller det centralstimulerande lisdexamfetamin leder till att hetsätningen upphör eller minskar. Men det går inte att avgöra om effekten kvarstår på längre sikt.
  • Framtida forskning bör undersöka behandlingarnas effekt på livskvalitet, kombinationen av olika behandlingar, nyttan på lång sikt och behandling av barn och ungdomar. Dessutom bör hälsoekonomiska studier genomföras.

Läs rapporten

Behandling av hetsätningsstörning (2016). 

Hetsätningsstörning

Vid hetsätningsstörning äter man utan att känna hunger. Man får i sig maten mycket snabbare än normalt och fortsätter tills det blir obehagligt. Det är vanligt att äta ensam på grund av skam och att känna stark skuld, äckel eller nedstämdhet efteråt. Tillståndet liknar bulimia nervosa men den som hetsäter gör sig inte av med energin igen genom att framkalla kräkningar eller missbruka laxermedel. Fetma eller övervikt är vanligt. Hetsätningsstörning beräknas drabba 1–4 procent av befolkningen någon gång i livet och ingår i diagnossystemet DSM-5.

Vetenskap & Praxis SBU:s tidning refererar och sprider resultaten från SBU-rapporterna, berättar om pågående projekt vid myndigheten, informerar om utvärderings­projekt vid syster­organisationer samt väcker intresse för vetenskaplig utvärdering och kritisk granskning av sjukvårdens och socialtjänstens metoder och insatser.

Publicerad: 2016-06-15
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
http://www.sbu.se/vop201602_07
Sidan uppdaterad