Här behövs det gedigna praktiknära studier

Om resurserna för forskning utnyttjas väl, kan kunskapsläget förbättras för stora grupper av patienter och brukare. Det konstaterar SBU efter att ha analyserat 1700 obesvarade forskningsfrågor i sin databas över vetenskapliga kunskapsluckor.

Inom tre forskningsområden finns det ett stort behov av välgjorda och verksamhetsnära studier. Dessa gäller:

  • äldre personer
  • barn och unga
  • socialtjänst och LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Det bekräftas i en genomgång som SBU på uppdrag av regeringen har gjort av påvisade kunskapsluckor. Myndigheten har lyft fram områden där effekter av olika insatser har visats vara bristfälligt studerade. Problemet berör stora grupper.

Det är viktigt att ny praktiknära forskning är till nytta för dem som studierna handlar om, understryker SBU. I dag är nya forskningsrön inte alltid användbara. Det kan bland annat bero på att forskarna har ägnat sig åt frågor som redan är besvarade. Många vet inte heller vad som är viktigast för patienter och brukare. Flera internationella forskningsfinansiärer kräver numera att brukare medverkar i ett projekt för att medel ska beviljas. Ökad brukarmedverkan skulle kunna ge svenska forskare tillgång till sådana medel.

Rapporten ger exempel på åtgärder som skulle kunna öka användarnas utbyte av den forskning som bedrivs. Till exempel kunde de närmast berörda ges större inflytande när forskningsfrågor prioriteras – patienter, brukare, närstående och professioner som ser problemen till vardags. SBU påpekar att databasen främst gäller områden som har berörts i myndighetens egna publikationer eller i Socialstyrelsens nationella riktlinjer mellan 2008 och 2016. Genomgången av kunskapsluckor ska därför inte betraktas som heltäckande. RL

Så kan nya praktiknära studier göra mer nytta

I den nya rapporten beskriver SBU fem åtgärder som kan antas öka nyttan av praktiknära forskning:

1. Säkerställ att nya forskningsfrågor inte redan har besvarats  – genom att varje ansökan om en praktiknära studie eller avhandling refererar till en befintlig systematisk översikt som visar att det föreligger en kunskapslucka, eller genom att arbetet inleds med en sådan översikt.

2. Öka inflytandet från dem som berörs när forskningsfrågor ska prioriteras  – genom aktiv medverkan från bland andra patienter, brukare, närstående och relevanta professioner, samt genom att inkludera forskning och forskningsmetodik som en naturlig del i utbildning av personal på alla nivåer inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS.

3. Arbeta för att forskningsfrågor som har prioriterats faktiskt tilldelas forskningsmedel – genom att anslag som utlyses inriktas på de prioriterade områdena och genom att erbjuda särskilt stöd till områden där resurser och intresse – trots prioritering – inte verkar räcka till.

4. Sätt nya rön i relation till tidigare studier – genom att forskningsfinansiärer även anslår medel så att forskare efter slutförda studier kan uppdatera relevanta systematiska översikter.

5. Öka stödet för att tillämpa samlade rön – genom att samarbeta med vården och socialtjänsten så att effektiva metoder snabbare förs in samtidigt som man slutar använda ineffektiva metoder.

Om rapporten

Behov av praktiknära forskning och vetenskaplig utvärdering inom viktiga områden. En analys av vetenskapliga kunskapsluckor år 2017.
Projektledare: Karin Rydin. Kontakt SBU: Avd chef, prof Sofia Tranæus, sofia.tranaeus@sbu.se
Hela rapporten finns på www.sbu.se/263

Vetenskap & Praxis SBU:s tidning refererar och sprider resultaten från SBU-rapporterna, berättar om pågående projekt vid myndigheten, informerar om utvärderings­projekt vid syster­organisationer samt väcker intresse för vetenskaplig utvärdering och kritisk granskning av sjukvårdens och socialtjänstens metoder och insatser.

Publicerad: 2017-11-29
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
http://www.sbu.se/vop201703_14
Sidan uppdaterad